torsdag 14 december 2017

DAGENS REFLEKTION 14 december: nedslag i dagens tidning

Ett par moderater skriver i dag i UNT om hur nuvarande majoritet i kommunen straffar företag. Straffet ases bestå av den vinstbegränsning, som regeringen tycks vilja införa. Artikelförfattarna hävdar att försämringen av kommunens placering i näringslivsrankingen beror på, bland annat, politikers attityd till företag. Visst är det illa att företag ser negativt på kommunenens sätt att förhålla sig till näringslivet, men kopplingen till vinstdebatten.....?
Varför kan inte politiker fås att förstå att frågan om externa utförare av välfärdstjänster inte är en vinstfråga utan en fråga om att skriva hållbara avtal och att följa upp dessa och utkräva ansvar.

I en artikel om användning av cykellyse sägs att risken att åka fast för avsaknad av lyse. Polisen proriterar annat. Till detta kommer att ingen åker fast för brott mot användning av blinker. Polisen prioriterar annat. Till detta kommer att många bostadsinbrott inte blir utredda. Polisen prioriterar annat. Hastighetsbegränsningarna efterlevs inte. Polisen prioriterar annat. Så till den grad att kommunen tvingas knöla till gatorna.

På annan plats: "förlorare" ska vara förlorade. "Eventcenter ville på onsdagen inte kommentera varken förslaget eller..." Ska lyda vare sig förslaget eller...Kan också lyda: ...ville på onsdagen kommentera varken förslaget eller...
I samma artikel sägs L, C och KD ha lagt ner sina röster. Lägga ner sin röst i fråga om ett bolagsköp? Jag förstår inte. Vad är det man då vill? Förhoppningsvis finns ett särskilt yttrande i vilket man förklarar detta.

I en artikel utvisningar står: "...gäller bland annat en progammerare som skulle utvisas efter att inte kunnat ha visat". ...efter att inte kunnat visa...


onsdag 13 december 2017

Från riksda´n 13 december


logotyp: Sveriges riksdag
13 december 2017

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 13 december

Pengar till miljö- och naturvård (MJU1)
Exportkontrollen av krigsmateriel har granskats (UU3)
Pengar till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2)
Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (AU4)
Pengar till kommunerna (FiU3)
Finansinspektionen får verktyg för att motverka finansiella obalanser (FiU19)

Pengar till miljö- och naturvård (MJU1) 

Nästan 11 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård. Mest pengar går till klimatinvesteringar, nästan 1,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 390 miljoner jämfört med förra året. 1,4 miljarder går till skydd av värdefull natur. Åtgärder för värdefull natur får drygt 1,2 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen gav också regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas i enlighet med EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU 2016. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, ska tillåtas tas bort.

Exportkontrollen av krigsmateriel har granskats (UU3)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om exportkontrollen av krigsmateriel. Det vill säga produkter som är framtagna för militärt bruk.
Syftet med Riksrevisionens granskning var att undersöka om kontrollen av exporten av krigsmateriel sker på ett effektivt sätt och om den fungerar som det var tänkt. Den myndighet som ansvarar för själva kontrollen är Inspektionen för strategiska produkter (ISP).
Riksrevisionen har kommit fram till att ISP överlag har ett fungerande arbetssätt men ger också några rekommendationer till regeringen och ISP om vad som kan förbättras.
Regeringen håller till största delen med Riksrevisionen och de kommer att följa upp vilka åtgärder ISP genomför utifrån rekommendationerna. Riksdagen välkomnar riksrevisionens rapport och ser fram emot att regeringen återkopplar om hur de följt upp granskningen. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Pengar till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2) 

74,1 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv. Mest pengar, 22,7 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. 19,2 miljarder kronor går till lönebidrag, det statliga bolaget Samhall och andra insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Arbetsmarknadspolitiska program och insatser får 13,4 miljarder kronor och till nystartsjobb och yrkesintroduktionsutbildningar går 5,7 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (AU4) 

Riksdagen sa nej till 78 motionsförslag från den allmänna motionstiden om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen. Skälen till det är bland annat att det redan pågår ett arbete inom flera av områdena. Motionerna handlar bland annat om stärkta drivkrafter för arbete, ett förlängt arbetsliv och Arbetsförmedlingen.

Pengar till kommunerna (FiU3) 

Cirka 111,4 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommuner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning, cirka 99,8 miljarder kronor. 7 miljarder kronor går till stöd med anledning av flyktingsituationen och drygt 4 miljarder kronor till utjämningsbidrag för LSS-kostnader.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Finansinspektionen får verktyg för att motverka finansiella obalanser (FiU19) 

Finansinspektionen ska få möjlighet att genomföra fler åtgärder för att motverka finansiella obalanser på kreditmarknaden. Åtgärderna kan till exempel vara olika typer av begränsningar av hur mycket kredit hushåll och företag kan få. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslagen innebär bland annat att banker och andra kreditinstitut och olika typer av bolåneföretag ska bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att de inte bidrar till finansiella obalanser på kreditmarknaden.
Finansiella obalanser på kreditmarknaden kan innebära stora risker och leda till betydande negativa effekter för Sveriges ekonomi. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2018

DAGENS REFLEKTION 13 december: Kommunalråd utses inte av väljarna

I valet bestämmer vi väljare vilka personer som ska bli kommunfullmäktige-, regionfullmäktige- och riksdagsledamöter. Kommunalråd och regionråd utses av fullmäktige efter nominering från partierna. Hur många råd som ska utses beror på ett beslut i fullmäktige. Det borde sålunda inte, av främst två skäl, vara en självklarhet redan när partierna fastställer sina valsedlar, vilka som är kandidater. Ett parti kan nominera nummer fem på valsedeln som kommunalråd och fullmäktige kan besluta, till exempel, att kommunen ska ha endast två kommunalråd. Kommunalråds- respektive regionrådskandidat kan man bli först sedan antalet fastställts och partiet nominerat.
Det finns ingen automatik i att varje parti ska inneha en rådspost.
Exempel: På 90-talet fanns fem kommunalråd i Uppsala kommun (S, M o Fp)
Nuvarande ordning med 12 - 13 kommunalråd respektive regionråd vill jag kalla slöseri med skattepengar

Från riksda´n 12 december


logotyp: Sveriges riksdag
12 december 2017

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 12 december

Pengar till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1)
Postnord får extra kapitaltillskott (FiU28)
Pengar till försvaret och samhällets krisberedskap (FöU1)
Pengar till gårdsstöd, landsbygd och Sveriges lantbruksuniversitet (MJU2)
Pengar till näringsliv och exportfrämjande (NU1)
Pengar till regional tillväxt (NU2)
Ja till pengar för ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2)
Ja till pengar för ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3)
Pengar till migration (SfU4)
Pengar till kommunikationer (TU1)

Pengar till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1) 

25,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar, cirka 19,3 miljarder kronor, går till ersättningar till kommuner och landsting för deras kostnader i samband med flyktingmottagandet. Knappt 5,2 miljarder kronor går till etableringsersättningar till nyanlända invandrare som deltar i arbetsmarknadspolitiska insatser. 334 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder, exempelvis en fortsatt satsning på att utveckla arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. 80,3 miljoner kronor går till Jämställdhetsmyndigheten som inleder sitt arbete i januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Postnord får extra kapitaltillskott (FiU28) 

Regeringen vill ge Postnord AB ett kapitaltillskott på högst 400 miljoner kronor. Finansutskottet och näringsutskottet konstaterar att Postnord under en längre tid har haft svårigheter att anpassa sin verksamhet till ändrade marknadsförutsättningar. Syftet med tillskottet är bland annat att säkerställa att posttjänsten håller god kvalitet.
Postnord ägs gemensamt av den svenska och den danska staten, och båda länderna ska bidra med extra medel. Danmarks tillskott är på 1 800 miljoner kronor. En del av det danska kapitaltillskottet är av ett slag som gör att Europeiska kommissionen först måste godkänna att tillskottet är förenligt med EU:s regler. Tillskottet innebär en ändring i statsbudgeten för 2017.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Pengar till försvaret och samhällets krisberedskap (FöU1) 

53,8 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap, drygt 34,9 miljarder kronor. Drygt 10,8 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:
Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att ansvaret för att underhålla och ta hand om Försvarsmaktens materiel och utrustning ska tas över av Försvarsmakten från Försvarets materielverk, FMV.
Regeringen bör förankra anskaffningen av ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd i riksdagen.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om stöd för civila som gjort en internationell insats.
Regeringen bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.
Riksdagen gav regeringen rätt att gå vidare med sitt förslag om att det ska inrättas ett regemente på Gotland, som ska förläggas till Visby. Gotlands regemente blir en egen enhet inom Försvarsmakten som kan börja arbeta från och med 2018.

Pengar till gårdsstöd, landsbygd och Sveriges lantbruksuniversitet (MJU2) 

19,2 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Mest pengar går till gårdsstöd, 6,7 miljarder kronor. Knappt 4,4 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och Sveriges lantbruksuniversitet får 1,9 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att det särskilda kontot under Samefonden får användas för att finansiera underhåll av stängsel som är nödvändiga för arrendeavtalen. I dag används kontot för betalning av del av arrendekostnaden för renbete i Härjedalen.

Pengar till näringsliv och exportfrämjande (NU1) 

Sju miljarder för 2018 går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar får Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, drygt 2,9 miljarder kronor. 1,1 miljarder går till Näringslivsutveckling och Exportfrämjande verksamhet får knappt 3,2 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Pengar till regional tillväxt (NU2) 

3,9 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet regional tillväxt. Mest pengar får regionala tillväxtåtgärder, 2,1 miljarder kronor. 1,4 miljarder går till Europeiska regionala utvecklingsfonden och 401 miljoner kronor går till transportbidrag. Riksdagen ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Ja till pengar för ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU2) 

Cirka 34,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. Mest pengar går till garantipension, drygt 13 miljarder kronor. Cirka 10,9 miljarder går till efterlevandepensioner och 9 miljarder går till bostadstillägg för pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen välkomnar att stödet till pensionärer med små ekonomiska marginaler stärks genom en höjning av bostadstillägget, samt att nivåerna för skälig boendekostnad och skälig levnadsnivå höjs inom både bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017.

Ja till pengar för ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU3) 

Drygt 94 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Mest pengar går till föräldraförsäkring, drygt 42,9 miljarder kronor. 31,6 miljarder går till barnbidrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en höjning av barnbidraget med 200 kronor per barn och månad. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017.

Pengar till migration (SfU4) 

Drygt 15,7 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet migration. Mest pengar, 8,1 miljarder kronor, går till ersättningar och boendekostnader för asylsökande, vilket är en minskning för den posten med drygt 15 miljarder kronor jämfört med budgeten för 2017. Migrationsverket får drygt 5,3 miljarder kronor. Knappt 960 miljoner går till domstolsprövning i utlänningsmål. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Pengar till kommunikationer (TU1) 

56,4 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar går till utveckling av statens transportinfrastruktur, 25,5 miljarder kronor. 21,3 miljarder går till vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och transportstyrelsen får drygt två miljarder kronor. Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Trafikutskottet föreslår att riksdagen ska rikta två tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen. Regeringen uppmanas att dels värna om de regionala flygplatserna, dels stärka flygets konkurrenskraft i den nationella flygstrategin. Trafikutskottet har uppmanat till dessa tillkännagivanden tidigare. Utskottet anser dock att de åtgärder som regeringen planerar inte är tillräckliga och upprepar därför sina uppmaningar.
Trafikutskottet föreslår också att riksdagen lägger regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Trafikverkets underhåll av vägar till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

lördag 9 december 2017

DAGENS REFLEKTION 9 december: Vilka riksdagskandidater säger nej till NATO-medlemskap?

När länder i vår närhet använder våld och rustar upp blir reaktionen från de flesta av våra ledande politiker att nu måste vi delta i vapenkapplöpningen; mer pengar till vapen, vilket triggar andra att skaffa mer vapen, som får våra ledare att ropa efter mer vapen och så vidare. Få talar och skriver om att nu ska vi gå före i en kamp för spridande av en ickevåldskultur. Få ser att motdraget måste vara ickevåld. Sverige, med Uppsala universitet som centrum för världsledande fredsforskning, har möjlighet att påverka. Tyvärr vill få politiker se den möjligheten.
Vilka kandidater i riksdagsvalet nästa år är beredda att motsätta sig en svensk ansökan om NATO-ansökan?

fredag 8 december 2017

Vadå valmöjlighet?

På Region Uppsalas hemsida ska man lätt kunna hitta en vårdcentral. Hitta vårdcentral är en rubrik. Under den finns bara vissa. Så småningom finner jag rubrikerna Landstingets vårdcentraler respektive Privata vårdcentraler. Privata? Nej, privat är något, som avser relationen patient - företag, utan inblandning av region/landsting.
Alla vårdcentraler drivna av regionen och de som drivs av extern utförare måste finnas i samma förteckning. Så här får det inte se ut.
Externa utförare ska ge oss alternativ. Men att "gömma" vissa vårdcentraler ger begränsade valmöjligheter. Till det kommer att avtalen måste skrivas så att det är tydligt vad som åligger vårdcentralerna. Jag ringde en externt driven vårdcentral, där jag inte är listad, för att få fyra stygn borttagna. Nej, det gick inte eftersom jag inte är listad.
Får nu komma till en annan externt driven. Var lätt att komma fram på telefon. Vänligt mottagande. Är välkommen om fyra timmar. Vårdcentralens namn är Liljeforstorg vårdcentral

Sätt upp övervakningskamera och anmäl till Polisen


Man kan inte se den här utvecklingen som ett steg mot 1984; det samhälle som beskrivits av George Orwell. Det samhället kan ju beskrivas som en kommunistisk diktatur. Men, nog är väl detta steg mot ett övervakningssamhälle.
Man kan se hur kameror placeras lite varstans. Jo, jag vet. Ska anmälas till Polisen. Vem tror dock att det blir ärenden, som kommer att utföras?
Ser ju inte ut att kunna bli verklighet nu, men signalerna är oroande.



logotyp: Sveriges riksdag
7 december 2017

Aktuellt

 

Polisens krav på tillstånd för kameraövervakning bör tas bort

Det krav på tillstånd som polisen har för kameraövervakning bör tas bort och ersättas av en anmälningsplikt senast i maj 2018. Det anser justitieutskottet, som vill att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag. S, MP och V reserverar sig.
Riksdagen har tidigare riktat en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att polisen ska få större möjlighet än i dag att använda sig av kameraövervakning i områden med hög brottslighet.
Regeringen har meddelat att den håller med och tänker tillsätta en ny utredning, som bland annat ska överväga om kravet på tillstånd för polisens kameraövervakning ska tas bort och ersättas med anmälningsplikt. Utredningen är tänkt att tillsättas innan årets slut.

Utskottet vill snabba på ärendet

Justitieutskottet befarar dock att regeringens arbete med frågan kan ta för lång tid och vill skynda på ärendet. Därför föreslår utskottet att riksdagen ska uppmana regeringen att komma med ett förslag om att polisens krav på tillstånd för kameraövervakning tas bort och ersätts av en anmälningsplikt. De nya reglerna bör enligt utskottet börja gälla senast när den nya lag om kamerabevakning som är planerad börjar gälla, det vill säga den 25 maj 2018.
Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett utskottsinitiativ från Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

S, MP och V reserverar sig

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger nej till förslaget om tillkännagivande i en reservation. Partierna skriver att regeringen före årsskiftet har för avsikt att tillsätta en utredning i frågan och att det inte finns någon anledning att föregripa detta arbete.