torsdag 19 april 2018

Förnybart v. 16

Senaste nytt om förnybart – vecka 16


»Dagens miljöproblem ska inte lämnas över till kommande generationer att hantera«, skriver regeringen angående vårbudgeten där det satsas på förnybart. Regeringspartierna har kommit överens om hur man vill gå vidare med höghastighetstågen och bjuder in övriga partier för att få en bred överenskommelse. Biogasbranschen har lanserat ett förslag på en nationell biogasstrategi och en finlandsfärja blir först ut i världen med vindkraft i (rotor)seglet. Globala investeringar i förnybart första kvartalet i år var lägre än samma period 2017, med undantag av en hel del utvecklingsländer, där det tvärtom investerades friskt. Centralamerika vill koppla ihop sina kraftnät för att kunna öka utbytet av förnybar energi, och i Puerto Rico liknar den nya minienergistationen en vanlig glassvagn.

Svenska nyheter


Vårbudgeten: »Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland«

För att Sverige ska bli fossilfritt stödjer regeringen en ökad utbyggnadstakt av vindkraft, solceller, bioenergi och utveckling av ny teknik, säger regeringen och lägger bl a 270 miljoner kronor ytterligare till produktion av biogas och 170 miljoner kronor i solcellsstöd i vårbudgeten.
Läs artikeln från Regeringen
Läs även: Regeringen: 170 miljoner till solceller från Sveriges Radio
Läs även: Avfall Sverige välkomnar nya satsningen på biogas från Avfall Sverige

S och MP överens om höghastighetstågen – nu bjuds Alliansen in

Regeringspartierna är överens om hur man vill gå vidare med höghastighetstågen. Nu bjuds allianspartierna och Vänsterpartiet in till samtal för att snabbtågen ska bli verklighet.
Läs artikeln från SVT
Läs även Lånemodell ändrar kalkyl för höghastighetsbanan från DI
Läs även: Även KD säger ja till höghastighetsjärnväg från Effekt Magasin
Läs även: Lövin: De nya snabbtågen ska kunna ersätta flyget från Omni
Läs ave: Alliansen ska ta chansen och göra tåget till sitt från DI

»Hyfs och kunskap krävs i debatten om flyg och klimat«

Debatt: »I debatten om flygets klimatpåverkan förekommer ofta argument som är ofullständiga, missriktade eller felaktiga. Vi som universitet tar ställning för en hållbar framtid utifrån fakta baserade på vetenskaplig grund. Teknisk utveckling kommer inte att räcka. Vi behöver också åtgärder som begränsar flygresandets omfattning«, skriver företrädare för KTH och Chalmers.
Läs artikeln från DN

Därför har SlösO fel om »smutsig« solel

Statens stöd till solel är skadligt för miljön och klimatet, skrev Slöseriombudsmannen Johan Gustafsson. Nu svarar Mattias Goldmann, Fores: »Den som sätter upp solceller gör en stor, enkel och synlig klimatinsats och ska känna sig stolt.«
Läs artikeln från Expressen

Upprop: Tillsätt den aviserade biogasutredningen

Debatt: »Varför tar regeringen inte bättre vara på biogasens potential? Nu lanserar Energigas Sverige, tillsammans med biogasbranschen, ett förslag på en nationell biogasstrategi«, skriver elva företrädare för branschen.
Läs artikeln från Aktuell Hållbarhet

När kärnkraftverk avvecklas: Hopp om tröghet från vindkraft

I takt med att kärnkraftverk avvecklas minskar antalet roterande generatorer som bidrar med tröghet i kraftsystemet. Hoppet sätts i stället till så kallad syntetisk svängmassa från vindkraftverk.
Läs artikeln från Ny Teknik

Utländska nyheter

 

Mognad och konkurrens gav 51 miljarder euro i vindkraftinvesteringar 2017

Bristen på en stabil lagstiftning har påverkat både investeringsnivån och de ekonomiska åtagandena för hälften av EU:s medlemsstater. I Sverige finns dock stabila ramar för vindkraft på land, säger WindEurope i sin nya rapport Financing and Investment Trends.
Läs artikeln och rapporten från WindEurope
Läs även Giant wind turbines start to pay off in Europe and investors want more från Daily Chronicle

Gigantisk marockansk solpark toppar dämpat första kvartal

Investeringar i förnybart uppgick till 61,1 miljarder dollar under första kvartalet 2018, en minskning med 10 procent jämfört med föregående år, men det fanns starka uppstickare, främst i utvecklingsekonomier.
Läs artikeln från Bloomberg NEF

Solenergi slår fossila bränslen – igen

De globala investeringarna i solenergi dominerade fullständigt över fossila bränslen förra året.
Läs artikeln från Aktuell Hållbarhet
Läs även Grön el slår ut kolet från ETC

Centralamerika i gemensam satsning på förnybar energi

Länderna i Centralamerika vill öka utbytet av förnybar energi genom att binda samman sina kraftnät.
Läs artikeln från Syre

Viking Grace först i världen med vindkraft

Rotorseglet som har utvecklats av det finländska cleantech-företaget Norsepower sparar bränsle, minskar utsläpp och gör Viking Lines fartyg Grace till ett av de minst miljöbelastande passagerarfartygen i världen.
Läs artikeln från TravelNews

Liten vagn levererar solel till orkandrabbade utan ström

CarretOn PowerHub, skapad av puertoricanen som tröttnade på att sakna el efter orkanen Maria, är en pytteliten elstation baserad på traditionella gatuförsäljarvagnar och som i stället för mat och grönsaker säljer förnybar energi och hållbarhet.
Läs artikeln från Trehugger

Riksda´n om kontaktförbud med fotboja


logotyp: Sveriges riksdag
17 april 2018

Aktuellt

Kontaktförbud med fotboja borde kunna vara förstahandsåtgärd

För att ta större hänsyn till brottsoffer borde ett beslut om utvidgat kontaktförbud med fotboja kunna vara en förstahandsåtgärd som avgörs av hotbilden. Det anser justitieutskottet som föreslår att riksdagen uppmanar regeringen, i ett så kallat tillkännagivande, att skyndsamt återkomma med ett sådant lagförslag.
En person kan dömas till olika nivåer av kontaktförbud om det finns en risk för att personen trakasserar, förföljer eller begår brott mot en annan person. I vissa fall innebär kontaktförbudet också elektronisk övervakning av personen, genom så kallad fotboja.

Fler beslut om kontaktförbud med fotboja

För att stärka skyddet för brottsutsatta har regeringen lagt förslag på ändringar i lagar som rör kontaktförbud. Enligt förslaget ska fler beslut om kontaktförbud kombineras med fotboja och den längsta initiala perioden som ett sådant kontaktförbud gäller förlängas från sex månader till ett år. Dessutom ska brott mot kontaktförbud med fotboja få en särskild brottsbeteckning och kunna ge fängelse i max två år.

Lagförslag tar inte tillräcklig hänsyn till brottsofferperspektivet

Justitieutskottet ser i huvudsak positivt på regeringens lagförslag men anser att det inte tar tillräcklig hänsyn till brottsofferperspektivet. Enligt lagförslaget måste en person, för att få kontaktförbud med fotboja, först bryta mot ett kontaktförbud utan fotboja. Det tycker utskottet är orimligt eftersom det borde vara hotbilden som avgör om det ska bli aktuellt med fotboja eller inte. Utskottet anser att ett utvidgat kontaktförbud med fotboja ska kunna beslutas som förstahandsåtgärd och föreslår att riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att skyndsamt återkomma med ett lagförslag om detta.
Justitieutskottets förslag till tillkännagivande kom när utskottet behandlade regeringens lagförslag om elektronisk övervakning av kontaktförbud.

Vänsterpartiet reserverar sig mot förslaget om tillkännagivande

Vänsterpartiet reserverar sig mot förslaget om tillkännagivande. Partiet anser att elektronisk övervakning innebär ett kännbart ingrepp i en persons frihet och dessutom kan kontaktförbudet riktas mot en person som inte är dömd för något brott. Enligt Vänsterpartiet bör därför sådana åtgärder av rättssäkerhetsskäl begränsas i enlighet med regeringens förslag

Riksda´n 18 april


logotyp: Sveriges riksdag
18 april 2018

Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 18 april

Regler på arbetsmarknadsområdet anpassas till EU-regler (AU12)
Civilrättsliga anpassningar till EU:s dataskyddsförordning (CU19)
Anpassning av lagar när dataskyddsförordningen börjar gälla (CU21)
Regeringen bör se över områden inom det civila försvaret och krisberedskapen (FöU7)
Ny strålskyddslag ersätter den gamla (FöU11)
Domstolsdatalagen anpassas till nya EU-bestämmelser (JuU33)
Ny lag införs när dataskyddsförordningen börjar gälla (KU23)
Valdatabaslagen ändras enligt EU-förordning om behandling av personuppgifter (KU24)
Två lagar anpassas till EU-regler om personuppgifter (KU25)
Regeringen bör utreda om domstolarnas och domarnas oberoende behöver stärkas (KU36)
Regeringen bör överväga utökat straffansvar för tjänstefel (KU37)
Nej till motioner om livsmedelspolitik (MJU16)
Det behövs en bättre nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin (MJU18)
Reglerna för personuppgiftsbehandling vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogden anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning (SkU15)
Nej till motioner om övergripande skolfrågor (UbU18)
Skärpta regler för studiero och mer kunskap om språkundervisning behövs (UbU19)
Nej till motioner om utbildningsfrågor (UbU20)
Samisk utbildning ses över (UbU21)
De statliga lärarlönesatsningarna har granskats (UbU22)

Regler på arbetsmarknadsområdet anpassas till EU-regler (AU12) 

Flera lagar på arbetsmarknadsområdet anpassas till de nya EU-reglerna om personuppgifter. Det handlar bland annat om de regler som gäller för behandling av personuppgifter i Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador. Ändringarna innebär framförallt att hänvisningar i lagarna ändras.
Samtidigt förlängs tiden för hur länge Arbetsförmedlingen får behålla personuppgifter om arbetssökande i arbetsmarknadspolitiska databaser. Ändringen innebär att personuppgifter i en sådan databas ska gallras, det vill säga tas bort, senast efter tre år. Tidigare gällde två år.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Civilrättsliga anpassningar till EU:s dataskyddsförordning (CU19) 

Regeringen föreslår flera ändringar i lagar inom områdena för fastighetsrätt, transporträtt, immaterialrätt (alltså regler kring exempelvis upphovsrätt och patenträtt), och associationsrätt (alltså regler kring exempelvis aktiebolag och föreningar).
Ändringarna syftar till att anpassa reglerna till EU:s dataskyddsförordning som börjar tillämpas i Sverige i maj 2018. Förslagen innebär framför allt att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort eller ersätts med hänvisningar till dataskyddsförordningen. Förslagen innebär även att vissa undantag ska göras från förordningen för att säkerställa att viktiga register fyller sin avsedda funktion.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Anpassning av lagar när dataskyddsförordningen börjar gälla (CU21) 

I maj börjar den nya dataskyddsförordningen att gälla. I och med det genomförs ändringar i ett antal lagar som ligger inom miljö- och energidepartementets verksamhetsområde. Ändringarna innebär bland annat att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort eller ersätts med hänvisningar till dataskyddsförordningen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Regeringen bör se över områden inom det civila försvaret och krisberedskapen (FöU7) 

Arbetet med civilt försvar och krisberedskap är viktigt för att Sverige ska stå väl rustat vid en kris eller ett krig. Riksdagen riktade därför tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Regeringen bör se till att de ökade förvaltningsanslag länsstyrelserna får för en bättre krisberedskap går till det och inte till annan verksamhet. Regeringen bör även se över länsstyrelsernas krisberedskap så att övningsverksamheten och beredskapen kan utvecklas. Till sist bör regeringen snarast också följa upp utredningen Kommunikation för vår gemensamma säkerhet och göra det möjligt att ta fram en säker kommunikationslösning så att exempelvis polis, sjukvård och försvar kan dela sekretessbelagd information med varandra.
Riksdagen sa nej till de övriga motionsförslagen om civilt försvar och krisberedskap som behandlades samtidigt.

Ny strålskyddslag ersätter den gamla (FöU11) 

Den nuvarande strålskyddslagen ersätts med en ny lag. Flera av reglerna i nuvarande lag förs in i den nya strålskyddslagen. Även regler som i dag finns i förordningar eller myndighetsföreskrifter som har betydelse för strålskyddet förs in i den nya lagen. Genom den nya lagen genomförs EU:s strålskyddsdirektiv.
Lagen täcker in både joniserande och icke-joniserande strålning. Den innehåller regler om de grundläggande principerna för strålskyddet, såsom till exempel dosgränser. Förslaget innebär inga nya krav när det gäller icke-joniserande strålning. Däremot införs nya regler om utsläpp av radioaktiva ämnen till miljön samt justerade krav på tillstånd för verksamheter med joniserande strålning. Reglerna innebär också att arbetstagare får ett ökat skydd.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ny strålskyddslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 juni 2018. Från och med den 1 september blir det förbjudet att låta personer under 18 år sola solarium, enligt tidigare riksdagsbeslut.

Domstolsdatalagen anpassas till nya EU-bestämmelser (JuU33) 

EU:s dataskyddsförordning ska börja tillämpas den 25 maj 2018. Det innebär att domstolsdatalagen behöver ses över och anpassas. Domstolsdatalagen innehåller regler om domstolarnas behandling av personuppgifter.
Lagändringarna innebär bland annat att det ska finnas regler om dataskyddsombud i domstolsdatalagen. De flesta ändringarna är en direkt följd av att dataskyddsförordningen träder i kraft och att personuppgiftslagen kommer att upphävas.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Ny lag införs när dataskyddsförordningen börjar gälla (KU23) 

Den 25 maj börjar EU:s dataskyddsförordning att gälla, det är en tvingande EU-lag som reglerar hur personuppgifter får behandlas inom EU. I samband med det upphör Personuppgiftslagen (PUL) att gälla och istället införs det en ny lag som kompletterar dataskyddsförordningen.
I den nya lagen, dataskyddslagen, förtydligas det bland annat under vilka förutsättningar vissa personuppgifter får behandlas. Dataskyddslagen tillåter att andra lagar som rör behandling av personuppgifter ändras och uppdateras i samband med införandet av dataskyddsförordningen.
Dataskyddslagen och dataskyddsförordningen får inte tillämpas om de går emot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Valdatabaslagen ändras enligt EU-förordning om behandling av personuppgifter (KU24) 

EU:s dataskyddsförordning kommer att börja gälla som lag i Sverige och ersätter då personuppgiftslagen, PUL. Lagar som hänvisar eller förhåller sig till PUL:s bestämmelser behöver därför ses över och ändras. Det gäller bland annat valdatabaslagen.
Valdatabaslagen innehåller bestämmelser för hur valmyndigheten och länsstyrelserna ska behandla personuppgifter vid val och folkomröstningar. Lagändringarna innebär bland annat att reglerna om rättelse, skadestånd och överklagande i valdatabaslagen tas bort eftersom den nya lagen täcker in det.
Syftet med EU-bestämmelserna är att skapa ett enhetligt regelverk för hur medlemsländerna ska behandla personuppgifter. Det handlar också om att öka enskilda personers kontroll över sina personuppgifter.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018, samma dag som dataskyddsförordningen träder i kraft.

Två lagar anpassas till EU-regler om personuppgifter (KU25) 

Två lagar som berör riksdagsledamöterna ändras. Lagarna handlar om gåvohantering och om registrering av ledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen. Ändringarna innebär att lagarna anpassas till tvingande EU-regler när det gäller hantering av personuppgifter. Framöver kommer denna typ av bestämmelser finnas i dataskyddsförordningen och inte i personuppgiftslagen. Ändringarna handlar alltså framförallt om att hänvisningarna i lagarna ändras.
Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Regeringen bör utreda om domstolarnas och domarnas oberoende behöver stärkas (KU36) 

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om författningsfrågor, som bland annat rör statsskicket, medborgarinitiativ, Sveriges EU-medlemskap, en minskning av antalet riksdagsledamöter, en författningsdomstol och domstolarnas oberoende.
Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att tillsätta en utredning som ska se över behovet av att stärka domstolarnas och domarnas oberoende på lång sikt. I Sverige fungerar domstolsväsendet bra i dag, enligt riksdagen. Men det kan ändå finnas anledning att överväga om domstolarnas och domarnas oberoende bör stärkas ytterligare. Regeringens utredning bör särskilt ta upp följande frågor:
Grundlagsreglering av justitierådens antal och pensionsålder.
En möjlighet för de högsta domstolarna att sammanträda i särskild sammansättning.
Domstolsverkets organisation, styrning och roll.
Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Regeringen bör överväga utökat straffansvar för tjänstefel (KU37) 

Riksdagen anser att ett utökat straffansvar för tjänstefel i den offentliga förvaltningen skulle förbättra medborgarnas rättssäkerhet och öka förtroendet för den offentliga verksamheten. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över lagstiftningen om tjänstefel, med inriktningen att fler handlingar än i dag ska kunna bestraffas.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att en introduktionsutbildning för statsanställda ska införas. Riksdagen lyfte fram hur viktigt det är att statsanställda har goda kunskaper om den statliga värdegrunden och de grundläggande regler som gäller i statsförvaltningen, som till exempel regler om offentlighet och sekretess.
Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Nej till motioner om livsmedelspolitik (MJU16) 

Riksdagen sa nej till motioner om livsmedelspolitik från allmänna motionstiden. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete redan pågår på området.
Motionerna handlar bland annat om livsmedelslagstiftningen, märkning av livsmedel och dricksvatten.

Det behövs en bättre nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin (MJU18) 

En nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin behövs för att bland annat kunna ta tillvara synergieffekter och vara ett stöd för länen och regionerna i deras arbete. Det är viktigt med ett aktivt föreningsliv på landsbygden, det bidrar bland annat till tillväxt och utveckling. Det tycker riksdagen som riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden till regeringen. Regeringen borde:
arbeta med att ta fram en bättre nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategi
förenkla administrationen av stöd till föreningslivet på landsbygden.
Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om landsbygdspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Reglerna för personuppgiftsbehandling vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogden anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning (SkU15) 

Riksdagen beslutade om lagändringar som anpassar reglerna om personuppgiftsbehandling inom Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter till EU:s nya dataskyddsförordning. De flesta ändringarna är följder av eller anpassningar till dataskyddsförordningen och till att personuppgiftslagen kommer att sluta gälla till följd av den nya förordningen.
Anpassningarna gäller inte personuppgiftsbehandling vid myndigheternas brottsbekämpande verksamhet.
Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Nej till motioner om övergripande skolfrågor (UbU18)

Riksdagen sa nej till 82 motioner från allmänna motionstiden 2017 om övergripande skolfrågor. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, skolvalet och fristående skolor.

Skärpta regler för studiero och mer kunskap om språkundervisning behövs (UbU19) 

Det behövs skärpta regler för trygghet och studiero i skolan och mer kunskap om undantaget från språkundervisning för vissa lärare. Det anser riksdagen som riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde
se över och skärpa skollagen så att möjligheterna att tillfälligt flytta och permanent omplacera elever ökar samt göra insatser som gör det lättare för skolor att använda sig av disciplinära åtgärder
ta fram ett kunskapsunderlag som klargör varför lärare som saknar lärarlegitimation och har en utländsk lärarutbildning inte får bedriva språkundervisning samt en konsekvensanalys för vad det skulle innebära om dessa lärare också bedrev språkundervisning.
Riksdagen sa också nej till ett 130-tal förslag i motioner om lärare och elever. Motionerna handlar bland annat om läraryrket, legitimation, fortbildning och skolledare.

Nej till motioner om utbildningsfrågor (UbU20) 

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden om grundläggande utbildningsfrågor inom skolan. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete pågår på området.
Motionerna tar bland annat upp frågor om skolans värdegrund, jämställdhet och könsuppdelad undervisning, konfessionella inslag i skolan, kränkande behandling och om vissa undervisningsämnen och kunskapsområden.

Samisk utbildning ses över (UbU21) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller en rapport från Riksrevisionen om samisk utbildning.
Riksdagen håller med regeringen om vad som behöver göras med anledning av rapporten. Riksdagen är positiv till att regeringen har tillsatt en utredning som ska se över ansvarsfördelningen och organiseringen av myndigheterna på skolområdet, bland annat Sameskolstyrelsen, för att skapa en mer ändamålsenlig organisation. Riksdagen anser också att regeringens andra åtgärder är bra, som till exempel att Sameskolstyrelsens ekonomi och arbetsprocesser ska följas upp oftare.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

De statliga lärarlönesatsningarna har granskats (UbU22) 

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av de statliga lärarlönesatsningarna karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet. Syftet med lärarlönesatsningarna är att öka läraryrkets attraktionskraft så att fler personer vill bli lärare och att fler lärare stannar kvar i yrket. Genom satsningarna ska kvalificerade lärare få höjda löner med hjälp av bidrag från staten.
Granskningen visar att de lönemässiga målsättningar som fanns i satsningarna till stor del har uppnåtts. Däremot har arbetsklimatet bland lärarna blivit sämre i och med att alla lärare inte fått ta del av satsningarna. Riksrevisionen ger tre rekommendationer till regeringen, bland annat att se över kriterierna för Lärarlönelyftet.
Regeringen håller med Riksrevisionen om att lärarnas löner har ökat till följd av Lärarlönelyftet men håller inte med om de tre rekommendationer som Riksrevisionen ger. Det beror bland annat på att Lärarlönelyftet är en ny reform och regeringen planerar att utvärdera den efter tre år. Riksdagen betonar att det är betydelsefullt att investera i höjda lärarlöner och det är viktigt att satsningarna fungerar som det var tänkt. När det gäller Riksrevisionens rekommendationer höll riksdagen med regeringen och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet

Tillsätt en referensgrupp för att följa referensgruppen

"Enligt de krav som anges i kommunallagen måste Region Uppsala
göra en uppföljning av all landstingsfinansierad verksamhet."

Men, det är väl inte för att kommunallagen anger det. Det är en självklarhet

"...att det bör tillsättas en extern referensgrupp för Framtidens Akademiska projektet som ska följa det fortsatta arbetet."
Tänk att det ska tillsättas grupper för allt möjligt. Ansvaret finns hos ett politiskt organ redan. Varför särskilt beslut om referensgrupp?

Uppsnabbat fastighets- och servicenämnden 18 april

I detta nummer:

  • Privata utförare följer avtalen
  • Genomförandebeslut för ny placering av Lasarettet i Enköpings ledningskontor
  • Genomförandebeslut för lokalanpassning kylceller på Klinisk patologi
  • Initiativ om Framtidens Akademiska avslogs
  • Initiativ om vårdcentral i Knivsta avslogs


Privata utförare följer avtalen

Enligt de krav som anges i kommunallagen måste Region Uppsala göra en uppföljning av all landstingsfinansierad verksamhet. Varje nämnd ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt verksamhetsområde. Fastighets- och servicenämnden har utfört sin kontroll för 2017 där resultatet visar att de privata utförarna levererar enligt avtal.

Genomförandebeslut för ny placering av Lasarettet i Enköpings ledningskontor

Lasarettets ledningskontor sitter idag placerade i Gula Villan på sjukhusområdet. Lokalerna är inte anpassade till modern kontorsmiljö och det är stora problem med tillgängligheten, det saknas hiss i byggnaden. Syftet med den nya placeringen är att samlokalisera hela sjukhusets ledning i funktionella och för alla tillgängliga gemensamma lokaler.
Därför beslutade nämnden att projektet ska starta. Den totala investeringskostnaden för projektet får uppgå till 19,09 miljoner kronor, där 12 miljoner kronor är en fastighetsinvestering gällande ett nytt ventilationssystemen.

Genomförandebeslut för lokalanpassning kylceller på Klinisk patologi

År 2016 drabbades obduktionsavdelningens bårhus vid byggnad C5 av översvämning. Det har visat sig att bjälklaget och väggar till kylrummet för avlidna samt även angränsande sveprum fått en större fuktskada än vad man tidigare har trott.
Därför beslutade fastighets- och servicenämnden att projektet ska starta. Den totala investeringskostnaden för projektet får uppgå till 15,83 miljoner kronor. Utrustning och inventarier, som inte räknas i den totala investeringskostnaden, ska kosta 2,9 miljoner kronor.
Finansieringen av projektet sker genom omdisponering i investeringsramen för 2018, en omdisponering som Akademiska sjukhuset och Fastighet och service gemensamt har tagit fram.

Initiativ om Framtidens Akademiska avslogs

Emilie Orring (M), Per Norstedt (C), Håkan Marklund (L) och Tommy Rosenkvist (M) yrkade i ett initiativärende att det bör tillsättas en extern referensgrupp för Framtidens Akademiska projektet som ska följa det fortsatta arbetet. De yrkade även på att det bör tas fram en handlingsplan för att förebygga svårigheter i samband med att verksamheten flyttar till den nya vård- och behandlingsbyggnaden, ingång 100.
Initiativet avslogs, med motiveringen att behovet av en extern referensgrupp kan avvakta tills ingång 100 är färdigställt. När det gäller handlingsplanen har Framtidens Akademiska sedan våren 2017 fastighets- och servicenämndens arbetsutskott som politisk styrgrupp, en arbetsgång som har skapat goda förutsättningar för kontroll och styrning av projektet.
(M), (C), (L), (KD) reserverade sig mot beslutet och yrkade på bifall.

Initiativ om vårdcentral i Knivsta avslogs

Emilie Orring (M), Håkan Marklund (L), Pontus Lamberg (KD) och Tommy Rosenkvist (M) yrkade i ett initiativärende att få veta hur fastigheten för Region Uppsalas vårdcentral i Knivsta ska hanteras för att vara verksamhetsanpassad och leva upp till kraven på en bra arbetsmiljö.
Bakgrunden till initiativet är att upphandlingen för en ny vårdcentral i Knivsta avbröts på grund av att det endast inkom ett anbud.
Initiativet avslogs, med motiveringen att Primärvården och Fastighet och service kommer inleda samtal med Knivsta kommun och andra aktörer inom vård och hälsa för att undersöka om det finns förutsättningar till gemensamma lösningar. 
Fastighet och service får i uppdrag att återrapportera till nämndens sammanträde i juni om status i ärendet.