lördag 24 februari 2018

Villrådig inför valet?

Valår i år. Jag läste härom da´n om några unga personer, som sliter med frågan hur man ska veta vilket parti man ska rösta på.
ar finns då den objektiva vägledningen? Svar: den finns inte. Man måste ta del av en mångfald av argument och använda sig av sin egen kompass.
Vilken ledning kan villrådiga få på sociala medier? Nja, visst finns även här argument. Dock handlar bloggares texter om annat än politik.
Här på min blogg kommer jag att kommentera olika politiska ämnen, ofta genom att ställa frågor, ofta retoriska frågor

Senare i dag: Om kraven på ökade försvarskostnader



lördag 17 februari 2018

Fler externa utförare? Hur ska uppföljning ske?



Jo, kanske det. Jag utgåt dock från att förslagen om fler externa utförare av välfärdstjänster kompletteras med ställningstaganden till hur verksamheterna ska följas upp och hur ansvar ska utkrävas. I dag är bristerna därvidlag stora.

Finansutskottet vill öka mångfalden av aktörer inom välfärden

Det bör finnas en mångfald av aktörer som arbetar inom välfärden. Det tycker finansutskottet och föreslår därför att riksdagen uppmanar regeringen, i ett tillkännagivande, att snarast återkomma med förslag på hur mångfalden inom välfärdssektorn ska öka. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverar sig mot förslaget

torsdag 15 februari 2018

Statlig oförmåga döljs åter med organisatoriskt grepp

Åter tecken på statlig oförmåga. Åter tecken på att initiativkraft är för politiker på nationell nivå lika med organisatorisk förändring.
Ansvaret för patientsäkerheten på nationell och statlig verksnivå åvilar Socialstyrelsen. Vi har haft en lagstiftning om patientsäkerheten i många år. Nu plötsligt ska man göra nå´t.
Min fråga är: Hur följer staten i dag upp lagstiftningen och hur utkräver man ansvar?
Det har inget med ny beslutsprocess för den högspecialiserade att göra.


logotyp: Sveriges riksdag
15 februari 2018

Aktuellt

 

Patientsäkerheten bör säkerställas i samband med ny beslutsprocess

Patientsäkerheten när det gäller akutsjukvården vid regionsjukhusen bör säkerställas i samband med att det införs en ny beslutsprocess för den nationella högspecialiserade vården. Det tycker socialutskottet som vill att riksdagen, i ett tillkännagivande, uppmanar regeringen att utse en myndighet som ska arbeta med det.
Idag är den högspecialiserade vården koncentrerad på nationell nivå genom systemet för rikssjukvård och genom regionala cancercentrum i samverkan. Regeringen har lämnat ett förslag till en ny beslutsprocess för den nationella högspecialiserade vården som ersätter dagens modell. Förslaget innebär att all högspecialiserad vård ska organiseras från nationell nivå i ett samlat system. De olika områdena inom den högspecialiserade vården kommer att fördelas mellan de olika regionsjukhusen.
Utskottet välkomnar förslaget, men det finns en oro för vilka konsekvenser det kommer att få för bland annat akutsjukvården på mindre regionsjukhus. Därför föreslår utskottet att riksdagen uppmanar regeringen att utse en myndighet som ska få i uppdrag att säkerställa patientsäkerheten när det gäller akutsjukvård i alla regioner.

Regeringen borde följa upp beslutsprocessen

Utskottet anser också att regeringen regelbundet borde följa upp hur den nya beslutsprocessen för den nationella högspecialiserade vården fungerar. Därmed föreslår utskottet att riksdagen riktar ännu ett tillkännagivande till regeringen om detta.
Förslaget om det första tillkännagivandet kommer från en motion från Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Förslaget om det andra tillkännagivandet kommer från två motioner från Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna och från Vänsterpartiet. Det finns inga reservationer mot tillkännagivandet

onsdag 14 februari 2018

Förbud eller Emotik

Vissa ställningstaganden i politiken har jag svårt att förstå. Hit hör vad jag uppfattar som ett oförstående inför problemen i skolan och även vissa problem i samhället i stort. Ordningsproblem angrips, om dom över huvud taget angrips, med förslag om lagstiftning mot enskilda symptom. Mobiltelefoner i klassrummen föreslår en del ska förbjudas i lag. Men är inte mobiltelefonanvändning i klassrummen bara ett symptom på något större, nämligen frånvaron av emotionell kunskap.
Undersökningar visar att med ökad emotionell träning ökar förmågan till kunskapsinlärning.
En rimlig slutsats borde vara att, i stället för lagstiftning i ett antal detaljfrågor, som har med  uppförande att göra, man satsar på att elever får emotionell träning så tidigt som möjligt, Ett skolämne, Emotik, borde bli obligatoriskt i skolan.
Vilket parti blir först

torsdag 8 februari 2018

Från riksda´n 13 februari


logotyp: Sveriges riksdag
7 februari 2018

Beslut i korthet

 

Riksdagsbeslut 7 februari

Tystnadsplikt i riksdagen (KU7)
Insynen i partiernas finansiering ökar (KU19)
Nej till motioner om trossamfund och begravningsfrågor (KU29)
Nej till motioner om massmediefrågor (KU31)
Nej till motioner om valfrågor (KU35)
Nej till motioner om radio och tv i allmänhetens tjänst (KrU4)
Kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd för förflyttning av personal införs (SfU10)
Rapport föreslår bättre riskanalyser i pensionssystemet (SfU11)
Bostadsbidragets effekter har granskats (SfU13)
Ersättningar till kommuner för migration och integration (SfU14)
Ändrade krav för att få körkort med villkor om alkolås (TU7)
Kopplingen mellan skola och arbetsliv ska stärkas (UbU9)

Tystnadsplikt i riksdagen (KU7) 

Riksdagsordningens bestämmelser om tystnadsplikt i riksdagens utskott, EU-nämnden och kammaren ändras. Alla ledamöter och suppleanter i ett utskott eller EU-nämnden ska omfattas av tystnadsplikt, inte bara de som var med vid ett sammanträde då utskottet eller nämnden beslutade om tystnadsplikt. Samma ändring görs när det gäller kammaren.
Tanken är att anpassa bestämmelserna till hur riksdagens arbete fungerar. De ändrade reglerna innebär en återgång till vad som har gällt tidigare för riksdagens ledamöter. Tjänstemän ska inte omfattas av riksdagsordningens bestämmelser om tystnadsplikt eftersom de redan har tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretesslagen.
De ändrade reglerna om tystnadsplikt börjar gälla den 1 juli 2018. Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att konstitutionsutskottet på eget initiativ har lagt fram förslaget.

Insynen i partiernas finansiering ökar (KU19) 

Insynen i partiernas finansiering ska öka. Kravet på öppen redovisning av intäkter utökas till att gälla även partiers verksamhet på regional och lokal nivå samt för sidoorganisationer till partier. Varje ideell förening eller sidoorganisation inom ett parti samt varje ledamot och ersättare ska redovisa sin egen verksamhet. De begränsningar till politisk verksamhet och personvalskampanjer som har funnits tas bort. Skyldigheten att offentligt redovisa intäkter ska gälla också för partier som deltar i landstings- och kommunalval.
Partier på central nivå med mandat i riksdagen eller Europaparlamentet ska alltid lämna en intäktsredovisning. Detsamma gäller deras sidoorganisationer på central nivå. Övriga behöver inte lämna någon intäktsredovisning om intäkterna är mindre än ett halvt prisbasbelopp, det vill säga under 22 750 kronor för 2018. Det införs också ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag som är högre än 0,05 prisbasbelopp, vilket motsvarar 2 275 kronor för 2018.
De ändrade reglerna börjar gälla den 1 april 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen tycker också att lottköpare ska få tydlig information ifall ett lotteri finansierar partipolitisk verksamhet. Riksdagen uppmanar därför regeringen i ett tillkännagivande att tydliggöra detta.

Nej till motioner om trossamfund och begravningsfrågor (KU29) 

Riksdagen sa nej till 16 motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om trossamfund och begravningsfrågor. Anledningen är bland annat att det inte finns skäl för att ändra begravningslagen, begravningsavgiften eller relationen mellan Svenska kyrkan och staten. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, begravningsverksamheten och begravningsavgiften.

Nej till motioner om massmediefrågor (KU31) 

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionsförslag om massmediefrågor. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om regional nyhetsbevakning, skydd för journalister och medieredaktioner, pressetik och genmälesrätt, mediekoncentration och granskningsnämnden för radio och tv.

Nej till motioner om valfrågor (KU35) 

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om olika valfrågor. Motionerna handlar om tidsbegränsning av riksdagsledamöternas uppdrag, rösträttsålder, valkretsar, personval, åtgärder för ökat valdeltagande, rösträtt och valbarhet, skilda valdagar och objektiva jämförelser mellan partier.

Nej till motioner om radio och tv i allmänhetens tjänst (KrU4) 

Riksdagen sa nej till 39 motioner från allmänna motionstiden 2017 om radio och tv i allmänhetens tjänst. Anledningen till det är att det pågår arbete inom många av de frågor som motionerna handlar om. Regeringen planerar bland annat att presentera ett förslag på ett nytt finansieringssystem för radio och tv i allmänhetens tjänst i maj 2018. Motionerna handlar om finansieringssystem, sändningstillstånd, programverksamhet och journalistik.

Kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd för förflyttning av personal införs (SfU10) 

Det införs kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd för chefer, specialister och praktikanter som förflyttas till ett nytt land men inom samma företag eller koncern. Det gäller för företag som samtidigt är etablerade både inom EES-området och Schweiz och utanför. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Tillståndet kallas för ett ICT-tillstånd och ska även gälla i Sverige när en person fått tillståndet i ett annat EU-land. Personen får då resa in i och arbeta i Sverige i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod på det företag som personen arbetar på i det andra landet.
Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2018.

Rapport föreslår bättre riskanalyser i pensionssystemet (SfU11) 

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport om pensionssystemets årsredovisning. I rapporten anser riksrevisionen bland annat att redovisningen av konjunkturlägets påverkan på pensionssystemets ekonomi behöver förbättras. Även analysunderlaget till prognosen över systemets långsiktiga makroekonomiska utveckling behöver bli bättre, för att man ska kunna bedöma riskerna för obalanser i systemet.
Regeringen håller i huvudsak med om förbättringsförslagen i rapporten. I sin skrivelse menar dock regeringen att vissa delar bör följas upp på annat sätt än i årsredovisningen och att det behöver ses över var det ska göras. När det gäller utveckling av prognoserna behöver också hänsyn tas till det arbete som krävs för att genomföra och årligen följa upp resultaten.
Riksdagen anser att regeringens bedömning av vilka förbättringar som behövs är väl avvägda. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Bostadsbidragets effekter har granskats (SfU13) 

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om en rapport från Riksrevisionen om bostadsbidraget.
Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att antalet personer som får bostadsbidrag har minskat och att en allt större andel bidragstagare är hushåll med låga inkomster och låg ekonomisk standard. Ett syfte med bostadsbidraget är att bidra till att fördela om resurserna i samhället, så att de med låg ekonomisk standard kan få det bättre. Riksrevisionen slår i sin rapport fast att den omfördelande effekten visserligen finns kvar, men att den har minskat över tid. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över bostadsbidragets utformning så att bidraget fungerar så som det var tänkt.
Regeringen håller med om att bostadsbidraget borde ses över men i ett större sammanhang, bland annat tillsammans med underhållsstödet och rekommendationerna från Riksrevisionen. Regeringen återkommer till riksdagen med hur den vill gå vidare med Riksrevisionens rekommendationer.
Riksdagen tycker att det är viktigt att bostadsbidraget får de omfördelningseffekter som var syftet med bidraget och att de ekonomiska incitamenten till arbete bibehålls. Riksdagen ser därför med oro på att bostadsbidraget över tid tappar sin omfördelande effekt för ekonomiskt utsatta grupper. Riksdagen ser därför positivt på att regeringen planerar en större översyn av hela bostadsbidragssystemet där den bland annat kommer ta hänsyn till Riksrevisionens rekommendationer. Riskdagen förutsätter att regeringen arbetar skyndsamt med detta. Med det lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna.

Ersättningar till kommuner för migration och integration (SfU14) 

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport Kommunersättningar för migration och integration - ett ogenomtänkt system. Regeringen håller med om att det behövs uppföljning av kommunernas faktiska kostnader för mottagandet av asylsökande och att systemet är svårt och kostsamt och att schablonersättningar bör användas så mycket som möjligt.
Regeringen nämner också svårigheter att följa upp kommunernas kostnader. Exempelvis saknas uppgifter om kostnader för olika typer av tjänster fördelade på olika grupper av individer. När Mottagandeutredningen är klar, den 31 mars 2018, avser regeringen att se över behovet av förändringar i ersättningssystemets utformning.
Riksdagen ser positivt på detta och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Ändrade krav för att få körkort med villkor om alkolås (TU7) 

Personer som missbrukar alkohol eller har ett alkoholberoende ska inte längre kunna få körkort med villkor om alkolås. Ett alkolås innebär att bilen inte går att starta om man har alkohol i utandningsluften. En person som har dömts för ett rattfylleribrott och vill få körkort med villkor om alkolås i stället för att bli av med sitt körkort måste i fortsättningen uppfylla de medicinska krav som är nödvändiga med hänsyn till trafiksäkerheten.
Enligt EU har Sverige inte har uppfyllt sina skyldigheter när det gäller de medicinska kraven för att få körkort med villkor om alkolås i förhållande till de medicinska krav som EU har infört. EU har därför lämnat ett så kallat motiverat yttrande till regeringen.
Regeringen föreslår att en person som dömts för rattfylleri och sedan ansöker om körkort med villkor om alkolås måste uppfylla de medicinska krav som EU ställer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2018.

Kopplingen mellan skola och arbetsliv ska stärkas (UbU9) 

Prao, praktisk arbetslivsorientering, under minst tio dagar ska bli obligatorisk för skolelever och det blir huvudmännens ansvar att ordna prao för eleverna. Det gäller elever från årskurs åtta i grundskolan och årskurs nio i specialskolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen.
Ändringarna innebär också att utbildningskontraktet blir tydligare för gymnasieelever som går lärlingsutbildningar. I kontraktet ska det stå hur stor del av utbildningen som kommer att vara förlagd på en arbetsplats. Motsvarande utbildningskontrakt ska också införas för lärlingsutbildningar i gymnasiesärskolan.
Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2018. Under höstterminen 2018 gäller ändringarna för praoelever som börjar årskurs åtta i grundskolan, respektive årskurs nio i specialskolan

onsdag 7 februari 2018

Nytt om förnybart

Ett veckonyhetsbrev från OX2
Vindpark i vinterskrud. Foto: OX2

Senaste nytt om förnybart – vecka 6


EU:s beslut om en reformerad utsläppshandel kommer att få stora konsekvenser och nu kan lokala miljöåtgärder ge stora effekter, även globalt. Bioenergi kan bli ett kraftfullt verktyg för att begränsa klimatförändringarna men styrmedel behövs för att få skjuts på utvecklingen. Amerikaner som bor nära vindkraftverk är positivt inställda till tekniken och delstaten New York lanserar ambitös plan för havsbaserad vind. Tesla har ambitiösa planer och ska bygga världens största virtuella kraftverk och här hemma har debatten om flygets miljöpåverkan varit het.
 

Svenska nyheter

 

»Nu kan lokalt miljöarbete ge stora effekter även globalt«

Debatt: »EU:s beslut om en reformerad utsläppshandel kommer att få stora konsekvenser. Plötsligt kommer miljöåtgärder lokalt att spela stor roll för att snabbt minska de globala koldioxidutsläppen. Genom en ny mekanism som annullerar utsläppsrätter kan staten, företag, kommuner och hushåll nu bli klimathjältar«, skriver Lars Zetterberg och Svante Axelsson i DN Debatt.
Läs artikeln från DN
 

Flyga eller inte flyga? Het debatt om flygets klimatpåverkan

Den senaste tiden har frågan om flygets miljöpåverkan varit på tapeten. Bland annat har författaren Per Grankvist läst på, kollat upp statistiken och vänt sig till forskningen för att förstå frågan.
Läs artikeln från Per Grankvists webb
Lyssna på inslaget från Sveriges Radio
Läs intervjun med Annie Lööf (C) i SvD
 

»Bygden måste få ta del av vindkraftens miljarder«

Debatt: »Cirka 1 500 nya vindkraftverk behöver byggas på landsbygden i Sverige de närmaste tolv åren. Bara om rimliga delar av miljardinvesteringarna kommer berörda människor och samhällen tillgodo bidrar de till ett Sverige som håller ihop. Ett vikitgt steg i den riktningen vore att låta fastighetsskatten på vindkraft tillfalla berörda kommuner«, skriver företrädare för Hela Sverige ska leva.
Läs artikeln från SvD
 

»Brist på vindkraftstekniker bromsar energiomställningen«

Debatt: »Vindkraft för sextio miljarder kronor ska etableras de närmaste tolv åren, men bristen på tekniker är så akut att utbyggnaden hotas«, skriver Svensk Vindenergis vd Charlotte Under Larson.
Läs artikeln från Altinget.se
 

»Bioenergi kan bli kraftfullt verktyg för Sverige«

Debatt: »Klimatförändringarna kan avsevärt begränsas med hjälp av hållbar bioenergi. För att få skjuts på utvecklingen behövs styrmedel som gör det dyrare att släppa ut koldioxid«, skriver generaldirektörerna för Skogsstyrelsen, Energimyndigheten, Jordbruksverket och Naturvårdsverket.
Läs artikeln från SvD
 

Stål utan kol kräver utbyggnad av elnätet

SSAB, LKAB och Vattenfall har avslutat en förstudie om möjligheterna att framställa stål med hjälp av vätgas istället för kol. Vätgas ska framställas genom elektrolys av vatten och för det krävs stora mängder el.
Läs artikeln från Ny Teknik
Läs debattartikeln från DN
 

Solcellspark planeras i Bohuslän

Utmed E6:an i Uddevalla etableras en 1,6 hektar stor solcellspark som ska bli klar till hösten. Anläggningen, samt 50 laddplatser för elbilar som också ska byggas, beräknas kosta totalt 5 miljoner kronor.
Läs artikeln från SVT


Utländska nyheter

 

Världens största biogasanläggning ska byggas på Jylland

Anläggningen etableras i Esbjerg på Jylland och förutom miljövinsten förväntas det leda till sammanlagd 20 000 nya jobb.
Läs artikeln från Nytt från Öresund
 

Förnybar energi går om energi från kol inom EU

För första gången använder Europa mer förnybar energi än energi som kommer från kol. Det visar en rapport från organisationen Sandbag.
Läs artikeln från Aktuell Hållbarhet
Läs mer och ladda ner rapporten här


Hemmens varmvattenberedare blir lager för vind- och solenergi

Elbolagen tävlar om att komma med lösningar som gör det möjligt att utnyttja hushållsel för att balansera elproduktionen. I Pauliina Smeds hem i Esbo, Finland fungerar hushållets varmvattenberedare som energilager.
Läs artikeln från Svenska Yle


New York lanserar ambitös plan för havsbaserad vind

Guvernören Andrew M. Cuomo har presenterat omfattande plan för etableringen av 2,4 GW vindkraft före 2030 – tillräckligt för att försörja 1,2 miljoner hushåll med förnybar energi. 
Läs artikeln från Windpower Engineering


9 av 10 amerikaner positiva till vindkraft 

Majoriteten av de amerikaner som bor nära en vindpark är positiva till vindkraft eller har en neutral inställning, enligt en undersökning från Lawrence Berkeley Laboratory.
Läs artikeln från Into the Wind


Tesla ska bygga världens största ”virtuella kraftverk”

Med solpaneler och batterier ska delstaten South Australia koppla upp 50 000 hem mot ett virtuellt kraftverk under de närmaste fyra åren. Tesla har fått i uppdrag att installera solpanelerna och batteripaketen.
Läs artikeln från Ny Teknik

tisdag 6 februari 2018

Språkinlägg

Även en så bra dagstidning som UNT tar till sig språkliga tveksamheter.
I dagens tidning läser jag, bland annat:
"..men har nu börjat fått fäste..." I gårdagens skola skulle stått en bock i kanten och rättelse av "fått"
                                                    till "få"
"Preparatet får bara skrivas ut av läkare" Får bara skrivas ut? Ska nog stå: Preparatet får skrivas ut av
                                                                  bara läkare
"Samma dos av Fentanyl som används
vid missbruk av de flesta andra opioider
är tillräckligt för..."                                   Tillräcklig!

"...som bland annat innehåller
restriktionsområden..."                             ...som innehåller bland annat...!

"Kyrkoherden ringde polisen för att
anmäla både ett inbrott i sin bostad
samt två..."                                                Uttrycket lyder både...och