måndag 30 maj 2011

Chefslönerna är ett politiskt ansvar

Landstingen är politiskt styrda. Eller rättare sagt ska vara. Numera har, Akademiska sjukhuset en politisk tillsatt styrelse. Primärvården har en styrelse, lasarettet i Enköping har en styrelse och Folktandvården har en styrelse. Utåt har den ansvar för hela verksamheten och det som sker i den. Det finns många exempel, som visar att synsättet är ett annat. I dag har Radio Uppland ett inslag om lönekostnader för chefer inom Akademiska sajukhuset. Man ställer landstingsdirektören till svars. Ansvaret åvilar emellertid helt Produktionsstyrelsen. Jag vet naturligtvis att när politiker konfronteras med fakta och påståenden hänvisar man ofta till att det är fråga om verksamhetsfrågor. Mot oss medborgare har styrelsen för en verksamhet ansvaret. Om nu chefsanställningarna gjorts av andra än styrelsen har den naturligtvis ansvar för anställningarna. Tyvärr har media fallit in i den felaktiga synen på ansvarsförhållandena inom landstinget.
I kommunpolitiken gör media inte samma misstag. Varför? Kanske för att man i kommunerna bättre förstår vad politisk styrning är, även om brister finns även där.

Språkpolisen i dag: Skillnaden mellan förvånande och förvånansvärt

söndag 29 maj 2011

Ryktens farlighet

Rykten tenderar att öka i antal. Det farliga med rykten är att dom görs till sanningar. Vissa medier har utvecklat ryktesspridning som en försäljningsmetod. På löpsedeln basuneras ut på ett sätt som får oss att tro antingen något annat än vad verkligheten skulle visa eller att ett rykte är en sanning.
I politiken florerar tidvis ryktena. Om vi skulle hantera ryktena som sanningar skulle antalet skandaler öka kraftigt. Under förra veckan var jag i Västerås på Mälartinget. På kvällen lyssnade jag på ett samtal om ett rykte. På en ort i Mälardalen sades ett av de stora partierna ha ställt krav på ett mindre att inte nominera viss person till framträdande poster. Personen, representerande det lilla partiet, anses av det stora inte vara tillräckligt foglig. Naturligtvis är sådant bara rykten, men samtalet formade sig till att göra ryktet till en sanning. Små partier har svårt att behålla sin profil och självständighet i relation till ett stort i en allians, men "lägg er inte i vår process för att utse våra representanter" är en orubblig princip. Jag tror inte att något parti låter ett annat styra sina nomineringar. Sedan är ju en annan fråga hur ett rykte kan skapa så stort intresse.

fredag 27 maj 2011

Ny landshövdingebil och Mälardalssamarbetet

Reaktioner har väckts inom länsstyrelsen mot inköpet av ny bil till landshövdingen. Verksamheterna ska minska sina kostnader och en del av personalen tycker bilköpet mot den bakgrunden är upprörande. Nog kan man förstå personalen. Visst kan det dock ligga något i landshövdingens räkneövning med vilken han visat att "investeringen" är lönsam. Men, tänker jag, varför i all sin dar ska han alltid åka bil och med privatchaufför. Jag jämför med kommunalråd, som normalt torde ha minst lika mycket att stå i. För Uppsala kommuns gäller som allmän regel transport med allmänna kommunikationer eller cykel. Dags att avskaffa landshövdingeinstitutionen.

"Vart tankar man en biogasbil i Älvkarleby?" läser jag i dagens UNT. Obegripligt och pinsamt att tidningen ännu inte klarar att inse skillnaden mellan läge och riktning. Och pinsamt för utbildningen av journalisterna.

Jag har varit på Mälartinget i Västerås onsdag till torsdag. Många av dagens viktiga samhällsproblem kräver samarbete för att finna bra lösningar. I 19 år har konstruktionen med Mälardalsrådet funnits. Fortfarande trevar man sig fram. Hur får vi genomslag i kommuner och landsting för eventuella idéer om gemensamma åtgärder? Olöst fråga. Hur förankrar vi idéer hos dels partiet vi representerar dels den medlem (kommun eller landsting) vi representerar? Olöst fråga. Som så ofta är perspektivet felaktigt. Man börjar med att skapa en form och därefter frågar man sig vad man ska fylla formen med. I stället måste vi när vi ser utmaningen ska vi fråga oss i vilken form vi ska komma samman för att på bästa sätt anta utmaningen. Nuvarande konstruktion överlever säkert 20-årsjubiléet nästa år. Men sen .....? Här finns visserligen i dag en arena på vilken en liten grupp personer kan spela, men har den annan betydelse än att skänka glans åt denna lilla grupp. Det är ju inte svårt att, till exempel finna ett tema för att få agera på almedalsarenan i juli månad. Tro inte att jag förordar en nedläggning av detta samarbete, men tro att jag vill radikalt förändra formerna. Aktuellt för oss är att tillsammans finna gemensamma målbilder och åtgärder för vårt vatten. En perfekt fråga för Almedalen. F. Fakir: "Vatten är ett dödligt gift som omger Visby stift." Men finns det ett politiskt intresse?

torsdag 19 maj 2011

Sett från Riksda´n

Lagt märke till särskilt dessa två beslut i riksda´n
Ny havs- och vattenmyndighet tar över ansvar från andra myndigheter.
Naturvårdsverket och Fiskeriverket har i dag ansvar för verksamheter som rör havs- och vattenmiljön. Riksdagen har beslutat att en ny havs- och vattenmyndighet tar över dessa verksamheter. Fiskeriverket ska samtidigt avvecklas. Verkets verksamhetsområden tas över av Havs- och vattenmyndigheten eller Jordbruksverket.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011. Den nya myndigheten kan då inleda sin verksamhet.

Lagförslag för skärpt exportkontroll av vapen till icke-demokratier För att genomföra ett EU-direktiv och en EU-ståndpunkt föreslår regeringen ändringar i lagen om krigsmateriel. Förslagen innebär att lagens tillämpningsområde utökas till att omfatta så kallat tekniskt bistånd, som till exempel krigsmateriel. Tekniskt bistånd kommer enligt förslaget därmed omfattas av tillståndskrav. Samtidigt berättar regeringen om den svenska kontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2010 i en skrivelse. I skrivelsen finns även en redovisning av exporten av krigsmateriel under 2010 och en beskrivning av samarbetet på området inom EU och i andra internationella forum.

Riksdagen säger ja till regeringens förslag . Utskottet föreslår också att skrivelsen om strategisk exportkontroll med detta avslutas. Men mycket har skett internationellt sedan den nuvarande krigsmaterielexportlagstiftning antogs. EU-samarbetet har också utvecklats. Riksdagen ber därför regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater.

tisdag 17 maj 2011

Värme ska prägla ett socialliberalt parti.

Sitter och reflekterar över det liberala partiets dryga sex procent i opinionen. Storleken är ju tillräcklig för att få vara med och dela på ministerposter, förutsatt att vissa andra partier är tillräckligt stora. Målet att få delta i regeringskonstellationen är därmed uppfyllt. Men målet att få genomslag för de egna idéerna? Räcker det med att få ingå i regeringen? Jo, det kan det göra om idéerna i stort sammanfaller med det stora ledande regeringspartiet. Men i så fall behövs man för endast att få besätta ministerposter. Har man egen profil har ju storleken en avgörande betydelse för genomslaget för de egna idéerna. Om profileringen och hävdandet av egna idéerna blir för starka ökar risken för att inte få ingå i regeringskonstellationen. Då leder mina reflektioner till frågan: Vilket är bäst av alternativen ingå i en regering och ha utslätad profil och sitta i opposition med tydlig profil? Mycket talar för att genomslaget för hjärtefrågor blir större i opositionsalternativet.
Ja, ja, det här beror ju på hur profilen ser ut. Jo, visst. Jag utgår från en tydlig socialliberal syn på samhällsfrågorna. En inriktning, som ibland benämnts borgerlig vänster. Jag använder dock hellre den socialliberala etiketten. Den rymmer värden som handlar om fred och demokrati, ickevåld, förvaltarskap i synen på natur och miljö, politikens uppgifter att skapa solidaritet med människor, som av olika omständigheter hamnat vid sidan om. Ledarskapet är viktigt. Utstrålning och intensitet, liksom stark övertygelse och mänsklig framtoning är egenskaper, som borde stå i manualen för den grupp, som ska nominera ledare. Värme ska prägla ett socialliberalt parti.

lördag 14 maj 2011

Förnyelseobenägna politiska partier

Svårt att förnya politiska partier, skriver en kolumnist i dagens UNT. Frågan är om det är svårt eller om viljan inte finns. Partiernas uppgifter måste väl vara att vara opinionsbildare samtidigt som man är lyhörd för medborgarnas åsikter. Är det så att opinionsbildningen har tonats ner? Opinionsbildning tydliggör men innebär också att man stöter bort en del. Jo, nog är intrycket att man mest vill sträcka ett finger i luften och känna vartåt vinden blåser. Kolumnistens skrivning handlar om sökandet efter frågor, vilket för övrigt analyserna oftast handlar om och väldigt lite om den ideologiska grunden och hur man bildar opinion för sin politik.
I förnyelse ligger också hur man organiserar sig och vilka arbetsformer man väljer. Härvidlag torde de politiska partierna var den del av vårt samhällsliv, som är mest förändringsobenäget. Organisation och arbetsformer ser ut som dom alltid har gjort.

tisdag 10 maj 2011

Hoten mot natur ochmiljö

Funderar en del över varför den politiska debatten inte klarar av en analys av vad ett system för ett hållbart samhälle ska innebära. Politiker har lärt sig att använda hållbarhetsbegreppet och tycks mena en hållbarhet inom ramen för ett system, som nu leder bort från hållbarhet. Jag känner till endast en svensk politiker, som vågar kritisera vårt nuvarande system, som inte tar hänsyn till, som ekonomen Herman Daly beskriver, ekonomiska aktivitetens inverkan på de ekologiska resurserna. Herman Daly´s mycket intressanta resonemang handlar om att många ekologiska resurser blir allt knappare och att ingenting i ekonomin reagerar när negativ förändring sker. Man måste på global nivå klara ut hur mycket resurser, som får förbrukas. Detta tillsammans med begränsning av befolkningstillväxten är nödvändiga åtgärder. Min egen fundering kring detta handlar om förbrukning av resurser. Är inte felet i dag just att vi förbrukar? Måste inte utmaningen bestå i att finna ett system, som mäter och anger hur man kan undvika att bruket av naturresurser leder till förbrukande?

Ser inte ledande politiker riskerna med nuvarande utveckling? Risker som handlar om arters utrotande och därmed ohållbarhet. Ser man inte heller den risk, som demokratin kommer att utsättas för? När krisen blir ännu mer tydlig och påverkar allt liv, synbart för var och en, bereds marken för icke demokratiska krafter. Demokratin klarade inte att förhindra katastrofen. Man kom inte överens om hur man kan nyttja naturresurserna, varför planhushållning kan av en del ses som lösningen. Även detta hot måste våra politiker försöka se.

Nya sättet att intervjua på ställer mindre krav på att kunna frågan. "Vad tänker Du kring det?" är det nya sättet att ställa frågor på. Skjutjärnsjournalistiken är avlägsen.

torsdag 5 maj 2011

Biologisk mångfald handlar om vår överlevnad

Vad spelar det för roll om människan tar dör på vissa arter? Vissa arter orsakar oss olägenheter på olika sätt. En del myggor gör livet surt för oss, vargar skapar olustkänslor, grässorter ger oss allergiska besvär o.s.v. Vi kan väl utrota det som känns obehagligt. Och faktum är ju att arter dör utan att människan ingriper.

Men vänta nu. Vem upplever obehag? Vem ska bestämma? Har vi tillräcklig kunskap?Och.. har inte alla arter en given plats och en roll? I naturen försvinner alltid arter naturligt och vi upptäcker nya, antingen är dom nya eller har vi inte känt till att dom finns. För visst är det så att det finns arter, som vi inte känner till.
När arter försvinner säger vi att det är på ett naturligt sätt. Men vad som är naturligt har vi kanske inte kunskap om. Dock finns beräkningar, som säger att ett femtiotal arter försvinner varje år och att man tror att antalet har ökat successivt.
Vad vi vet är att vårt sätt att förvalta naturen är dåligt för många arter. Trots den kunskapen tar vi oss rätten att förbruka i ställer för att bara bruka. Människans förhållningssätt måste därför vara att förhindra allt beteende, som innebär medvetet hot mot en art.
Riksdagen behandlade och debatterade sådana här frågor häromda´n. Tyvärr fanns en skiljelinje mellan regeringspartierna å ena sidan och S,V,MP å andra. Jag hade hoppats få se en enighet kring satsningar för förstärkt bevarande av biologisk mångfald. Det är sådant som verkligen är lönsamma investeringar, investeringar, som bidrar till en bättre tillvaro för kommande generationer. På längre sikt överlevnadsfrågor.

Konkurrensneutralitet råder inte på apoteksmarknaden

Det är nyttigt att få ta del av problem, som vi inte hör talas om men som finns inuti sådant vi ser som positiva reformer. Jag tänker nu på avregleringen av apoteksmarknaden. Efter avreglering skulle både mycket små och större feretag kunna verka på marknaden. Men så blev det inte. Ett litet företag har lika stora kostnader för expedieringssystemet som stora. Prissättningen av det system som fanns gjordes utan tanke på enskilda aktörer.
Konkurrensverket har granskat frågan och konstaterar att konkurrensneutralitet inte råder. Det konstaterandet borde vara tillräckligt för att regeringen ska agera. Men reaktion dröjer. Varför? Vill man ha bara stora aktörer? Om inte måste skevheten undanröjas.

tisdag 3 maj 2011

Politiker och media ointresserade av en ickevåldskultur

Årtiondet för en ickevåldskultur för världens barn är till ända. Vad har gjorts? Inte mycket. Jag ville i slutet av årtiondet uppmärksamma frågan och skrev ett öppet brev till regeringen. Tyvärr var så många viktigare frågor aktuella att den här frågan inte fick plats. Jag tillåter mig dock att tycka att media har varit lika ointresserade av att ta upp problemen med våldet som våra politiker varit. Jag har undet årtiondet inte läst en artikel om överenskommelsen i FN. Jag inser att det torde ha funnits sådana artiklar, men jag har inte stött på någon; alltså har dom varit få.
Vi ska kanske inte förvånas över att våldet får så stor plats som det får när både politiker och media accepterar det. Ja , man rentav ser det som en metod för att ibland lösa konflikter och man drar sig inte för att sprida acceptans för en sådan syn.

Så här löd det öppna brevet:
Öppet brev till regeringen



Är regeringen nöjd med insatserna för en icke – våldskultur?

FN utlyste årtiondet 2001 – 2010 till ett årtionde för en freds- och ickevåldskultur för världens barn. FN: s deklaration om ett åtgärdsprogram för årtiondet innehåller ett stort antal förslag till initiativ och insatser som bör komma till stånd på lokal, regional, nationell och internationell nivå. FN: s generalförsamling underströk år 2000 regeringarnas roll men också att hela det civila samhället bör aktivt delta i en världsvid mobilisering mot våld.

Årtiondet är snart till ända. Exemplen på våld bland, inte minst, unga människor har ökat. Våldet i familjer, i skolan och på gatan ökar. Oroshärdar där våld dödar har inte minskat i antal och grymhet. Exempel finns på att svenska partiledare bejakat våldsanvändning vid konflikt mellan stater.

Det finns emellertid i dag metoder, idéer och modeller för att möta och förhindra användande av våld. Men hur utnyttjas modellerna? Någon nationell handlingsplan mot bakgrund av FN: s åtgärdsprogram har inte utarbetats.

Den förra regeringen vidtog inga särskilda åtgärder med anledning av överenskommelsen inom FN. Hur har nuvarande regering agerat? Vilka initiativ har tagits för att på nationell nivå sprida en icke – våldskultur till Sveriges barn? Vilka initiativ kommer att tas för att fredsforskningens resultat får en ökad tillämpning vid konfliktlösning?

Över 1 000 miljoner kronor anslås i statsbudgeten för forskning kring och teknikutveckling av vapen. Enligt en sammanställning från Statistiska Centralbyrån mottog svenska företag sammanlagt över 3000 miljoner kronor för forskning och utveckling av försvarsmateriel från militära myndigheter under 2003.

I statsbudgeten finns också särskild post för forskning, utredningar och andra insatser som rör säkerhetspolitik och nedrustning. Det totala anslaget på området är knappt 30 miljoner kronor. Härtill kommer separata anslag på ungefär samma belopp och anslag till sådan forskning som bedrivs vid universitet och högskolor, till exempel vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
De resurser som tilldelas freds- och konfliktforskningen är små i jämförelse med vad som kommer vapen- och försvarsindustrin till del och proportionellt står de knappast i överensstämmelse med de förhoppningar om en fredlig utveckling de flesta av oss när och bär.

Anser regeringen och länets riksdagskandidater att nuvarande fördelning av resurser på vapen- respektive fredsforskning är rimlig?
Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta och vilka initiativ kommer länets riksdagskandidater att ta för att öka användningen av fredsforskningens resultat när Sverige arbetar med konfliktlösning i EU och FN?


Harald Nordlund
Socialliberal

söndag 1 maj 2011

Friskolor, Fullerö och djurskydd

Friskolor
Antalet platser i friskolor i Uppsala utökas kraftigt. Kommunens majoritet anser att den här utvecklingen ökar elevernas möjligheter att hitta rätt utbildning. Oppositionens motstånd handlar om att kommunen med den här utvecklingen tappar kontrollen över planeringen. Jag själv söker fortfarande efter en riktig analys av vad det betyder att någon annan än kommunen beslutar om huruvida en verksamhet ska få starta och också har uppföljnings- och kontrollansvaret. Det torde väl inte råda någon tvekan om att friskolor haft positiv påverkan på kvaliteten i skolverksamheten. Vad jag inte kan förstå är att någon annan än den som har ansvaret för skolan beslutar om en viss skola ska få starta med finansiering av kommunen. Varför ska inte politiken i respektive kommun vara avgörande. Skolan är ju fortfarande kommunal.

Minst fem fel i Fullerös fantasier
I lördags läste jag i UNT en artikel med rubriken Fem fel funna i Fullerös fantasier. Fulleröplanen handlar om att en vikingapark med stort köpcentrum ska byggas vid Fullerö vid E4 nära Storvreta. Mycket kan sägas om planerna. Hur detta ska kunna göras lönsamt är förvisso privata företags huvudvärk. Man behöver fler besökare per år än Liseberg har i dag. Vore frågeställningen endast lönsamheten får man väl säga ja oc så får företagen ta en eventuell smäll. Men här finns ju ett politiskt ansvar, ett ansvar som handlar om natur, miljö och hur bilden av vikingahistorien kommer att tecknas. Arkeologer har varnat för att sättet att visa upp Uppsalas historia kommer att bli pinsamt. I fråga om natur och miljö finns mycket starka argument för kommunen att ställa sig negativ till planerna.

Djurskyddet förbättras
"Miljö- och jordbruksutskottet vill att regeringen ska ta initiativ till att transporterna av djur ska bli kortare både i Sverige och inom EU. Utskottet menar att få frågor har lika hög prioritet från djurskyddssynpunkt. Ett enigt utskott säger därmed ja till motionsförslag från Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Ett enigt utskott förslår även ett utökat förbud mot sexuellt utnyttjande av djur och en utskottsmajoritet ett förbud mot kastrering av smågrisar utan bedövning.

I dag kan djurtransporter vara mycket långa. Såväl transporten som i- och urlastningen är stressande för djuren. Utvecklingen av lokala och mobila slakterier är ett sätt att kunna minska transporttiderna i Sverige, menar utskottet. Utskottet föreslår även sanktionsavgifter för slaktdjurstransporter där många djur dör. Sanktionsavgifter skulle ge transportörerna ekonomiska incitament för att förbättra djurens villkor. I Sverige finns ändå en maxgräns på åtta timmar för djurtransporter. När EU ser över djurtransportförordningen har Sverige därför en viktig roll när det gäller att kräva åtta timmars maxgräns också för transporter inom EU, menar utskottet. Utskottet tycker också att ytan som varje djur har till förfogande under transporten ska ses över. Mot denna bakgrund vill miljö- och jordbruksutskottet att riksdagen ber regeringen att ta initiativ i det fortsatta arbetet med att förkorta djurtransporterna, både nationellt och inom EU.

Den nuvarande djurskyddslagen omfattar inte sexuella övergrepp på djur som inte kan kopplas till misshandel av eller fysisk skada på djuret. I samband med den pågående översynen av djurskyddslagen anser utskottet att det finns ett behov av att se över vilka åtgärder som kan vara lämpliga för att förtydliga och stärka skyddet för djur i detta avseende. Regeringen ska efter att ha tagit del av utredningen därför skyndsamt återkomma med ett förslag inom ramen för djurskyddslagstiftningen med ett förbud mot sexuellt utnyttjande av djur.

Regeringen bör också förbjuda kastrering av smågrisar utan bedövning, föreslår utskottet. Detta ska ske så snart som det finns alternativa metoder för att säkerställa kvaliteten på griskött och god djurhållning. Regeringspartiernas utskottsledamöter reserverar sig mot förslaget. Arbeta pågår redan på flera håll för att kastrering av smågrisar utan bedövning ska upphöra frivilligt. Ytterligare åtgärder är därför inte nödvändiga för närvarande, anser regeringspartiernas utskottsledamöter."