söndag 31 juli 2011

Alliansen som ett Moderaternas projekt

För en tid sedan skrev Terry Carlbom en artikel om alliansbildning som steg mot tvåpartisystem. Jag har i dagens UNT komenterat hans artikel enligt följande:

Den borgerliga alliansen har blivit ett Moderaternas projekt, skrev nyligen Terry Carlbom i en debattartikel i UNT. På den politiska arenan dominerar två aktörer, Moderaterna och Socialdemokraterna. Det är ingen tillfällighet, som gör att Alliansens politik är Moderaternas politik. Det är en medveten politik från Moderaternas sida, med siktet inställt på ett tvåpartisystem och ett lågskattesamhälle med en begränsad offentlig sektor.
En motvikt finns, menar Carlbom, i Folkpartiets kärnväljare, som han anser är inte konservativa. Här finns värderingar, som handlar om omprövning och pragmatisk nyorientering som Carlbom uttrycker det. I högre grad än andra är de internationalister på individualismens grund. Jag tycker att Carlbom träffar rätt i sin analys.
Är folkpartisterna då omedvetna om den här inriktningen? Det tror inte jag. I valet mellan makten och ideologin har partiet emellertid satt makten högre. Detta motiverar partiledningen med att partiet har större möjligheter att påverka politiken i regeringsställning än i opposition. Man sätter också likhetstecken mellan allians och koalition, kanske ett sätt att försvara sin del av Alliansen.
Partiet ser naturligtvis den stora skillnaden mellan allians och koalition. I en allians går man till val på att visa att de i alliansen ingående partierna är överens om det mesta. Kort sagt, man suddar ut sina profiler. En koalition ingås efter ett val där partierna profilerat sig och gett väljarna tydliga alternativ. Möjligheterna, att, med bevarad tydlig profil, påverka politiken torde vara större i oppositionsställning än med utsuddad profil i regeringsställning och även bidra till opinionsbildning, vilket är svårt i en allians.
Inför 2014 års val vill jag se ett Folkpartiet med tydlig socialliberal profil, där idéerna är det viktigaste. Jag vill se hur det socialliberala partiet återupptar kampen för bättre villkor för de mest utsatta, jag vill se en fortsättning på engagemanget för utbildning och forskning som välfärdsskapare och konkurrensfaktor, jag vill se hur man återupptar kampen för naturen och ekologisk hållbarhet och jag vill se en kamp för ickevåld och demokrati.

Bättre revision och politikerutbildning

Den politiska ledningen av vårt landsting har en bestämd målsättning om att ge så mycket vård som möjligt med hög kvalitet och till så låg kostnad som är möjlig. Vem har invändningar mot en sådan målsättning? En väg för att pressa kostnaderna och kanske också stimulera till nytänkande är att använda även externa vårdgivare. Men det är här bristerna i den politiska styrningen blir tydliga. Politiker ägnar sig inte åt det som måste vara den viktigaste politiska uppgiften, ständig uppföljning. Det här har jag skrivit artiklarom,jag har talat om det i landstingsfullmäktige och jag sätter problemet i fokus i mitt föredrag om politisk styrning.
Landstingets revisorer har nu i en rapport pekat på problemet med kontrollen. I dagens artikel om rapporten fokuseras på kontrollen av externa vårdgivare. Revisionen anser: "Kontrollen av kvaliteten och patientsäkerheten i hälso- och sjukvården är en av de viktigaste frågorna som styrelsen ska ägna sig åt, vilket inte görs". Grundfrågan handlar fortfarande om att man inte vet hur man ska göra för att styra och därför ägnar man sig åt annat.
Landstingsrevisionen påpekar då och då att det finns brister i den politiska styrningen. Det är dock svårt att se förändringar. Men varför angriper revisionen aldrig grundproblemet? Revisionen blundar för sådant som att budget fördelas på förvaltningar i stället för på politiska organ. Man blundar för att avtal med vårdgivare inte reglerar tydligt vad som ska åstadkommas, man blundar för att dogordningar för politiska organ inte tar upp de viktigaste politiska uppgifterna. Och...man blundar för de stora kunskapsbrister som finns i tjänstemannaorganisationen om innebörden av att organisationen är politiskt styrd.

En tydlig revision är en av nycklarna till en bättre kontroll av både egen regi och externt utförande. Inga nya upphandlingar bör göras innan man klarat ut vilken den politiska roeni landstinget är. Kort sagt: Nu krävs: bättre revision och politikerutbildning.

söndag 24 juli 2011

Demokrati förutsätter ickevåld.

De flesta av oss torde ha stannat upp för att ägna tankar åt de anhöriga till offren vid vansnnesdåden i Norge. Vi tar del av nyheterna om vad som hänt, till analyser och till kommentarer. De politiska kommentarerna handlar oftast om angreppet på demokratin och vikten av att bevara och fördjupa den. Sådana kommentarer är viktiga. Mötesfrihet, yttrandefrihet, kamp mot diskriminering, medborgarinflytande är några av de värden, som kännetecknar demokratin.
Demokrati förutsätter också, anser jag, kamp mot våldet. Demokrati kan inte anses råda i ett system där våld används som konfliktlösningsmetod. Den markeringen ser jag ingenting av i de politiska kommentarerena. Beror det på att uppfattningen finns hos endast ett fåtal politiker? Beror det rent av på att många politiker inser inkonsekvensen i uppfattningen?
Om vi accepterar och också förordar våld i vissa situationer torde kampen mot våld i andra situationer försvåras. Vi kan knappast bli framgångsrika i kampen mot våld om vi bär på en uppfattning att ickevålds- och fredsfrågorna är angelägenheter för endast vissa organisationer. Vi kan inte bli framgångsrika i kampen mot våld om våra politiker i vissa fall förespråkar användande av våld och om våra poitiker i sina kommentarer till våldshandlingar inte fördömer våld generellt. Jag tänker fortsätta att vänta på och att efterfråga våra partiledares ställningstagande mot våld och bekännelse till ickevåld som förutsättning för utvecklande av demokratin.

fredag 22 juli 2011

Fri etablering - systemskifte

På allt fler områden tycks politiken vilja skapa fri etablering. Jag har fortfarande inte riktigt förstått logiken i ett sådant system. Aktörer på en marknad avgör användning av skattemedel. Men skatter är ju politiskt beslutade. Då borde väl även användningen av skatterna beslutas politiskt. Nu inbillar jag mig ju inte att våra politiker i regeringen inte förstått detta. Men då blir jag ännu mer oroad. Vilket är då syftet? Det kan väl inte vara att yyterligare minska politikens inflytande, eller med andra ord, minska graden av demokrati. Nu hoppas jag ju att någon kommer att förklara för mig och visa att jag inte förstått.

tisdag 19 juli 2011

Läsvärd artikel i dagens UNT

I dagens UNT skriver Tery Carlbom om den så kallade alliansen, som han beskriver som ett moderatprojekt. Man kan bara instämma. Allianser före val hindrar små partier att profilera sig. Konstruktionen försvårar eller rent av omöjliggör för vissa partier att redovisa sin politik.
Huvudargumentet för alliansbildning är att man i en sådan i regeringsställning har störra möjligheter att få genomslag för sin politik än om man är iopposition. Detta är ingen självklarhet. Ett profilerat parti i opposition torde kunna påverka mer än ett utslätat parti i regeringsställning. Till detta kommer att man inte med en allians ger väljarna en chans at välja mellan flera partier. Konstruktionen är steg mot tvåpartisystem. Vem vill ha ett sådant. Åtminstone inte radikala socialliberaler, som då har att välja mellan endast ett knappast radikalt Moderaterna och ett Socialdemokraterna, vars politik väl ingen vet någonting om i dag. Läs Terry Carlboms artikel

måndag 18 juli 2011

Opereras så många som HSS beställt?

Man skulle kunna operera fler, men man får inte, är den största regionala nyheten hittills i dag. En läkare säger att han kan operera fler och en annan säger att så att så enkelt är det inte. Det är kringresurserna, som är problemet. Hur får jag som lyssnare veta hur det egentligen är?
Lever styrelsen för Akademiska upp till beställningen från HSS? Det är en central fråga. Det måste rimligen finnas synpunkter från de ansvariga politikerna på den rådande situationen.
Kanske ser vi än en gång exempel på hur fel det är att inom sjukvården ha två olika sorters politiker. Några beställer, några andra utför. Hur ska medborgarna kunna veta var ansvaret ligger, när inte politikerna själva tycks veta det?
Någon höjde nyligen ögonbrynen inför min kritik, som ju kan tyckas riktad mot den styrande majoriteten, för bristen på politisk styrning. Jo, den har ju ansvaret. Dock tror jag att det skulle se ännu värre ut om nuvarande opposition var i majoritet.
Jag vill nu veta vad HSS har beställt och huruvida Produktionsstyrelsen lever upp till beställningen.

söndag 10 juli 2011

Nedläggning är nog inte nedläggning

UNT gör i dag en stor nyhet av en tjänstemannaberedning. "Tre distriktssköterskemottagningar kan läggas ned", skriver man. För mig blir frågan en nyhet först när det finns en politisk beredning eller politiskt uttalande. Det blir konstigt när "den stora nyheten" ställs mot den politiska kommentaren att man kommer att "se till att det finns bra primärvårdsnärvaro på alla de här orterna". Rubriken skapar oro, den politiska kommentaren skapar lugn.

Varken upphandling eller leka affär internt

Det är ett stort ansvar man tar på sig när man i offentliga sektorn fattar beslut för medborgarnas räkning. Man använder pengar, som medborgarna skrapat ihop. Det är viktigt att man strävar efter så effektiv användning av medlen som är möjlig. Sökande efter även andra utförare av service än landstinget eller kommunen måste ses som något naturligt. Hur ska man annars få kvalitet och effektivitet prövade. Men då måste man också när man uttryckker kvalitets- och kostnadskrav veta vad man vill kräva och kunna formulera dessa. Tyvärr är exemplen på att man inte klarar att teckna tydliga avtal många. Sätt stopp för upphandlingar tills man klarar att teckna avtal. Men se till att skaffa den kompetens som krävs.
Det är nu inte säkert att den av offentliga sektorn utförda servicen alltid är ett bättre alternativ. I även en beställa-utföraorganisation måste man kunna teckna avtal. Om en landstingsutförare, till exempel, planerar förändringar i en primärvård måste ju detta rimligen kunna grundas på avtalen. Att den för utförandet ansvariga politiska organisationen vill efterhöra beställarens synpunkter visar hur olämplig den här leken med beställare och utförare är.
Så länge man inte klarar att teckna avtal och man inte ser vilka de politiska uppgifterna är ska man inte upphandla tjänster och inte heller leka affär med en beställar- respektive utförardel i sin organisation.

torsdag 7 juli 2011

Allians till varje pris?

Från Visby kommer ett stort antal uttalanden, dock inte alla imponerande. Visby är utspelens arena. Dagsfrågorna dominerar. Vem som ska vara med vem är det närmaste ideologi man förmår komma. Ett undantag hittills är Reinfeldt, som presterade ett briljant tal både retoriskt och bort från cykelställsfrågorna. Politikens innehåll är en annan fråga om vilken jag i delar inte känner starkt för. Talar man om framtiden vill jag höra ideer om, bland annat, skapande av ökad solidaritet, bekämpningen av våldet och den ekonomiska tillväxtens inverkan på ekologisk hållbarhet. Men här finns den socialliberalism, vilken jag inte ska söka hos moderaterna. Den ska visa sig från annat håll. Det är dock förståeligt om svårigheterna i det avseendet upplevs som stora om det övergripande målet är att förhindra att ett visst annat parti kommer till makten. Till varje pris förhindra h Alliansen är bra oberoende av innehållet i politiken, sa en alliansföreträdare härom da´n. Alliansen är bra,säger jag, men dess politik måste ha en socialliberal inriktning. Annars är den inte bra. Ett socialliberalt parti klan inte delta i en allians som representerar en osolidarisk politik och som inte ständigt talar om politikens uppgift att skapa ett hållbart samhälle.

Stoppa upphandlingarna

Delar av offentliga sektorn är inte redo för upphandlingar. En sådan del är landstinget. Senaste exemplet är avtalet med DSB om kollektivtrafik. Omognaden visar sig på flera sätt. "Vi har blivit tagna på sängen" är en av kommentarerna till att många tåg blivit inställda. Man borde konstatera att man inte förmått uttrycka sina krav i avtalet. Man borde kunna konstatera att man inte klarar av uppföljningen. Till detta kommer att man inte tar sitt ansvar från UL :s och landstingets sida. De stora bristerna skyller man på utföraren. Självklart ska man ställa kraven på utföraren, men utåt får man inte skylla ifrån sig. Vi kunder har ingen relation till utföraren utan till huvudmannen. Man får vänta med upphandlingar tills organisationen är mogen.
Ett tidigare exempel är mammografin. Landstinget får inte skylla på företaget. Den relationen får man klara internt. Mot patienterna ska man ta hela ansvaret. Stoppa upphandlingarna om inte organisationen klarar att skriva avtal, följa upp och ta sitt ansvar.

söndag 3 juli 2011

Kemikalie- och rovdjurspolitiken

Beror det på att kemikalieproblemen, och en politik för att lösa dom, inte ger röster, eller snarare anses inte ge röster, som partierna inte bryr sig om att driva på. Såg i ett nyhetsbrev från SNF följande:

"Särskilt mannens fertilitet är i fara. Det behövs en betydligt tuffare kemikaliepolitik och Sverige kan gå före och driva på utvecklingen i rätt riktning.

Hormonstörande kemikalier kan förstärka, försvaga eller kortsluta kroppens egna signaler. Kända miljögifter som DDT, PCB, DEHP och tributyltenn kan påverka hormoner, men det finns många andra ämnen med effekter som fortfarande är okända eller bara delvis kända. Dessutom kan flera olika ämnen i en kemikalie-cocktail förstärka varandra eller samverka så att ytterligare effekter uppstår.

Miljögifter i vardagsvaror
En rad miljögifter finns i produkter som vi dagligen använder eller omger oss med som kläder, leksaker, hygien- och elektronikvaror. Sammantaget utstätts vi för en blandning av tusentals ämnen. Även om kunskapen idag är otillräcklig om många ämnens egenskaper och effekter, så har forskningsresultat tydliggjort konsekvenser av flera hormonstörande ämnen. Förskjuten pubertet, försämrad spermieproduktion och missbildningar på könsorganen är exempel på sådana effekter.

Otillräcklig riskbedömning
Idag tillåter lagstiftningen att kemikalier kommer ut på marknaden utan att man gjort en tillräcklig riskbedömning. En svår och kostsam riskbedömning krävs däremot för att få till stånd en hårdare reglering för samma kemikalier. Vi anser att det borde vara precis tvärt om.

Sverige bör driva på så att kemikaliepolitiken skärps inom EU och internationellt. Det borde räcka att ämnen är misstänkt hormonstörande för att de ska gallras bort. Hellre fälla än fria kemikalier som man misstänker kan skada vår fortplantning. Utgångspunkten för kemikaliepolitiken ska vara att skydda de mest sårbara: foster och barn.

Producentens ansvar, konsumentens möjlighet
Försiktighetsprincipen och förorenarnas ansvar är två grunder som ligger till grund för våra krav på kemikalieproduktion och hantering. Så fort man misstänker att en produkt innebär hot mot miljö- eller hälsa ska den som producerar eller hanterar den, förorenaren, ta ansvar och söka ersätta de ämnen som eventuellt kan vara skadliga .

Utbytesprincipen kan var och en av oss tillämpa i vardagen genom att välja hushållskemikalier och hygienprodukter som är märkta med Bra Miljöval. Fler råd och tips har vi samlat i Grön guide (se länk här intill i högerspalten).

Bättre riskbedömning
Det krävs nya regler för hur man bedömer riskerna med en kemikalie. Idag bedöms ämne för ämne. Man tar inte hänsyn till vilka kombinationseffekter som kan uppstå, när vi utsätts för flera olika kemikalier. Enbart i människans blod finns idag en cocktail av flera hundra kemikalier.

Ett argument som kemikaliebranschen brukar använda är att det finns oändligt många olika kombinationseffekter och att det därför är omöjligt att ta hänsyn till dem. Den sammanställning som vi gjort i vår rapport "Rädda mannen” visar emellertid att det finns utvecklade vetenskapliga modeller som man kan tillämpa på hormonstörande ämnen.

De många kombinationerna av kemikalier som vi utsätts för visar dock att det är uppenbart att det behövs nya teststrategier för att det skall vara möjligt att testa många olika kombinationer inom en rimlig tidsrymd och på ett etiskt bättre sätt. Moderna teststrategier diskuteras bl a i USA. Målet är att de skall vara vetenskapligt mer relevanta, betydligt snabbare, billigare och djuretiskt mycket bättre.

Det är viktigt, anser vi, att identifiera särskilt känsliga grupper. Känsligheten varierar under olika perioder i livet. Pojkfoster är exempelvis extra känsliga för ämnen som hämmar testosteron och flickor strax före puberteten är extra sårbara för ämnen som har samma effekter som östrogen.

Politik för en giftfri miljö
Naturskyddsföreningen arbetar för att:

•Forskning kring hormonstörande ämnen ska prioriteras.
•Snabba åtgärder ska vidtas för att skydda de mest utsatta grupperna.
•Modeller för att testa, klassa och märka blandningar av ämnen ska ta hänsyn till kombinationseffekter.
•Introduktion av nya ämnen ska stoppas och utfasning av gamla ska ske redan när man misstänker att de har hormonstörande egenskaper.
•Den europeiska kemikalielagstiftningen, REACH, ändras så att ämnen i mycket mindre volymer enklare kan prövas och regleras hårdare.
Europeiska miljörörelsens krav
Europeiska miljörörelsen har enats om några viktiga krav på vad REACH ska fokuseras på:

•Omgående lägga mer arbete på att identifiera och föra in hormonstörande ämnen inom ramarna för REACH.
•Skärpa kraven på att ersätta farliga ämnen med mindre farliga alternativ.
•Klassning av särskilt farliga ämnen alltid vara öppen och tillgänglig för konsumenter och företag.
•Reformera samtliga regler för kemikalier inom EU så att hormonstörande ämnen omfattas av försiktighetsprincipen och därför regleras hårdare"

Nya anmärkningar från EU om svensk rovdjurspolitik. Även detta klipp från SNF

"Sista varningen till den svenska regeringen från EU-kommissionen – ändra vargpolitiken nu!

Trots vissa insatser har Sverige ännu inte anpassat sin politik för att skydda hotade vargar till EU:s naturskyddsregler. Efter rekommendation från EU:s miljökommissionär Janez Potočnik har kommissionen därför beslutat att skicka ett så kallat motiverat yttrande till Sverige och uppmana landet att ändra sin vargpolitik. Sverige har två månader på sig att rätta sig efter reglerna. Om man inte gör det detta kan kommissionen föra ärendet vidare till EU-domstolen.

– Nu ligger regeringen pyrt till. Det ska bli intressant att se när den inser att den är helt fel ute med sin rovdjurspolitik. Trots att EU-kommissionen gång på gång, på punkt efter punkt, ger Sverige kritik för att inte uppfylla kritierierna för hur man bevarar en rovdjursstam så klamrar sig regeringen krampartat sig fast vid sin politik, säger Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson.

EU-kommissionen menar att det främst kvarstår frågetecken kring:
•Upprepad licensjakt på en strikt skyddad och hotad art utan att villkoren för undantag i EU-lagstiftningen uppfylls.
•Effektiva åtgärder för att hantera den höga inavelsnivån i populationen genom att naturlig vargmigration till Sverige underlättas eller genom aktiv förflyttning av vargar.
•Antagande och genomförande av en förvaltningsplan för denna hotade art.
•Den begränsning av antalet vargar i Sverige som satts till 210.
–Kritiken är lika tydlig som tidigare. Det svenska vargbeståndet är litet och hotas till följd av geografisk isolering och inavel. Om regeringen ska kunna undvika en domstolsprocess är det hög tid att sluta med retoriken och istället lägga fokus på att ändra politiken och dess tillämpning: Sätt stopp för licensjakten, öppna för långt fler vargar i hela landet och utveckla och implementera en förvaltningsplan värdig namnet! säger Mikael Karlsson"

fredag 1 juli 2011

Ändringar i sjukförsäkringen

Detta beslut i riksda´n i dag utgår ju faktiskt från ett socialliberalt synsätt.
Vem tycker något annat?

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att ändra i sjukförsäkringen. Den ena ändringen gäller reglerna för prövningen av arbetsförmågan. Efter 180 dagars sjukskrivning kan den försäkrade i dag inte bara prövas mot arbete hos sin arbetsgivare, utan även mot den reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller annat lämpligt arbete som finns tillgängligt. I stället ska de regler som gällde fram till 2008 återinföras. Det innebär att arbetsförmågan ska prövas mot arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller mot annat lämpligt arbete som finns tillgängligt. Regeringen bör återkomma med ett förslag till ändring som ska träda i kraft senast den 1 januari 2012.

Den andra ändringen gäller personer som tidigare har haft tidsbegränsad sjukersättning och som har förlorat rätten till sjukpenning efter sjukförsäkringsreformen 2008. Den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffades, liksom möjligheten att återfå sin sjukpenninggrundande inkomst efter en period med sådan sjukersättning. Vissa personer kan därför inte få någon sjukpenning i dag. Dessa personer ska få en ersättning som ligger i nivå med den tidigare tidsbegränsade sjukersättningen, förutsatt att deras arbetsförmåga fortfarande är nedsatt. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att en sådan ersättning införs senast den 1 januari 2012.