fredag 30 december 2011

Politiskt utsedda ska syssla med politik

Man utser politiker, men sedan säger man att de utsedda inte ska vara politiska. I en ledare i går står, bland annat, "Nämndemän ska kunna vara politiskt engagerade, men de ska inte utses av sina egna partier. Själva misstanken om att en domstol kan vara politiserad borde vara skäl nog för att göra om det nuvarande systemet."
Politiskt utsedda ska väl göra politiska bedömningar. Vill man inte ha politik ska inte partierna utse, borde väl vara en självklar slutsats. Medborgarinflytandet måste tillgodoses på annat sätt, alltså nämndemännen tillsättas på andra vägar än via partierna. Andra problem, som man pekar på i detta sammanhang gäller i hög grad även andra organ än rättskipande organ. Problem såsom åldersfördelning, könsfördelning och etnisk bakgrund finns i kommunala organ. Ett annat problem är processen, som leder fram till en nominering. Tendensen att allt färre personer deltar i processen och att partimedlemmar accepterar bristen på intern demokrati i partierna är särskilt oroande. Det finns exempel på att en enda person i ett parti svarat för utseendet av partiets representanter.
Nämndemän behövs men inte utsedda av partierna. I de sammanhang partierna utser representanter måste samhället ställa krav på att partierna uppfyllt grundläggande demokratiska krav i nomineringsprocessen. Utöver detta måste krav på att utsedd politiker genomgår politikerutbildning innan uppdraget påbörjas.

onsdag 28 december 2011

Intervju

En intervju med en bandyspelare:
Reportern: Varför fungerar det inte?
Bandyspelaren: Nja spelet fungerar inte

Om samma intervju gjorts med en politiker:
Reportern: Varför fungerar det inte?
Politikern: Nja, vi har inte fått det att fungera
Reportern: Men min fråga var varför det inte fungerar.

onsdag 21 december 2011

Allt slarvigare språk

Spelar det någon roll att språket i tidningar blir allt slarvigare? Nej, huvudsakligen att vi förstår, säger en del. Jo, det är ruskigt och hemskt med förändringarna av svenskan, anser en del. Och ytterligare några är visserligen språkpoliser, men säger sig acceptera förändringar inom vissa gränser. Själv hör jag till den senare kategorin. I den här kategorin är det omöjligt att, till exempel, aceptera att ordet "vart" ska ange både riktning och läge. Att vi i våra tidningar också tvingas läsa begreppen "vare sig eller" och "varken eller" sammanblandade är inget annat än bedrövligt. Ett visst Ofog med märklig ordföljd kan jag inte heller förlika mig med; jag avser sådana meningar som: "han hade bara spelat fotboll i två år." Borde inte var och en höra att ordet "bara" är en bestämning till "två år", alltså "han hade spelat fotboll i bara två år". "Det är trots allt bara jul en gång om året" skrev UNT:s ledarsida i går. Hur är det när det är bara jul?
När UNT-ledaren skriver:" "Det enda man kan säga är att år av ovisshet är till sin ända" i stället för "till ända" försöker jag intala mig att det är bara ett skrivfel.
Rubrikerna formuleras av tidningen. En debattartikel har fått rubriken "Pedagogisk skicklighet också viktigt". Subjektet skicklighet har väl genuset neutrum, varför adverbialet borde vara "viktig"? Uttrycket "spiken i kistan" har blivit "sista spiken i kistan" på tidningens förstasida. Även det går att stå ut med.
Mina lärare i folkskolan var noga med sådant här.

tisdag 13 december 2011

Nya märkliga uttalanden

De märkliga uttalandena fortsätter. Håkan Juholt i en färsk intervju:

Håkan Juholt fick också frågan varför han så sällan pratar om främlingsfientlighet i sina tal.

– Jag förstår inte den frågan, blev hans korta svar.

På frågan vad han tycker om Fredrik Reinfeldts kritik att han inte markerar tydligt mot Sverigedemokraterna sade Juholt:

– Det skulle aldrig falla mig in att recensera Fredrik Reinfeldt.

måndag 12 december 2011

Harald i Uppsala

Samhällsutveckling

Håller anförande om politisk styrning
Håller anförande om patientsäkerhet
Skriver om natur och miljö
Leder seminarier, debatter och samtalsgrupper
Upprättar skrivelser
Öppnar dörrar till politiker

Nytt oroande exmpel

I går igen. Landstingspolitiker är fortfarande inte klara över vilka, som mot oss medborgare har ansvaret. "Köerna till vården är ännu för långa", lyder en rubrik. I artikeln säger en politiker: "I styrelsen har vi ställt frågorna varför köerna inte kortas, men vi har inte fått några svar på det." Men snälla någon. Skyll inte utåt på de anställda. Det är styrelsen för Akademiska sjukhuset som har ansvaret.
En annan politiker (ordförande i beställarnämnden HSS) säger, bland annat: "...och nu vill vi att lasarettet i Enköping ska göra fler operationer...". HSSska också se över vilka enheter som kan producera mer vård. Men hallå! Det är väl styrelsens för verksamheterna uppgift. HSS har ju inga verksamhetsenheter.

torsdag 1 december 2011

Skrivelse nådde inte fram

En av nyheterna i dagens UNT handlar om en skrivelse från en läkare vid Akademiska sjukhuset om upphandling av ögonoperationer. Skrivelsen har enligt nyhetsartikeln inte tillställts något politiskt organ. Det organet borde varit, inte hälso- och sjukvården, som anges i artikeln, utan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS). HSS "köper" ögonsjukvård av Produktionsstyrelsen. Nu ville man köpa av även extern utförare, vilket läkaren hade synpunkter på.
Att tjänstemän avgör vad politiker ska få veta är inget som avviker från vad som gäller generellt. Landstinget styrs till liten del av politiker. Det som är ännu mer upprörande än att läkarens skrivelse inte tillställts ett politiskt organ är att politikerna inte förmår ta initiativet och visa tydlighet i fråga om politiker- respektive tjänstemannarollen.