söndag 31 januari 2010

Allianser medger inte profilering

Det är inte ofta jag finner anledning att instämma i ett resonemang av vänsterpartiledaren. Han återkommer nu, sedan opinionssiffrorna börjat sjunkit kraftigt, till resonemanget om alliansbildningar. Skillnaderna mellan partierna måste i ett val redovisas för väljarna. Vårt system förutsätter detta.
Jo, så är det ju. Vem kan tycka någonting annat.
Man kan tycka annat om det primära är att nå makten. Men att nå makten är väl en strävan, som förutsätts i vårt system. Att nå makten för att genomföra den politik man vill ska få genomslag är partiernas uppgift, men att först sudda ut sin profil i det enda syftet att nå makten är inte demokratiskt.
I den här valrörelsen kommer vi att få uppleva ett mellanting. De två alliansernas partier kommer att hävda att man är överens om grunderna i politiken och samtidigt kommer man att medge de sma att då och då sticka ut i väl utvalda frågor. Respektive allians kommer att göra allt för att visa att den andra uppvisar en oenighet, som omöjliggör regeringsbildning.
Regeringsduglighet handlar ju om även personer. Den så kallade rödgröna alliansen har inte de personer, som ger intryck av att kunna uppfylla relativt lågt ställda krav på bra ledarskap.

lördag 30 januari 2010

Den egensinnige

Den egensinnige kallas jag i dagens UNT. Vad ska man tycka? Är det en komplimang eller ett negativt omdöme? Envisheten, som man avser, är kopplad till att jag några gånger intagit annan ståndpunkt än majoriteten. Kanske också hänger samman med att jag anser att mitt huvuduppdrag är att driva en socialliberal politik och inte att till varje pris anpassa mig till en allians av partier. Jo, visst kan den här inställningen ifrågasättas, men den är för mig logisk. Jag tycker det är min uppgift att kritisera styrningen i landstinget, då jag anser att den är för otydlig. Jag kan inte i miljöfrågor, som är ideologiska och avviker från en grundläggande socialliberal ideologi, okritiskt ställa upp, och så vidare. Antalet sådana frågor är emellertid förhållandevis litet. Jag gläds åt en hel del av de förändringar, som genomförts och som till stor del är folkpartisters förtjänst.
Vilken plats ska finnas för egen profilering? Mitt intryck är att den minskar i samtliga partier. Ledamöter i olika beslutsförsamlingar blir röstboskap. Samtidigt pläderar flera partier för införande av tydligare personval. Är dessa förändringar förenliga? Knappast. Kandidatur för ett parti måste innebära att man ansluter sig till partiets grundläggande ideologi, men att den medger egna pragmatiska ställningstaganden. Detta i sin tur innebär att partierna måste formulera den ideologiska grunden, vilket brister. Här ligger huvudförklaringen till att de egensinniga är så få, alltför få. För mig finns ingen annan ideologi än den socialliberala

fredag 29 januari 2010

Målet måste vara 500 vargar

Så här ser det manus ut som ligger till grund för debattartikeln i dagens UNT.
Jag konstaterar att vad jag skrev i en riksdagsmotion, om våra rovdjur, för tio år sedan, är spörsmål, som fortfarande är aktuella.
De fem stora rovdjursarterna, björn, varg, lo, järv och kungsörn, har under lång tid varit utsatta för en omfattande jakt och förföljelse. Under olika perioder har det funnits så få individer av varje rovdjursart att det förelegat en överhängande risk för att de helt skulle försvinna ur den svenska faunan. Genom olika typer av åtgärder, till exempel fridlysning, har stammarna av åtminstone björn, lo och varg kunnat växa.

Det är mycket viktigt att vi skapar en helhetssyn på rovdjur. För socialliberala miljövänner är debatten oerhört angelägen och viktig. Allt sedan liberaler och frisinnade startade Naturskyddsföreningen och formulerade en naturvårdspolitik har förvaltarskapstanken, idén att vi människor inte har rätt att förbruka naturmiljö utan ett ansvar att förvalta den för kommande generationer, varit en utgångspunkt för liberal miljöpolitik.

För socialliberaler är bevarandet och utökandet av den biologiska mångfalden en central utgångspunkt. Att bevara och skydda den biologiska mångfalden kan handla om att skydda skog i naturreservat och nationalparker, eller om att skydda de fyra orörda norrlandsälvarna och andra hotade älvsträckor. Det handlar likaså om att skydda de stora rovdjursarterna björn, varg, lo, järv och kungsörn från utrotning. Det mest brännande nu är frågan om vargen. Anledningen till detta är delvis att det är vargen som löper störst risk att utrotas, men också att vargen kanske är det rovdjur som förorsakar störst rädsla hos människor.

På den norra delen av jordklotet delar miljontals människor livsrum med rovdjur. Möten mellan rovdjur och människor sker utan att det leder till incidenter. Den grundläggande inställningen hos många människor är att rovdjuren utgör en central och viktig plats i vår svenska fauna. Intresset för våra stora rovdjursarter har likaså ökat under den senaste tiden. Detta märks inte minst i de antal rovdjurscentra som etablerats i Sverige på några platser där rovdjuren finns.

Men rovdjuren förorsakar även rädsla hos många människor, rädsla för den egna säkerheten och för barnens. Detta gäller i synnerhet varg och björn.
Oavsett vilken inställning den enskilde individen har, anser jag att det är självklart att denna rädsla ska bemötas med respekt och tas på största allvar. Erfarenheter från, bland annat, viltvårdscentra, visar tydligt att ökad information och kunskap om rovdjuren, förbättrar möjligheterna för rovdjur och människor att leva i fredlig samexistens.
Viktigt att påpeka är dock att dödsfall, orsakade av vargar, inte har ägt rum i Sverige i modern tid.

En av de mest kontroversiella aspekterna när det gäller vargen är frågan om hur många vargar det krävs för att säkra artens överlevnad. Antalet vargar i Sverige uppgår idag i runda tal till 200 stycken. Jämfört med en rad andra länder i Europa är detta en låg siffra.

Jag anser att målet, som stöds av genetiska forskare, måste för kortsiktigt bevarande vara minst 500 individer. För långsiktigt bevarande av populationer där genetisk variation och evolutionär anpassningsförmåga skall kunna bibehållas krävs troligen tusentals. Regeringens beslut att medge jakt i nuvarande situation tyder på ett ointresse för naturfrågor och kanske bristande kunskaper om konsekvenserna av människans negativa påverkan på den biologiska mångfalden. Jag vill emellertid inte tro att beslutet har tillkommit för att tillmötesgå andra intressen än naturintressen, men kan inte uteslutas.

Det är också svårt att förstå hur man kan överlåta förvaltningen av rovdjuren på ett regionalt organ. Djuren känner varken geografiska eller administrativa gränser. Beslut om skyddsjakt skall fattas av Naturvårdsverket.

Visst utgör vargen en viss fara för framförallt renar, tamdjur och jakthundar. Viktigt att belysa i sammanhanget är att nödvärnsjakt, rätten att försvara sig och de sina vid fara, är självklar. Nödvärnsjakt har ingenting att göra med vargens rätt att existera. Självfallet skall nödvärnsjakt vara tillåten på såväl varg som björn. Ökad information och kunskap om våra rovdjur spelar en viktig roll, inte enbart för att undanröja folks rädsla utan också för att förhindra jaktbrott.

torsdag 28 januari 2010

Fler nya partibildningar

När jag i dag läste Dagens Samhälle fann jag lusten att hämta ett avsnitt ur min bok "Politik på Gott och Ont". Avsnittet ingår i en artikel, som jag skrev för flera år sedan.
Ska vi som politiker behålla, eller återerövra, förtroendet måste vi tillbringa mer tid utanför än i sammanträden. Vi måste finna nya kanaler för dialog och för information om det politiska arbetet. Den bild som i dag ges av politiskt arbete
handlar sällan eller aldrig om den vanlige förtroendevalde. Vad tycker jag?
Vad ägnar jag mina 60 arbetstimmar i veckan åt? Uppsala länsborna har rätt att få veta detta.
Utgångspunkten är att lyssna, bearbeta och åskådliggöra önskemål och behov, fastställa resurstilldelning och mål, följa upp och utvärdera och utkräva ansvar.
Detta är den politiska uppgiften och den förändras inte genom att vi tillskapar fler politiker eller politiska organ. Vad vi behöver är en ny politikerroll, snarare en begränsning av det politiska uppdraget än fler politiker.
Först sedan vi lyckats, eller rättare sagt tvingats, förändra politikerrollen är det meningsfullt att diskutera antalet politiker. SNS Demokratiråd för resonemang om alternativ till dagens politiska partier, alternativt förnyade partier.
Jag tror att de politiska partierna först sedan den fullständiga krisen är ett faktum kommer att ersättas av andra former av politiska partier. Men det är inte vi politiker som styr den här utvecklingen, eftersom vi inte har insikten om allvaret i dagens politiska kris?
.

måndag 25 januari 2010

Rädda politiska ledare

För ett par år sedan hade jag nöjet att vara inbjuden till Shen Yun Performing Arts`föreställning i Stockholm. En fantastisk föreställning. I år tvingas man ställa in, på grund av politiska ledares rädsla. Har fått detta pressmeddelande:

Pressmeddelande från Shen Yun Performing Arts, vidarebefordrat av lokala arrangörer i Sverige:
Som lokala arrangörer av Shen Yuns föreställningar i Sverige 2010 vill vi uppmärksamma att Hongkongmyndigheterna vägrat ge visum till nyckelpersoner inom Shen Yun Performing Arts. Detta har lett till att samtliga föreställningar där har ställts in.

Detta påminner oss om vad som hände även här i Sverige år 2008. Den kinesiska ambassaden försökte då hindra denna dansensemble från att uppträda här. Självklart lyckades man inte. Hongkong är dock inte Sverige. Vi stödjer nu Shen Yun i deras ansträngningar att få framföra genuin kinesisk kultur i Hongkong.


Nedan följer Shen Yun Performing Arts uttalande.
Chowa Choo, ordförande Vasilios Zouponidis, VD
Svenska föreningen för Falun Dafa Sales Competence AB
Kontaktpersoner:
Lilly Wang 031-405998
Vasilios Zouponidis 0709-817654
Svenska arrangörernas webbsidor: http://stockholm-show.se/

Översatt från: http://www.shenyunperformingarts.org/node/24270

UTTALANDE FRÅN SHEN YUN PERFORMING ARTS

SHEN YUN TVINGAT STÄLLA IN FÖRESTÄLLNINGAR I HONGKONG

NEW YORK, 24 januari 2010 – Shen Yun Performing Arts nödgas informera om att sju utsålda föreställningar i Hongkong har ställts in på grund av Hongkongmyndigheternas avslag i sista stund av inresevisum för flera nyckelpersoner i vår personal.

Framträdandena var inbokade vid Hong Kong Academy for Performing Arts’ Lyric Theatre den 27-31 januari. Men den 21 januari vägrade Hongkongs Immigrationsdepartement att ge inresevisa till sju av vårt företags nyckelpersoner i produktionsgruppen. Den av Hongkongs immigrationmyndigheters föregivna anledningen är att dessa produktionsjobb skulle kunna utföras av lokal personal.

Det har förklarats tydligt för Hongkongmyndigheterna att dessa personer i produktionsgruppen emellertid är en integrerad del av Shen Yun. Vår produktionspersonal är specialutbildad för Shen Yuns höga konstnärliga krav, vilka är exceptionellt tekniska och detaljerade. De kan inte ersättas och föreställningen kan inte genomföras utan dem.

Fastän visumansökningarna gjordes den 13 oktober 2009 kom avslagen först tre dagar innan vår avresa. Eftersom Hongkongmyndigheterna vägrade ändra deras beslut efter upprepade förfrågningar har vi tvingats ställa in föreställningarna.

Shen Yun Performing Arts är ett New York-baserat företag som hade sin första säsong med turnerande år 2007. Vårt uppdrag är att väcka Kinas artistiska traditioner till liv och det andliga arv som var livaktigt innan decennier av förtryck. Våra föreställningar har setts av miljoner teaterbesökare med varierande bakgrund.

Hjärtat av vår produktion är klassisk kinesisk dans, tillsammans med vokalister, en live-orkester som kombinerar kinesiska och västerländska instrument, och färgrika handgjorda dräkter. Våra danser skildrar traditionella legender såsom den om Mulan eller Yue Fei, såväl som händelser i dagens Kina, som historien om Falun Gong. Genom att ge berättelserna konstnärlig form på scen vill vi skänka nytt liv till den andliga essensen och värdena i Kinas gudainspirerade kultur.

Den kinesiska kommunistregimen har i åratal försökt störa våra framträdanden genom att sätta press på tjänstemän och teatrar och försöker få dem att ställa in våra föreställningar.

Vi beklagar att Hongkongs invånare nekas sin rätt att se Shen Yun Performing Arts och förstår att den här händelsen utgör ett brott mot Hongkongbornas frihet. Vi hoppas att människorna i Hongkong, som värdesätter sin frihet, kommer att uppmana Hongkongregeringen att rätta till sitt misstag.

Vi är tacksamma mot tusentals människor i Hongkong som såg fram emot att få se vår föreställning. Vi ser fram emot att återvända till Hongkong och ge föreställningar i ännu större skala snart

söndag 24 januari 2010

Varför vill Ni inte bli medlemmar i ett politiskt parti?

I min bok "Politik på Gott och Ont" berör jag många ämnen. Jag kommer då och då att här lägga in klipp från boken, som kan beställas till priset 100 kronor via min e - postadress. Här om den oroande utvecklingen med minskande medlemsunderlag för partierna.
PARTIERNA har inga medlemmar fr.o.m. år 2013, enligt en rapport från SNS Demokratiråd. Visst låter det, för en aktiv politiker, allvarligt. Men det är inte detta som är det mest allvarliga. Den politikens och politikernas kris som jag skrev om redan för 6-7 år sedan ser vi ännu tydligare nu; en kris som handlar om att vi politiker inte insett krisens allvar, att vi politiker inte för en debatt om krisen och att vi politiker inte går före i ett arbete för att anpassa det politiska systemet till samhällsutvecklingen. Till råga på allt är förändringsobenägenheten störst hos ledningarna i partierna.
Efter två år som riksdagsledamot vågar jag påstå att stelheten är långt större på nationell nivå än på lokal.
Försök har gjorts att presentera förslag till konstitutionella förändringar avsedda att öka intresset för politik. Mest intressant är folkpartiets förslag om skilda och spridda valdagar. Kommunerna måste återfå sitt självbestämmande. Efter nio år som kommunalråd och drygt två år som riksdagsledamot påstår jag att medborgarna har anledning att känna större trygghet ju fler beslut som fattas lokalt.

lördag 23 januari 2010

Åk skridskor i stället för att stångas med okunniga

Hemkommen efter långfärdsskridskotur för några timmar sedan. Turen nyttig på flera sätt. Rensar tankarna och hjälper till att se vad som är viktigt och mindre viktigt. Jag blev nyss uppringd av en person, som informerade om hur min skrivelse om nomineringsprocessen hade tagits upp av berörd styrelse. Nu inser jag det meningslösa i att ägna tid åt att försöka få vissa personer att förstå. Nomineringsprocessen har inte följt stadgarna. Om detta har jag skrivit. Svaret på skrivelsen lär vara: "Vi har följt stadgarna".
Såg kåsören Jacke Sjödin på isen med ett okänt antal barn. Jag tänkte: Hur kommer han att hantera nästa kåseri? Nog blir det väl något från den turen, som han kanske också finner viss otur i. Kommer han att använda sig av slitna skämt om att vara ute på det hala eller om risken med att ta sig vatten över huvudet? Nej, men nog torde han ha sett någon som var på glid, något om att man ska ha det glatt och om hans kompis Lasse Eriksson, som inte var där av det skälet att han "is int" (= ids inte). Uppgivenheten inför mycket av det som sker i min politiska värld kanske leder till något positivt. Man kan åka ännu mer skridskor, rensa tankarna ännu mer och, vem vet, man kan börja kåsera.

torsdag 21 januari 2010

Ibland fungerar enkla grepp

Nya grepp , enligt media, kommer vi att få se i nu inledda valrörelse. Jo, kanske det. Men nog får vi uppleva de meningslösa torgmötena och nog får vi i våra brevlådor påkostade broschyrer och foldrar, som få läser. Vilka medel är effektiva? Bäst är de positiva rubrikerna på nyhetsplats. Se till att någon sprider ett rykte så nappar en del medier. "Det sägs att N.N. vill tillbaka till kommunpolitiken" så är vederbörande genast aktuell som kommunalrådskandidat. Nåja, inte alltid så enkelt.Om jag för något medium skulle berätta att jag nästan dagligen har blivit ombedd att ställa mig till förfogande som landstingsrådskandidat, men sagt att förutsättningarna att styra landstinget inte finns, så skulle man inte, med rätta, bry sig.
----------------------------
Jag frågade en riksdagsledamot: Har Du fått igenom någonting? Massor. Vadå? Jag har jobbat med två utskottsbetänkanden.

Målet måste vara 500 vargar

Jag lyssnade på en debatt i TV i går kväll. Kloka och skrämmande inlägg blandades. Som vanligt imponerades jag av Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson. Tyvärr lade jag inte på minnet namnet på genetikforskaren; kunnig och tydlig. Hur kan man göra inlägg om att vi ska utradera vargstammen i Sverige mot de fakta och den kunskap forskaren visade? Hur kan man försvara den jakt på varg, som regeringen gett klartecken till och som utvecklats till en skandal?
----------------------
En språkpolis dök nyligen upp på UNT: s andra sida. Kändes välgörande. Men vart tog den vägen, var är den? (Notera skillnaden mellan "var" och "vart"). Jo, jag vet. Det måste prioriteras. Det finns grövre brott än de, som begås i den tidningen. Men det gäller att stämma i bäcken. Mindre brott leder ofta till grova.

onsdag 20 januari 2010

Partiledardebatt

Sitter och lyssnar på partiledardebatt i riksda´n. Faktiskt ganska bra. Men jag saknar tydliga ideologiska beskrivningar. Var går de ideologiska skiljelinjerna? Jo, i frågor om hållbara energilösningar kan dom skönjas. I försvarspolitiken märks dom.
Men vart tog solidaritetsbegreppet vägen? Solidaritet här och nu, med sjuka, med andra utsatta mitt ibland oss. Varför så lite om internationell solidaritet och om solidaritet med kommande generationer. När natur- och milöfrågor berörs handlar det nästan alltid om procentsatser och frågor, som bättre avgörs av andra än politiker. Men varför aldrig debatt om vårt ansvar för och i naturen och om varför det inte är hållbart att bygga ett långsiktigt energisystem på icke - förnybara bränslen? Och varför vill inte de svenska partiledarna engagera sig mer än man gör för att skapa en icke-våldskultur?
Partiledardebatten förstärker känslan av att politiken handlar, i första hand, om att tala så att man får sitta på taburetterna efter nästa val. Men vilket Sverige vill man ha, vilken värld drömmer man om? Fortsätter att lyssna.

Proceduren med att utse de personer, som ska representera partierna i olika beslutsförsamlingar är en långdragen process. Provval, nomineringskommitté och nomineringsmöte är vanligtvis de huvudsakliga momenten. För FP närmar sig slutet på processen. Södra och norra landstingsvalkretsarna ska nominera; klar är den mellersta. Så småningom ska beslutas vilket av de tre förstanamnen, som ska bli gruppledarnamn och vilket som eventuellt ska bli landstingsrådsnamn.
Jag samtalar ofta med personer, som undrar över och har begränsad kunskap om hur politiker blir politiker. Då får man ta en stund på sig. Svaret måste bli ganska långt. Sådant här regleras i stadgar. Det ser lite olika ut i olika partier. I mitt parti gäller att vid val till riksda´n och kommunfullmäktige är det ombud för medlemmarna, som beslutar. Vid val till landstingsfullmäktige är det medlemsmöte, som beslutar. Även där kan man ha ombud, men då måste särskilt beslut ha fattats om det av möte med ombud för medlemmarna. I vårt län har inte fattats beslut om vilken metod, som ska tillämpas

tisdag 19 januari 2010

Bra insats i landstinget

Trots vad jag skrev om styrning har, jämfört med tidigare mandatperiod, förändringarna till det bättre i vårt landsting varit påtagliga. Den viktigaste är att tillgängligheten i primärvården nu är god.

Är det omöjligt att styra ett landsting politiskt?

Eller är det så att politiker alltför ofta är oförmögna att styra.
I landstinget i Uppsala funderar just nu landstingsråden över vilka förändringar, som behöver göras i den politiska organisationen.
Min starka känsla är att dom, först av allt, skulle behöva få en viss grundläggande utbildning. Den skulle innehålla, bland annat, genomgång av det politiska systemet, där man får lära sig att inför fullmäktige finns endast politiska organ som ansvariga. I dag negligerar fullmäktige nämnderna och lyfter fram förvaltningar. Man borde få lära sig att det inte är förvaltningar som skaffar sig ett politiskt organ, utan tvärtom. Vad är politikens uppgifter ska vara en huvudfråga, som man, av dagens politiska verklighet att döma, behöver ägna minst två utbildningsdagar åt.
Landstingsstyrelsen är i dag styrelse för många verksamheter. Det är en omöjlighet att då ta sitt styrelseansvar. Landstingsstyrelsen ska vara landstingets regering och ingenting annat. Härutöver ska finnas ett antal styrelser för verksamheterna. Dessa styrelser ska få uppdrag av antingen en särskild beställarstyrelse, kanske en Hälso- och sjukvårdsstyrelse eller av fullmäktige efter förslag från landstingsstyrelsen.
Mycket tyder på att man kommer att föra över landstingsstyrelsens verksamhetsansvar till en särskild produktionsstyrelse. (Det känns lite fånigt med de moderna begreppen hämtade från näringslivet.) Det som landstingsstyrelsen inte klarar ska en ny, en enda, klara. Mycket tyder på att frånvaron av politisk styrning och kontroll av landstinget kommer att gälla även framöver.
Är det omöjligt att styra ett landsting politiskt? Nej, men man måste ha kunskap och insikt.

måndag 18 januari 2010

Nytt perspektiv på sjukvården

Sjukvården präglas fortfarande av ett uppifrånperspektiv. Med uppifrån menar jag, begreppet kan dock ifrågasättas, förvaltning och politik. Hur upplever patienter och anhöriga sjukvården? Vad skapar irritation?
Jag söker nu de kanaler, som leder till en dialog. I en dialog ligger att jag ska redovisa vilken syn jag har och att lyssna och ta till mig. Förändringsbehoven är stora. Återkommer om mitt nästa initiativ.
Hör av Er om nödvändiga förändringar

fredag 15 januari 2010

Många landstingsråd

Finns ett samband mellan antal landstingsråd och effektiviteten i styrningen? Knappast. Landstingsråden är nio till antalet. Den politiska styrningen i landstinget har stora brister. Verksamheterna måste styras av politiska styrelser. Politiska styrelser ska vara ansvariga inför landstingsfullmäktige. Behövs då nio landstingsråd? Absolut inte. Antalet torde utan märkbara konsekvenser kunna reduceras med sex. Gruppledarna för partier utan landstingsråd ska arvoderas, dock till en ringa del av landstingsrådsarvodet.

torsdag 14 januari 2010

Sjukvårdspolitiken

Alltid när jag fått en debattartikel publicerad får jag kommentarer och uppmuntran från människor jag möter, dock mera sällan från partikamrater. Den senaste artikeln har kommenterats särskilt ofta. Därför lägger jag in den här.

Sjukvårdspolitiken kräver nytänkande

Landstingen brottas med stora ekonomiska problem. Vart tar våra skattepengar vägen, frågar sig många medborgare.
Det finns flera förklaringar till de ökade kostnaderna och till svårigheterna att klara att hantera dem.
Den första förklaringen är att kraven på att få vård har ökat. Vi går inte omkring och är dåliga utan vi kräver vård. Vi märker det på, inte bara, trycket på sjukvården, utan vi ser det i även sjukskrivningstalen.
Den andra förklaringen är att vi blir allt fler, som behöver vård eftersom genomsnittliga levnadsåldern ökar, även om det är så att större delen av den ökade livslängden är friska år.
Den tredje förklaringen är att vi behandlar i dag sjukdomar, som vi tidigare inte har kunnat behandla, ofta med dyr teknisk utrustning. Vi har härigenom ökat välfärden.

En fjärde förklaring är att ansvaret är splittrat. Ibland ligger ansvaret på kommunerna, ibland på landstingen för att i ett tredje sammanhang vara statens ansvar. En sådan uppsplittring kan inte åstadkomma effektivitet.

En femte förklaring kan vara missriktade besparingar och en personalpolitik, som resulterat i personalflykt till, bland annat, bemanningsföretag. Ambitionen att minska sina lönekostnader har i vissa fall lett till höjda sådana.

En sjätte förklaring är stora brister i den politiska styrningen av sjukvården. I dag är det alltför många kockar, som rör i soppan. Det nuvarande ohållbara systemet med flera aktörer utan samordning ifrågasätts dock av få politiker.

Vad borde då göras och göras nu?

Olika former för att ge sjukvård torde bidra till att kvaliteten och kostnaderna påverkas på det sätt vi önskar. Huvudsyftet ska inte vara att tävla utan att lära av varandra. ”Hur gör Ni för att ge så bra vård utan att Ni har större kostnader?” En fråga, som väcks automatiskt.

Vi kan inte fortsätta att låta patienter sitta i kläm medan vi diskuterar vem som ska ta ansvaret. Vi måste bestämma oss och det är bråttom. Kanske är det så att staten måste peka med hela handen och, till exempel, konstatera att nu tar staten hand om universitetssjukhusen och styr deras inriktning och all övrig sjukvård sköts av regioner. Uppsplittringen av sjukvårdsansvar på staten, kommunerna och landstingen innebär slöseri.
Vilken lösning man än väljer måste patienten ha rätt att välja var man vill få sin vård.
För att öka underlaget för våra sjukhus och därmed intäkterna måste ett system för att ta emot även patienter från andra länder utvecklas.

Visst är stor del av sjukvårdspersonalen underbetald. Det ska vi också från politiskt håll tydligt uttrycka. Det är inte samma som att utlova löneökning vid en viss tidpunkt. Den signal, som nu ges är att personalen inte är värd mer. Den signalen hämmar utveckling och nytänkande.

Den politiska styrningen av sjukvården måste radikalt förändras, eller rättare sagt bli en realitet. En subjektiv uppfattning hos mig, javisst, men en uppfattning, som stöds av forskning. Den politiska viljan måste kommuniceras till verksamheterna och politiskt ansvar utkrävas. Inför alla beslut måste vi fråga oss vad som är bäst för patienterna och vi måste bättre ta tillvara deras synpunkter.

Kostnaderna för läkemedel, som inte kommer till användning, är mycket stora, till glädje för läkemedelsindustrin, men till skada för landstingens ekonomi, för miljön och i alltför många fall för patienter.

Avancerade metoder botar allt fler, men det finns också enkla metoder, som inte används i tillräcklig omfattning. Många insatser för att undvika att sjukdom uppstår torde vara, förutom att de är humana, ekonomiskt kloka. Hit hör, till exempel, motion, rökavvänjning och natur i vården. I vissa fall upplever patienter behandling med alternativa metoder positivt. Användningen av sådana metoder ska då uppmuntras.

Vi kan inte längre fortsätta att göra som vi har gjort. Ska vi kunna behålla en solidarisk sjukvårdspolitik krävs nytänkande, ja ett totalt omtänkande.
Det behövs både hjärta och hjärna i politiken.

Harald Nordlund (FP)

onsdag 13 januari 2010

"Varför styr Ni inte politiker?", ett föredrag

Jag ställer gärna upp som inledare i samtalsgrupper, alternativt föredragshållare, om, i första hand, politisk styrning, patientsäkerhet och natur och miljö. Jag kan också hjälpa till vid upprättande av skrivelser till, till exempel, myndigheter. Ställer mig också till förfogande för att påverka politiker i viss fråga. "Politik på Gott och Ont" 150 kr Rekvireras via harald.nordlund@swipnet.se

Kommunala bolag

"Han hade nästan jobbat i tre månader", sa man nyss i P1.Hur gör man när man nästan jobbar?

För några år sedan pläderade Folkpartiet ivrigt mot att kommuner och landsting ägnar sig åt affärsverksamhet. Man hade ideologiska argument.
"Skattebetalarna tvingas ta gigantiska risker till följd av kommunal näringsverksamhet. Stora summor förs varje år från skattebetalarna till bolagen för att täcka deras förluster. Den kommunala affärsverksamheten konkurrerarut lokala företag och stjäl dyrbar tid och kraft från kommunernas huvuduppgifter. Brist på insyn och kontroll hotar demokratin och underlättar för missbruk och skandaler.....Offentlig verksamhet bör inte bedrivas i bolagsform......."

Nu är inte då. Då var politik ideologi. Nu är politik..

tisdag 12 januari 2010

Borgerlig vänster

Inställningen till natur och miljö är fortfarande respektlös. De ekonomiska intressena fortsätter att härska över naturen. Den borgerliga vänstern måste göra sin röst hörd.
En borgerlig vänster ska också vara emot en viss ning och emot vissa ismer, nämligen för nedrustning och mot militarism, nationalism och isolationism. Väpnade angrepp ska alltid ses som förbrytelser och prövas av internationell domstol.
Välfärd minskar riskerna för konflikter, ofärd ökar dem. Fortsatt tärande på jordens resurser och förändrade klimatförhållanden ökar risken för konflikter. Sambanden natur och miljö/välfärd/ickevåld är tydliga. Nu börjar valrörelsen. Jag kommer att stötta de politiker, som med trovärdighet antar den utmaning, som finns i dessa samband och jag kommer att agera mot de politiker, som företräder endast ekonomiska intressen och intresserar sig för endast den egna karriären.

söndag 10 januari 2010

Språkkunskaper i TV

Sverige behöver fler poliser - språkpoliser menar jag. Att undervisningen i grundskolan och gymnasiet har brister vet vi ju, men att man tillåts gå ut journalisthögskolan utan att veta skillnaden mellan var och vart är bedrövligt. Är det ett uttryck för förakt när kommentatorn säger att Majdic får konkurrens av bland annat Kalla och Haag eller är även detta exempel på kunskapsbrist och brist på känsla för språket. Tyvärr kan exemplen flerfaldigas.

fredag 8 januari 2010

Pinsamt för Sverige

Upsala Nya Tidning har en välfungerande ideologisk kompass när man navigerar i naturpolitiken. Man instämmer med både Vänsterpartiet och Miljöpartiet, något som inte sker varje dag, men man gör det för att man anser att partierna gör rätt när man efterlyser vetenskaplig grund för urskillningslös jakt på varg respektive hävdar att stammen är alltför svag för att jakt ska tillåtas.
Helt obegripliga är ju de uttalanden som UNT återger. En folkpartist har sagt:"Vi är för vargjakten eftersom vi vill bevara den biologiska mångfalden.", en socialdemokrat "Jakt är en del av förvaltningen. Jag tycker helgens jakt har fungerat bra.". Den tredje representerar ett parti, som för flera år sedan slutade att intressera sig för natur- och miljö och i stället gå olika näringars intressen till mötes. Hans uttalande: "Regeringen tar krafttag för friskare vargar." Tack UNT.
Det finns mycket som talar för att målet 400 vargar, för att nå hållbarhet, fortfarande är relevant, ett mål som jag var med och agerade för under åren 1998 - 2002.

Schyman förnedrar proffsdansare

Den som står på knä medan andra står upp har anledning att känna sig obekväm. Men hon drar sig inte för att påverka den kommersiella kanalens TV4 - ledning att förnedra proffsdansare, som ska stå på knä för andra.
I public service - kanalen TV1 kan den TV - intresserade i kväll åter underhållas av det unika programmet, med blandning av seriositet och humor, På spåret.

söndag 3 januari 2010

Hotet mot vargen

Tack för påpekandet om kommentar till vargjakten. Ibland behövs några timmars eftertanke för att stilla en upprördhet. Den har dock inte stillats. Varför var det nödvändigt att så här hämningslöst släppa loss dödandet av vargar? Varför organiserades inte kontrollen på ett bättre sätt? Jo, det är ju det lokala bestämmandet, som nu är så viktigt. Lokalt bestämmande över något som känner varken geografiska eller administrativa gränser. Men varför detta enorma intresse från jägarnas sida?
Den 21 oktober 2009 skrev jag nedanstående i min blogg.

Beslut om jakt på våra rovdjur

Nu har riksda´n fattat beslut om jakt på våra rovdjur. Jägarna torde vara nöjda. Men vad betyder det här för framtiden för vissa arter. Jag är säker på att man inom något år kommer att inse misstaget. Det är alltid värre att behöva lappa i efterhand än att göra rätt från början.
"Riksdagen godkänner en förvaltning av rovdjuren som innebär att Naturvårdsverket får delegera beslut om licens- och skyddsjakt till länsstyrelserna. Besluten ska vara grundade på rovdjursstammarnas utveckling i länet. Viltvårdsnämnderna och rovdjursgrupperna tas bort och ersätts av viltförvaltningsdelegationer. Sverige ska ha tre rovdjursförvaltningsområden. Naturvårdverket bestämmer miniminivåer för rovdjursstammarna inom varje förvaltningsområde. Varje område ska ha ett samverkansråd som tar fram riktlinjer och principer för rovdjursförvaltningen. Riksdagen sa också ja till en tillfällig begränsning av vargstammens tillväxttakt liksom till åtgärder för att stärka vargstammens genetiska status. Det kan göras i första hand genom att underlätta för naturligt invandrade vargar, i andra hand genom att högst 20 vargar som inte är påverkade av inavel införlivas i populationen de närmaste fem åren. Jakt på björn och lo ska i huvudsak vara licensjakt medan jakten efter järv och varg är skyddjakt. Licensjakt ska under kontrollerade former kunna förekomma även på järv och varg. Möjligheterna att ansöka om skyddsjakt kommer begränsas samtidigt som reglerna om rätt att döda rovdjur för att skydda tamdjur inte ändras."

Ska nu ta tag i det avbrutna skrivandet. Kanske utgivning lagom till valet i september. Funderar över avslöjanden eller inte.

lördag 2 januari 2010

Många problem kvarstår

Snart fem år sedan. Nästan alla spörsmål, som jag tog upp under fem månader är fortfarande aktuella.

Anföranden15 anföranden
Interpellationer

Interpellation 2004/05:474 av Harald Nordlund (fp)
Vapen- och fredsforskning
Läs interpellationsdebatten
Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Interpellation 2004/05:315 av Harald Nordlund (fp)
Krisberedskap vid kärnkraftsolyckor
Läs interpellationsdebatten
Statsrådet Lena Sommestad
Interpellation 2004/05:314 av Harald Nordlund (fp)
Transport av farligt gods
Läs interpellationsdebatten
Statsrådet Ulrica Messing

Frågor
Frågan är ställd till:
Fråga 2004/05:2039 av Harald Nordlund (fp)
Att avfallsförbränningen strider mot miljömålen Statsrådet Lena Sommestad
Fråga 2004/05:2034 av Harald Nordlund (fp)
Kommuninformation om cesium 137 Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist
Fråga 2004/05:2033 av Harald Nordlund (fp)
Mainstreaming av äldrepolitiken Statsrådet Jens Orback
Fråga 2004/05:2002 av Harald Nordlund (fp)
Salmonellakontroll Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist
Fråga 2004/05:1966 av Harald Nordlund (fp)
Efterlevnaden av barnkonventionen Socialminister Berit Andnor
Fråga 2004/05:1963 av Harald Nordlund (fp)
Tillgängligheten i sjukvården Statsrådet Ylva Johansson
Fråga 2004/05:1955 av Harald Nordlund (fp)
Resursbehovet av äldre på arbetsmarknaden Statsrådet Hans Karlsson
Fråga 2004/05:1954 av Harald Nordlund (fp)
Äldre i politiken Statsrådet Jens Orback
Fråga 2004/05:1931 av Harald Nordlund (fp)
Verksamheten vid Ringhals Statsrådet Lena Sommestad
Fråga 2004/05:1898 av Harald Nordlund (fp)
Trätjära Statsrådet Lena Sommestad
Fråga 2004/05:1878 av Harald Nordlund (fp)
Bekämpningsmedel i skogen Statsrådet Lena Sommestad
Fråga 2004/05:1873 av Harald Nordlund (fp)
Cesium 137 i livsmedel Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist
Fråga 2004/05:1871 av Harald Nordlund (fp)
Avbrottssäkra elnät Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin
Fråga 2004/05:1867 av Harald Nordlund (fp)
Vindkraftens möjligheter Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin
Fråga 2004/05:1859 av Harald Nordlund (fp)
Krigsmaterielutredningen Statsrådet Ulrica Messing
Fråga 2004/05:1829 av Harald Nordlund (fp)
Förbud mot import av illegalt virke Näringsminister Thomas Östros
Fråga 2004/05:1827 av Harald Nordlund (fp)
Fredsforskning i PFF Försvarsminister Leni Björklund
Fråga 2004/05:1784 av Harald Nordlund (fp)
Skatt på sopförbränning Statsrådet Lena Sommestad
Fråga 2004/05:1780 av Harald Nordlund (fp)
Krisberedskapen i kommunerna Försvarsminister Leni Björklund
Fråga 2004/05:1778 av Harald Nordlund (fp)
Energibesparing Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin
Fråga 2004/05:1752 av Harald Nordlund (fp)
Information om bra miljöval Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin
Fråga 2004/05:1751 av Harald Nordlund (fp)
Kretsloppsförsäkringar Statsrådet Lena Sommestad
Fråga 2004/05:1727 av Harald Nordlund (fp)
Spridningen av bekämpningsmedel Statsrådet Lena Sommestad
Fråga 2004/05:1726 av Harald Nordlund (fp)
Skärpt miljölagstiftning Statsrådet Lena Sommestad
Fråga 2004/05:1720 av Harald Nordlund (fp)
Spridning av kärnvapen Utrikesminister Laila Freivalds
Fråga 2004/05:1658 av Harald Nordlund (fp)
Effektivare styrning av sjukvården Statsrådet Ylva Johansson
Fråga 2004/05:1629 av Harald Nordlund (fp)
Naturvårdsverket och strandskyddsdispenser Statsrådet Lena Sommestad
Fråga 2004/05:1628 av Harald Nordlund (fp)
Biologiska museerna Statsrådet Lena Sommestad
Fråga 2004/05:1625 av Harald Nordlund (fp)
Övergödning av Östersjön Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist
Fråga 2004/05:1520 av Harald Nordlund (fp)
Fri energiproduktion Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin
Fråga 2004/05:1511 av Harald Nordlund (fp)
Stöd till biogasproduktion Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin
Fråga 2004/05:1459 av Harald Nordlund (fp)
Generellt strandskydd Statsrådet Lena Sommestad
Fråga 2004/05:1357 av Harald Nordlund (fp)
Återskapande av våtmarker Statsrådet Lena Sommestad
Fråga 2004/05:1353 av Harald Nordlund (fp)
Dyslexidiagnoser Statsrådet Ylva Johansson
Fråga 2004/05:1322 av Harald Nordlund (fp)
Förtroendet för arbetsförmedlingarna Statsrådet Hans Karlsson
Fråga 2004/05:1303 av Harald Nordlund (fp)
Personal i äldrevården Statsrådet Ylva Johansson



Motioner
1.

Motion 2004/05:U22 av Harald Nordlund (fp)
med anledning av skr. 2004/05:161 Sveriges politik för global utveckling

Partinummer: fp1242
2. Motion 2004/05:So37 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)
med anledning av skr. 2004/05:152 Insatser för narkotikabekämpning utifrån regeringens narkotikahandlingsplan

Partinummer: fp1230
3. Motion 2004/05:So32 av andre vice talman Kerstin Heinemann m.fl. (fp)
med anledning av prop. 2004/05:118 Tobakskontroll - genomförande av WHO:s ramkonvention om tobakskontroll m.m.

Partinummer: fp1211
4. Motion 2004/05:So29 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)
med anledning av prop. 2004/05:127 Vissa lagändringar beträffande hälsofarliga varor och narkotikaprekursorer

Partinummer: fp1215
5. Motion 2004/05:So17 av andre vice talman Kerstin Heinemann m.fl. (fp)
med anledning av prop. 2004/05:123 Stärkt rättssäkerhet och vårdinnehåll i LVM-vården m.m.

Partinummer: fp1183
6. Motion 2004/05:So13 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)
med anledning av prop. 2004/05:94 Kvalitetsutveckling inom den kommunala vården och omsorgen om äldre genom kompetensutveckling för personalen

Partinummer: fp1177
7. Motion 2004/05:MJ33 av Harald Nordlund (fp)
med anledning av prop. 2004/05:150 Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag

Partinummer: fp1245

3022 dagar i fängelse för Dawit Isaak

Så här skriver FP - riksdagsmannen Gunnar Andrén i sin blogg i dag:

1 januari 2010. Dawit Isaac fängslad 3022 dagar.
Allra först i riksdagen var 2002 Harald Nordlund (fp) med att ställa fråga om Dawit Isaac, sju månader efter hans fängslande 23 september 2001,


Skriftlig fråga 2001/02:1420
den 12 juli 2002

Fråga 2001/02:1420 av Harald Nordlund (fp) till utrikesminister Anna Lindh om fängslad svensk

Som socialliberal reagerar jag starkt när människor straffas för att de utnyttjar det som borde vara självklart, sina demokratiska rättigheter eller verkar i demokratins tjänst. Det finns ett fall som gäller en svensk som i dag hålls fängslad i Eritrea för sitt arbete för demokrati. När jag för ett par månader sedan ställde en muntlig fråga till utrikesministern om vilket stöd svenskar kan förvänta sig, hade inga tydliga insatser från svensk diplomatis sida gjorts.

Vilka åtgärder har svenska UD vidtagit för att säkra dennes rättssäkerhet och vilka resultat har man nått med dessa ansträngningar?