fredag 30 november 2012

Fossilbränslens alternativ är inte kärnkraft

De som har uppfattningen att vi måste använda kol, olja och naturgas om vi inte bygger fler kärnkraftreaktorer kanske inte vill se möjligheterna..

Vad en del vägrar att inse är att vi redan i dag har tekniskt och ekonomiskt fullgoda möjligheter att samtidigt påskynda minskningen av fossilbränslena och fortsätta avvecklingen av kärnkraften.

I folkpartiets miljöprogram står bl a att en socialliberal energipolitik har som mål att minska miljö- och strålningseffekterna av energianvändningen och att det sker genom en styrning av utvecklingen mot miljövänliga energikällor samt att genom energihushållning och energieffektivisering minska energiförbrukningen.

Den viktigaste miljöförbättrande avgiften är en gemensam koldioxidskatt i EU. Folkpartiet är förespråkare av grön skatteväxling. Denna tanke har dock förfuskats under 1990-talet genom att energi- och miljöavgifterna på bl a bensin och el har höjts dramatiskt utan motsvarande sänkning av skatten på arbete.

Det är också mot den här bakgrunden som folkpartiet anser att den politiska styrningen av energiproduktionen måste förändras. Alla typer av produktionsanläggningar för energi ska tillåtas, förutsatt att de uppfyller generella krav på hälsa, miljö och säkerhet. Energibeskattningen ska göras enhetlig utifrån miljöhänsyn. Varje energiproduktionsanläggning ska försäkras. Försäkringen ska täcka alla kostnader för eventuella skador som energiproduktionsanläggningen orsakar sägs vidare i programmet. Det är detta program folkpartiet gick till val på och som gäller tills partiet går till val på ett ändrat program.

De flesta människor inser att dagens beroende av olja, kol och fossilgas måste brytas. Av de bränslen vi i dag använder är olja, kol, fossilgas och uran s k icke förnybara. När vi använder dessa vet vi att vi orsakar försurning av mark och vatten, ökar växthuseffekten, orsakar cancersjukdomar, minskar den biologiska mångfalden osv. Ett långsiktigt hållbart energisystem måste bygga på förnybara bränslen som alltid har solen som sitt ursprung.

De liberaler som har uppfattningen att om vi inte bygger fler kärnkraftreaktorer ska vi använda kol, olja och naturgas är på kollisionskurs med folkpartiets program

Effektivare politik

Fullmäktige beslutar om mål och resurser till olika sektorer. Beställarnämnder tecknar avtal med utförarnämnder. I beställningen regleras ekonomi, kvalitet och kvantitet.


När obalans uppstår är det nämndens ansvar att åstadkomma balans genom ändring av antingen de ekonomiska resurserna och/eller kvalitets-/kvantitetskraven. Förankring av sådana beslut hos kommunstyrelse eller kommunfullmäktige krävs i vissa fall.
 I fallet Uppsala läns landsting har ansvariga politiker inte fattat beslut om förändringar som medför balans. Ansvaret är således ett politiskt ansvar. Det inger inte förtroende att, när den politiska kraften saknas, skylla de ekonomiska problemen på cheferna.

I de fall styrelse uppdragit till en förvaltning att vidta vissa preciserade åtgärder och dessa inte effektueras skall ansvarig chef ställas till svars. Men problemen i landstinget ligger i första hand inte här.

Det är dags att se över den politiska organisationen. Kanske finns möjligheter att både minska politikerkostnaderna och effektivisera den politiska styrningen.

Allmän jakt på getingar

Debatten om vargen går vidare. Varför vill man utrota just den arten? Varför föreslår man inte utrotning av t ex getingen som varje år orsakar någon människas död? Hur ser man på människans ansvar?


Verkligheten är ju emellertid att rädslan är större för vargen och att vargar dödar tamdjur i en sådan omfattning att enskilda människors ekonomi äventyras. Det är den verkligheten vi måste hantera. Politiker måste visa solidaritet med t ex fåruppfödaren inte bara med ord utan också i handling. Bättre stöd för att skydda tamdjuren måste tillskapas.

Skyddet av hotade arter är en viktig del av bevarande av biologisk mångfald. Vi har ett särskilt ansvar att värna våra rovdjur. De fem stora rovdjuren björn, varg, lo, järv och kungsörn måste få utveckla livskraftiga stammar i Sverige. Skyddsjakt ska starkt begränsas till dess att populationerna är tillräckligt stora för att långsiktigt överleva. Undantag kan göras i renbetesområden.

Allmän jakt på varg är en uppfattning som ligger långt från den socialliberala förvaltarskapstanken, som innebär att vi inte har rätt att förbruka jordens resurser utan endast att bruka

Allmän jakt på varg


Det finns fortfarande riksdagsledamöter, som vill att allmän jakt på varg ska införas.

Varför vill man utrota just den arten? Hur ser man på människans ansvar?

Skyddet av hotade arter är en viktig del av bevarande av biologisk mångfald. Vi har ett särskilt ansvar att värna våra rovdjur. De fem stora rovdjuren björn, varg, lo, järv och kungsörn, måste få utveckla livskraftiga stammar i Sverige. Skyddsjakt ska starkt begränsas till dess att populationerna är tillräckligt stora för att överleva långsiktigt. Undantag kan göras i renbetesområden.

Allmän jakt på varg är en uppfattning som ligger långt från den socialliberala förvaltarskapstanken, som innebär att vi inte har rätt att förbruka jordens resurser utan endast bruka.


Höj ambitionerna med patientsäkerheten


Synd att man i landstinget vid upprättande av sin planering inte tar hjälp av engagerade och kunniga personer. Ett exempel är avsnittet om patientsäkerehet. Det kan bli så att man nöjer sig med några allmänna formuleringar.  
Om man skulle komma att nöja sig med, till exempel sådana här formuleringar, räcker inte det. Åtminstone inte om man vill ligga i framkant
  • Utveckla, följa upp och samordna patientsäkerhetsarbetet.
  • Patienternas delaktighet i vården ska förbättras, t.ex. genom skriftlig information om den vård de ska genomgå.
  • Utöka läkemedelsgenomgångarna för äldre.
  • Förbättra arbetet kring vårdrelaterade infektioner och skador.
  • Utveckla säkra och fungerande vårdkedjor."

torsdag 29 november 2012

Är hoten ideologiska


Hoten mot natur och miljö är överhängande. Hoppet om en lösning sätter vi till de ideella krafterna i andra organisationer än de politiska.
Många människor, däribland många politiker, tycks anse att miljöproblemen är, i stort sett,  lösta. Tydligast framträder den synen på den politiska högerkanten. Centern intar en egendomlig position genom att massmedierna envist kallar centern ett grönt parti.
Kontrasten till en socialliberala politik, som syftar till att skydda naturen för framtida generationer, är tydlig. Jag anser att hoten mot natur och miljö är, fortfarande, överhängande. Hoppet står till att de ideella krafterna i andra organisationer än de politiska blir effektivare lobbyister.

Koldioxidutsläppen, som bevisligen är en delförklaring till förändringar av vårt klimat, måste radikalt reduceras.
Det tycks vara kunskapen härom som saknas när högt uppsatta politiker högljutt protesterar mot, till exempel, införande av trängselavgifter för bilar i en storstad utan att vilja ange miljövänliga alternativ, bilfria gator och dubbdäcksförbud.


Uppsnappat från riksda´n om resultatutjämningsreserver

Kommuner och landsting får större möjligheter att själva kunna jämna ut intäkter över tid. De ska kunna bygga upp så kallade resultatutjämningsreserver inom ramen för det egna kapitalet. Då kan de reservera en del av överskottet i goda tider som de sedan kan använda för att täcka underskott i en lågkonjunktur. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013. Det blir även möjligt (borde formuleras: det blir möjligt att även reservera...) att reservera överskott upparbetade från och med räkenskapsåret 2010.
Jag inser att jag läser tidningen slarvigt. Jag har inte läst om detta annat än som uppsnappat från riksda´n. 

Uppsnappat från riksda´n om utsläppsrätter

"Utsläppsrätter kan sparas vid koldioxidlagring (MJU4)
Industrier är skyldiga att delta i systemet för handel med utsläppsrätter. Det innebär att dessa anläggningar inte får ha större koldioxidutsläpp än vad de har utsläppsrätter för. Nu ska företag inte behöva ha utsläppsrätter för den koldioxid som de lagrar i en anläggning som har godkänts för det. Lagringen ska bekräftas av en godkänd kontrollant.
Samtidigt ändras miljöbalken på två ställen. Den ena ändringen innebär att uppgifter som ska finnas i en miljökonsekvensbeskrivning ska anpassas efter var i beslutsprocessen som ärendet befinner sig. Den andra ändringen gäller vilka som ska få information när en plan eller ett program har antagits. Syftet med lagändringarna är att förtydliga Sveriges genomförande av EU:s direktiv om miljöbedömningar av planer och program.
Lagändringarna börjar gälla den 7 januari 2013."

Från riksda´n om havsbottnar

Sådant här ska EU verkligen ägna sig åt.
"EU-dokument om kunskap i havsfrågor
Miljö- och jordbruksutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om kunskap i havsfrågor 2020. Syftet med grönboken är att starta en debatt om den bästa strategin för att ta fram en tillgänglig och hållbar digital kartläggning av Europas havsbottnar och havsvatten.
Utskottet anser att havet och kustområdena måste ses som en långsiktigt hållbar resurs. Det måste finnas ett helhetsperspektiv i förvaltningen av hav och kustområden. För att skydda och ta tillvara på havet (heter inte "ta tillvara på" utan antingen "ta vara på" eller "ta tillvara") och dess resurser är det viktigt att öka kunskapen om det. Verktygen som möjliggör det bör användas. Utskottet menar att det har stor betydelse för kunskapsförsörjningen att alla intressenter är delaktiga och att det finns tillgång till relevanta, lättillgängliga och kostnadsfria data.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet."

Uppsnappat från riksda´n om samarbete på skatteområdet

Ska EU lägga sig i frågor om medlemsnationernas öppenhet och om meddelarfrihet? Jo, vi ska påverka vår omvärld i frågor, som har med demokrati, natur och miljö och ickevåldskultur att göra

"Skatteutskottet säger ja till förbättrat informationsutbyte inom EU men vill ha redogörelse från regeringen om meddelarfriheten
Baserat på ett EU-direktiv föreslår regeringen nya bestämmelser för att förbättra det administrativa samarbetet på skatteområdet. I förslaget ingår sekretessregler som begränsar meddelarfriheten. Skatteutskottet säger ja till regeringens förslag, men påpekar att den svenska meddelarfriheten bör uppmärksammas under förhandlingsarbete framöver i EU. Utskottet vill att regeringen återkommer till riksdagen och redogör för hur man avser att följa utvecklingen.
Syftet med EU-direktivet är att förbättra informationsutbytet mellan skattemyndigheterna i EU-länderna. Ett uppdaterat informationsutbyte och förbättrat samarbete inom EU är viktigt för att bekämpa skattebedrägerier. Enligt regeringens förslag ska Skatteverket kunna lämna ut upplysningar till motsvarande myndigheter i andra EU-länder, tillåta besök från dessa myndigheter på Skatteverkets kontor, göra utredningar för att få fram uppgifter som andra EU-länder begärt ut och hjälpa till med delgivning av beslut. I förslaget ingår också sekretessregler. Bland annat får EU-kommissionens rapporter och dokument inte offentliggöras utan kommissionens uttryckliga samtycke. Rapporterna innehåller uppgifter och statistik för analysändamål. Sekretessen ska gälla i högst fyrtio år. Uppgifterna i EU-kommissionens rapporter och dokument ska vara föremål för tystnadsplikt och inte omfattas av meddelarfriheten, rätten att lämna ut uppgifter till media för publicering.
KU vill inte ha inskränkningar i meddelarfriheten. Konstitutionsutskottet har lämnat ett yttrande till skatteutskottet där man konstaterar att det är olyckligt att EU-kommissionens rapporter och dokument ska vara sekretessbelagda. KU anser också att inskränkningar i meddelarfriheten bör övervägas noggrant. Några sådana överväganden görs inte i propositionen. Därför anser KU att skatteutskottet ska säga nej till förslaget om att inskränka meddelarfriheten. KU kommer att göra en systematisk översyn av vilka inskränkningar av den här typen som har gjorts på senare år och på vilka grunder de har gjorts.
Skatteutskottet vill att regeringen återkommer i ett annat sammanhang.
Skatteutskottet håller med KU om att de svenska principerna om öppenhet och meddelarfrihet är viktiga och att inskränkningar i meddelarfriheten endast får göras ( borde stå: får göras endast efter noggrant övervägande) efter noggrant övervägande. Skatteutskottet välkomnar KU:s översyn av inskränkningar i meddelarfriheten. Det är viktigt att den långtgående svenska meddelarfriheten uppmärksammas under förhandlingsarbetet i EU, menar skatteutskottet. Utskottet föreslår därför att regeringen ska återkomma i ett annat sammanhang och redogöra för hur regeringen avser att följa utvecklingen i dessa avseenden. Utskottet står enigt bakom förslaget till tillkännagivande
Vänsterpartiet reserverar sig mot utskottets förslag att säga ja till lagförslaget om inskränkning i meddelarfriheten. V instämmer i KU:s resonemang och vill att riksdagen säger nej till den delen av förslaget."

onsdag 28 november 2012

Är sopförbränning helt plötsligt miljövänlig?


Jag engagerade mig mycket under några år i frågan om  andra mer hållbara och miljövänligare vägar för avfallshantering än förbränning.

För att stimulera till avfallsminimering, materialåtervinning och biologiska behandlingsmetoder torde en särskild viktbaserad skatt på sopförbränninginföras och som likställer denna typ av förbränning med att deponera sopor.

amarbetet inom EU är oerhört viktigt för att på internationell basis lösa dessa gränsöverskridande problem med dioxinutsläpp. En miljöpolitik med kvalitet värnar kvaliteten på luften vi andas.

-

Socialliberala uppdrag


Klimatfrågan är vår tids viktigaste miljöfråga. Utöver den måste vi värna om vårt naturarv. Fler områden måste ges kvalificerat skydd som naturreservat. Fler nationalparker och natur- och kulturreservat behövs för att skydda exklusiva naturlandskap. Antalet Natura 2000-områden måste utökas. De orörda älvarna ska bevaras. Reglerna för strandskydd ska tillämpas hårdare än vad som sker i dag i områden där exploateringstrycket är stort.

Däremot ska även fortsättningsvis dispens från strandskyddsbestämmelserna kunna medges under förutsättning att starka miljöskäl inte talar för motsatsen. Det viktiga är att vi håller fast vid det generella strandskyddet. Det är ett socialliberalt ansvar att driva miljöfrågorna. Ansvaret kommer alltid att inbegripa de  människor som har det svårast och vi socialliberaler kommer inte heller att blunda för vårt ansvar för kommande generationer. Solidaritet här och nu och med kommande generationer.

tisdag 27 november 2012

När får vi se 30-årig fullmäktigeordförande

Vi måste bryta åldersbarriärer och planera för ett aktivt åldrande. När får vi se 80-åriga studenter, 75-åriga statsråd, 25-åriga ordförande i fullmäktige och 30-åringar som arbetar tillsammans med 60-åriga mentorer?

Om 25 år kommer en fjärdedel av Sveriges befolkning att vara över 65 år. Så ser det ut i stora delar av övriga Europa. År 2030 blir Västeuropa den första region där befolkningen ökar i första hand som en följd av att människor lever längre, inte som en följd av att fler personer föds än dör. Samma utveckling väntar Nordamerika, Japan och Australien, men ett par decennier senare.

I framtiden måste allt färre försörja allt fler. Konkurrensen om arbetskraften kommer att hårdna. Omfattande insatser måste skapas om effekterna på vår välfärd ska kunna mildras.

Ligger lösningarna i att senarelägga pensionsåldern, i att på olika sätt stimulera till och åstadkomma ökade födelsetal och att öka invandringen? En sak torde vara säker, nämligen att det krävs åtgärder för att hålla den äldre befolkningen kvar i arbete längre än för närvarande. FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor har gjort beräkningar som visar att om vi vill behålla den nuvarande balansen mellan förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande måste, om vi inte ökar arbetskraftsinvandringen, den faktiska pensionsåldern i EU-området ligga på drygt 75 år i mitten av 2000-talet. I vissa länder handlar det om ännu högre faktisk pensionsålder.

Till en del har Sverige börjat omställningen till ett samhälle med en åldrande befolkning. Den senaste pensionsreformen syftade till att bland annat uppmuntra människor att delta i arbetslivet efter 65 års ålder. Men de viktigaste förändringarna återstår.

Det allra viktigaste är att ändra på förlegade föreställningar om vad åldrandet innebär och om vad äldre människor vill och kan göra. Frågeställningarna om en åldrande befolkning handlar inte om enbart vård och omsorg, som är en av flera utmaningar. Om dagens och morgondagens politiker inte klarar av att se en åldrande befolkning i ett bredare perspektiv kommer de inte heller att klara att möta de framtida utmaningarna.

Flexiblare livsloppsmönster kan bidra till en frigörelse från dagens roller och begränsningar. Frigörelsen måste inte vara knuten till åren kring pensionsåldern och därefter.
Livsloppsmönster kan ändras. Det har vi sett när under 1900-talets senare hälft kvinnor i större utsträckning började förvärvsarbeta.

Vi måste bryta åldersbarriärer, vi måste planera för ett aktivt åldrande och vi måste börja visa mer av ömsesidig respekt över generationsgränserna. Är vi i Sverige dåliga på att anlägga generationsöverskridande perspektiv? Är vi dåliga på att på politiska poster och i övrigt i samhället utnyttja äldre personers erfarenheter och kunskaper?

När får vi se 80-åriga studenter, 75-åriga statsråd, 25-åriga fullmäktigeordförande och 30-åringar som arbetar tillsammans med 60-åriga mentorer?

-

Miljön kan räddas, men har vi viljan

Nästan alla är medvetna om det, få säger sig tillstå det och än färre är beredda att ta konsekvenserna av följande ställningstagande: Vårt nuvarande sätt att leva går inte att förena med en ekologiskt hållbar utveckling.

Vi människor är beroende av naturen och dess resurser. Miljöhänsyn, naturskydd och en ekologiskt hållbar samhällsutveckling är därför förutsättningar för vår överlevnad och utveckling. Detta är utgångspunkten för en socialliberal miljöpolitik.

Vi står inför tre stora utmaningar för miljöpolitiken på 2010-talet: utarmningen av den biologiska mångfalden, globala klimatförändringar och bristen på överstatlighet i miljöpolitiken. Den biologiska kunskapens, teknikens, demokratins och marknadsekonomins utvecklingskraft erbjuder fantastiska möjligheter. Men förmår vi använda möjligheterna?

Miljöproblem kan lösas utan planhushållning och på demokratisk väg. Så har ju miljöargumenten förändrats under årens lopp, från att ha setts som en belastning till att bli ett argument i försäljning och marknadsföring.
Miljöproblemen har ändrat karaktär och blivit tydligare under senare år. De är inte längre begränsade till traditionella utsläpp från industrier och samhällen.

Det handlar i dag mer om den överkonsumtion och förbrukning av ändliga naturresurser som vi vant oss vid, framför allt i industriländerna. Miljöarbetets tyngdpunkt är förskjuten från skorstenar och avloppsrör till mängden av det som tas från naturen, utnyttjas i produktion och konsumtion, för att senare i någon form återbördas till naturen.

En snabbt växande världsbefolkning och många människors högst berättigade krav på bättre levnadsstandard, framför allt i utvecklingsländerna, ökar trycket på naturens resurser.

Den livsstil vi utvecklat i västvärlden bygger på stora uttag av icke förnybara resurser. Denna del av världen, med 1 miljard invånare eller 20 procent av världens befolkning, konsumerar i dag 70 procent av all energi, 75 procent av alla metaller, 85 procent av det producerade träet och 60 procent av livsmedlen.

Denna konsumtion orsakar 80 procent av de miljöfarliga utsläppen och lika många procent av allt avfall. Vetenskapliga uppskattningar tyder på att detta resursuttag är minst dubbelt så stort som planeten långsiktigt tål.

Självklart och tveklöst är det berättigat att hela jordens befolkning får en levnadsstandard liknande vår, men det betyder att påfrestningarna på miljön blir helt ohållbara om vi inte samtidigt effektiviserar resursanvändningen väsentligt. Vi ser möjligheter att lösa flera av dagens och morgondagens miljöproblem med hjälp av den tekniska utvecklingen. Genom stimulans av den och snabbare spridning av ny teknik, liksom resultaten av biologisk och annan naturvetenskaplig forskning, har vi möjligheter att komma till rätta med några av mänsklighetens största utmaningar.

När demokratin vinner mark i stora delar av världen inger det hopp också på miljöområdet. Öppenhet, insyn och ifrågasättande gör det möjligt att i tid upptäcka miljöhot och tvinga makthavare att agera. Fler demokratier ökar möjligheterna att sluta meningsfulla globala överenskommelser om tekniköverföring och gemensamma regelverk.

Ökad kunskap, marknadsekonomi och medvetet konsumentstyre är i kombination med lagstiftning effektiva och kreativa verktyg för att lösa miljöproblem. I Sverige har just konsumentstyrning och miljöstyrande avgifter åstadkommit stora miljövinster. Genom ekonomiska styrmedel och skatteväxling från arbetskraft till miljöbelastning kan både produktion och konsumtion anpassas till en ekologiskt hållbar utveckling.

Fattigdomen är i sig själv ett hot mot miljön därför att den tvingar fram en livsföring som tär på naturresurserna. Om fattigdomen minskar, löses också miljöproblem.

Frihandeln ger utvecklingsländerna möjlighet att själva förädla sina naturtillgångar, behålla förädlingsvinsterna och ytterligare minska fattigdomen. Därmed minskar också transportvolymerna. EU måste omedelbart, och också av miljöskäl, avskaffa sina tullar mot de fattigaste utvecklingsländerna.

-

Mer på bettet

Statsminister Göran Persson sa en gång att tänderna inte får bli en klassfråga. Men varken hans regering eller nuvarande har förhindrat att det blivit så.  Tandvårdskostnaderna är höga och många människor drar sig för att gå till tandläkaren.

Regeringen är inte tillräckligt på bettet för att denna utveckling ska kunna hejdas. Regeringens tandvårdspolitik kännetecknas av tillfälliga fyllningar i syfte att dölja det som är trasigt i stället för att gå till roten med det onda

Problemen måste överbryggas och som kronan på verket måste en plan tas fram för hur tandvården successivt skall kunna omfattas av sjukförsäkringen och garantier kunna lämnas för att ingen skall behöva avstå från tandvård av ekonomiska skäl. Tänderna är liksom händerna en del av kroppen

Bristen på studentbostäder

Det är orimligt att studenterna tvingas välja studieort efter tillgången på studentbostäder. Det måste helt enkelt vara en statlig angelägenhet att trygga bostadsförsörjningen för landets studenter.

Vi har hört att det går bra för Sverige. Med det menar statsministern att det går bra för staten och för vissa företag. Kommuner och landsting har det fortfarande kämpigt och kommer att få ha det så.

Det är utomordentligt att universitet och högskolor får mer resurser men mycket illa att studenterna inte får någonstans att bo. Det är en orimlig situation när studenter tvingas välja högskola efter ortens tillgång till bostäder.

Situationen är akut. Orsakerna kan vara många, men en som framhållits är att kommunerna saknar incitament till bostadsbyggande.

Studentbostäder är extremt dyra att bygga och förvalta. Det är tätt mellan kök, badrum och rörstammar och små egentliga bostadsytor. Dessutom hög omsättning på hyresgäster och därmed stort slitage. Allt detta gör det sammantaget mindre attraktivt att bygga studentbostäder, i synnerhet som det allmänna bostadsbyggandet är så starkt eftersatt.

Lösningen kan knappast ligga i att kommunerna ska åläggas att bygga studentbostäder i egen regi. Det kan inte vara en kommunal uppgift. Kommunerna vädrar heller inga större skatteintäkter genom studenterna. De kommer att lämna orten och ersättas av nya kullar och klirret i den kommunala kassakistan uteblir

Många högskoleorter upplever i dag en relativt stark tillväxt som bromsas av bostadsbrist. Då återstår bara att konstatera att det måste vara en statlig angelägenhet att i takt med det ökade antalet utbildningsplatser på universitet och högskolor också trygga bostadsförsörjningen för studenterna.

Visserligen finns ( för nog finns väl detta fortfarande) ett speciellt investeringsbidrag för byggandet av studentbostäder. Det är bra med öronmärkta pengar till ändamålet men det är för lite och det måste framför allt utnyttjas.

Det måste till starka påtryckningar av kommuner, studentorganisationer och inte minst av de studerandes framtida arbetsgivare, arbetsgivarorganisationer och fackliga företrädare för att vi ska kunna råda bot på detta systemfel.

---

Är nuvarande system det bästa

Med regelbundenhet framträder väletablerade politiker på tidningarnas debattsidor utan annat ärende än att stå upp för det traditionella partisystemet. Inläggen blir en trygghetsfaktor och förstärker troligen uppfattningarna hos de likaledes etablerade och traditionella läsarna av debattsidorna.

Jag menar att vi måste ta en diskussion om huruvida vårt nu mer än ett sekel gamla partisystem är det bästa för framtiden.

I en tid då förändringarna kommer tätt, komplexiteten ökar och avstånden till besluten blir längre, konflikter tenderar att bli inomstatliga och krigshoten "asymmetriska", måste vi tänka efter. Vi kanske kan, och till och med ska, kämpa för att hålla oss fast i det vi i dag har, men det är inte säkert att det kommer att lyckas i långa loppet.

Kanske kommer 1900-talet att i framtida historieböcker kallas den parlamentariska demokratins epok och man lever i någon annan, i en epok vi inte känner till i dag. Men vi kan se trender och tendenser. Vi har ett synfält mot framtiden även om det är kort och begränsat. Vi måste använda det.

Enfrågerörelserna underminerar de etablerade partierna men det är delvis partierna själva orsak till.

Det är tungt att ta sig så långt in i ett parti att man får någon form av säte och stämma. Helst ska man infinna sig i god tid före provvalen till nästa mandatperiod och hinna klara av en viss värnplikts- eller volontärstid. Sedan ska man hävda sig själv på nomineringsmöten.

Partipolitiken kräver mycket av personligt engagemang, kunskap och tid. Det kan vara behagligare att ge sig in i en enfrågerörelse bland likasinnade än att engagera sig i ett parti som först måste hitta sin ståndpunkt internt.

Så förväntas till exempel ett kommunalråd bli näst intill en renässansmänniska. Man ska kunna leda det politiska arbetet, övertyga, inspirera och motivera, leda företag och förvaltningar åt rätt håll, kunna det mesta om skola, vård och omsorg, väg och vatten, planarbete och avfallshantering och mycket mera.


Ny sorts politiker behövs


Har dagens politiker inte förstått eller inte vill förstå att politikens uppgift: är att sätta mål, anslå medel, utvärdera och utkräva ansvar eller utkräva ansvar av, utan sysslar med för mycket av utförande och daglig verksamhet som borde överlåtas åt experter och yrkesfolk.

Hur man än agerar i ett partipolitiskt sammanhang väntar konfrontationerna, först internt i en mjukare form och sedan lite tuffare i det externa och opinionsbildande arbetet. Det äpplet vill inte många bita i.

Då blir det enklare att framföra sina synpunkter på Internet. Då överbryggar man också avstånd och hittar likasinnade. Ifrågasättande av rådande system blir därför globalt och gränsöverskridande. Bekräftelsen ligger då närmare än i en lokal partigrupp.

Gemenskapen blir stor, man känner att man kan utöva en roll som påtryckare utan att behöva gå ut och efterfråga ett förtroende i allmänna val.

Vårt samhälle har blivit mer sårbart. Internationella spekulanter har fått valutor i gungning och det nationella försvaret står till synes maktlöst mot terroristattacker.

Börsens förväntningar väger tyngre än reell tillväxt och reella värden. Man känner inte igen sig, otryggheten breder ut sig och förtroendet för politiska lösningar minskar. Framtiden känns inte trygg och denna oro måste tas på allvar.

Nu måste det till en ny politikerroll. Vi måste få politiker som uppfattar sig som medborgarnas ombud mer än företrädare för politiskt styrd verksamhet. Politiker som lyssnar mer än sammanträder. Politiker som är lyhörda och kan föra en dialog.


Politiker har inga kristallkulor men måste ha visioner och framför allt reagera snabbare på trender och tendenser i samhällsutvecklingen. Den accelererande samhällsutvecklingen har varken tid eller tålamod med långbänkar och segdraget utredande.

Politiken måste förekomma och inte förekommas. I annat fall riskerar vi att förlora den parlamentariska demokratin.

Medicinen ser smaklig ut

Nu har jag fått veta mer om den lidande patienten. Läkare har kommit med ultimatum. Vägrar patienten ta ordinerad medicin dör han. Accepterar han behandlingen får han åter en nyckelroll i svensk politik.

En dos av vardera minst en gång per dag:
ta upp kampen för de kvinnor som misshandlas varje dag;
tjata om att de funktionshindrades situation inte har lösts på ett tillfredsställande sätt;
försvara barnens rättigheter;
kräva bättre stöd till barn som stammar eller lider av dyslexi och när man engagerar sig i den internationella kampen mot sexuella övergrepp på barn;
kräv en radikalare miljöpolitik och solidaritet med kommande generationer;
slåss för högre anslag till kulturen.
och propagera för införande av en ickevåldskultur



Patienten kan bli frisk

Jag har nu tagit reda på lite mer om effekterna av den behandling jag beskrev i det förra inlägget.
Efter en sådan här behandling uppvisas en självständig hållning, partiet står fritt från bindningar till intressegrupper och organisationer och alltid på den enskilda människans sida. Svårigheterna för väljarna att urskilja vad som är den ideologiska inriktningen i partiets politik är nu borta.
Partiet säger nu ifrån att ett nära samarbete med andra partier är möjligt endast under förutsättning att den egna partiprofilen kan behållas. Man har inte makten som ledstjärna.  Man har nu företrädare som ibland ändrar ståndpunkt i sakfrågor efter att ha lyssnat på oss medborgare, men inte ger avkall på sin ideologiska inriktning. Strävan efter att inte vara likadan som andra utan olika är tydlig, kampen för solidaritet med i dag utsatta människor och för kommande generationer är tydlig.

I behov av en spruta

När jag tittar på opinionssiffrorna för de politiska partierna blir jag orolig. Vad vill vi medborgare egentligen?Vi förfasar oss över den tilltagande egoismen, men tycks ändå prisa den. Vad är hönan och vad är ägget? Har partierna påverkat oss eller har partierna hängt med i en trend. Svaret är, tror jag, att partierna helt släppt sin opinionsbildarroll.

Jag skrev en gång en insändare om ett av partierna. Beskrivningen torde vara ännu mer träffande i dag.

"Vore jag läkare skulle jag beskriva denna patient på det här sättet: Patienten tycker sig må bra, men den ser blek ut. Folk i allmänhet tror att patienten är sjuk. Patienten har ett bra självförtroende, dålig självinsikt, svårigheter att koncentrera sig. Patienten utsätter sig för onödig smitta och är för det mesta påverkad av ett högervirus.

Vad skulle jag ordinera denna patient? En åtminstone ettårig omfattande omvandling utan vila. I nuvarande akuta situation skulle jag sätta in en ideologispruta. Jag skulle vilja genomföra ett organbyte i god tid före nästa val, jag skulle sätta in resurser för att få den att bli mer självständig."


Ta fram riktlinjerna

Debatten om Uppsalas ut- och påbyggnad fortsätter. Förskolorna ska höjas till skyarna. Man funderar nämligen på att anlägga förskolor på tak till befintliga hus. Barnen ska lära sig att se ner på bilism, och det låter väl bra. Och så kan pedagogerna berätta om och peka på någon park - eringsplats, som förut var endast park.
Uppsala är nu en storstad, enligt, åtminstone viss, definition, men har kvar en småstadskaraktär. Ett kriterium är att alla skall  ha nära till natur och friluftsmarker. Kvaliteten i boendet handlar i hög grad om natur och miljö.
Hur skall vi se till att dessa värden tillgodoses i framtiden? En viktig åtgärd är att se till att utbyggnaden av Uppsala styrs av hänsyn till naturen och till värdet av närhet till natur i boendet. Det finns ju  riktlinjer för tillgång på närfriluftsmarker. Riktlinjerna togs ju fram för att underlätta beslut om kommande byggande. Är det inte bara att ta fram riktlinjerna. Eller har Moderaterna och Centern gömt undan dom.
Närhet till natur är viktig av många skäl, inte minst för att göra natur självklar ända från barndomen och för att motverka främlingskap inför naturen.

måndag 26 november 2012

Fortsatt diskriminering av äldre


Jag fortsätter att tycka om äldrepolitiken.
Den fördomsfulla synen på äldre är skadlig för vårt samhälle. Den drabbar många enskilda äldre. Den gör att människors kompetens och kunskap inte tas tillvara. Och den gör att vi i många sammanhang saknar äldres livserfarenhet, som ger perspektiv som är värdefulla i vårt samhälle.

När det gäller situationen på arbetsmarknaden har regeringen skärpt diskrimineringslagstiftningen. Den som känner sig förbisedd eller orättvist behandlad i arbetslivet på grund av sin ålder kan numera anmäla detta. 

Det är uppenbart att äldre i Sverige diskrimineras eller särbehandlas negativt i olika avseenden. Detta gäller inte bara i arbetslivet. 

Vi vet att kronologisk ålder inte säger mycket om hur en människa är eller fungerar – i varje fall inte sedan hon uppnått vuxen ålder. En del åldras tidigt, andra är i full aktivitet högt upp i åren. Det borde inte vara tillåtet att negativt särbehandla äldre när det gäller till exempel varor och tjänster, bostäder, sjukvård, utbildning och forskning, samt socialt skydd och sociala förmåner.

Men hur är det inom politiken? Det går bra att tycka att andra ska bli bättre, men hur ser det ut där jag står?

Upp till bevis politiker

Förbättra äldrevården


Mycket har hänt inom vården av äldre i allmänhet och demenssjukdomar i synnerhet. Men det kan bli ännu bättre och måste bli det. Man måste se till att öka utbildningsinsatserna  avseende demens  riktade till, bland andra, distrikts­läkare, sjuksköterskor i hemsjukvård och arbets­terapeuter i samverkan mellan specialistvård, primärvård och kommun. Även utbildning för biståndshandläggare i kommunerna är angelägen. 
Förskrivningen av läkemedel till äldre patienter på särskilda boenden och ordinärt boende måste följas upp bättre än som sker i dag. Läkemedelsgenomgångar måste  göras för samtliga patienter på särskilda boenden. Dessutom måste generella läkemedelsgenomgångar genomföras.



Förnybart är framtiden

I morse lyssnade jag, som vanligt, på Ring P1. Tänk om man kunde vara så tvärsäker som en viss man som ringde programmet. Struntprat att vi hotas av en klimatkatastrof. Forskarna är köpta, ansåg han.
"I dagarna släppte Världsbanken en rapport om risken för katastrofala klimatförändringar redan om 50 år. Enligt studien kan jordens medeltemperatur öka med fyra grader – dubbelt så mycket som världens politiker har som mål sedan klimatkonferensen i Köpenhamn för tre år sedan. Enda sättet att hindra en negativ utveckling är en kraftig nedskärning av dagens utsläpp

I måndags släppte International Energy Agency, IEA, sin årliga rapport World Energy Outlook. Fokus ligger på energieffektivisering, förnybara bränslen och förändrade olje- och gasflöden, skriver Miljö & Utveckling. Tittar man på nuläget är fossila bränslen fortfarande det som driver världens bränslebehov. Bidragen till dessa bränslen ökade under fjolåret med hela 30 procent. Men förnybara bränslen knappar in på kolet och blir den näst största källan till värme och el och klättrar upp till förstaplatsen år 2035.







Vi dyrkar ju solen

Nu dyrkar vi solen mer än någonsin. Den är inte farlig och den är förnybar. Det finns en kö på mer än tusen; ansökningar om statligt stöd för uppsättning av solceller . Stödet ska förlängas i fyra år. Bra. Mindre bra är att summan att fördela är lägre än den varit.
Fokus ligger på energieffektivisering, förnybara bränslen och förändrade olje- och gasflöden, skriver Miljö & Utveckling. Tittar man på nuläget är fossila bränslen fortfarande det som driver världens bränslebehov. Bidragen till dessa bränslen ökade under fjolåret med hela 30 procent. Men förnybara bränslen knappar in på kolet och blir den näst största källan till värme och el och klättrar upp till förstaplatsen år 2035.
Se här, en politisk utmaning. Finns viljan, finns möjligheterna





Solen kan vara räddningen

Mycket intressant debattartikel i Dagens Nyheter 17 november. Läste den först nu. Solenergi från Sahara skulle kunna förse Europa med all den el , som behövs.
Då tänker en vanlig medborgare som jag: Varför ser man inte till det då? Jo, jag vet. Till exempel, vem är man. Jag tänker omedelbart på politiken. Men det är så svårt att få ihop det. Här framförs då och då nödvändigheten av att satsa på kärnkraft, som bygger på ändliga bränslen och som är förenad med stora risker.
Artikeln kopplar ihop problemen massarbetslöshet och globala uppvärmningen. Problemens lösning kräver ledarskap. Finns det? Och var i så fall. I vårt eget land saknas det nytänkande, som är förutsättning för att förhindra hotande katastrof.

söndag 25 november 2012

RUT, ROT och RET

Wikipedia:
RUT-avdrag är en beteckning som ibland används för systemet med möjlighet att göra avdrag för hushållsnära tjänster. Begreppet, som är en akronym för Rengöring, underhåll och tvätt, har använts i samhällsdebatt efter en motion i Sveriges riksdag den 5 oktober 2003. I denna yrkade Birgitta Carlsson (c) och Annika Qarlsson (c) på att införa möjlighet till RUT- och ROT-avdrag.[1] En skattereform som gav skattereduktion för nyttjande av hushållsnära tjänster trädde i kraft den 1 juli 2007, detta efter förslag av Regeringen Reinfeldt.
Skatteverket: Reparation och underhåll samt om- och tillbyggnad räknas som rotarbeten och ger rätt till skattereduktion om det utförs i eller i nära anslutning till en bostad som du
  • äger och som du bor i eller har som fritidsbostad
eller
  • äger och som dina föräldrar bor i.
Du får däremot inte skattereduktion för att bygga ett helt nytt hus och inte heller för om- och tillbyggnad av nybyggda hus. Med nybyggt hus avses ett småhus som har värdeår fem år eller yngre.

Ännu inte i Wikipedia:
RET - avdrag är ett avdrag, som är till för att provocera. Avdraget är till för de, som har råd att betala någon för att undervisa sina barn eller hjälpa med läxorna. Avdrag medges för alla skolämnen, som skolan inte klarat att ge tillräckliga kunskaper i . Avdraget är också till för att påskynda förändringen av skolan till en den enskildes angelägenhet. RET står för Rika Elevers Tillkortakommanden

fredag 23 november 2012

Dagens SKOP


Skandalen kring ett par Sverigedemokrater har inte påverkat opinionen sägs i kommentarerna till dagens Skops väljarbarometer. Jaså, tänker jag. Visst ser det så ut när man tittar på siffrorna. Men det skulle ju kunna vara så att den uppgång som SD var inne i vid tiden för avslöjandet  skulle ha fortsatt om inte avslöjandet kommit. Själv tror jag att det är så. Hela någonstans mellan 5,9 % och 6,3% skulle vara beredda att i dag lägga sin röst på Sverigedemokraterna. Hur är detta möjligt? 
En annan svårförståelig notering är den att Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna får tillsammans nästan 27%.  Av Alliansens andel. Här handlar det verkligen om trohet. Med en politik, som i allt väsentligt är styrd av Moderaterna, lyckas de tre behålla en hygglig position i opinionen. Etta: Moderaterna, tvåa Socialdemokraterna, trea Milöpartiet, fyra Vänsterpartiet, femma Sverigedemokraterna, sexa Folkpartiet, sjua Centern och åtta Kristdemokraterna. 
Jag säger som dagens journalister i intervjuer: Vad tänker Ni om det här?



Pantad. i det här fallet


"SVT-profilen Gina Dirawi är i blåsväder efter att på sin blogg lagt ut en bild på en bok av en känd antisemit.
Själv säger hon sig inte känna till vem det är.
Det ser ut som om jag är världens mest pantade människa och i det här fallet var jag det, säger Gina Dirawi till TT Spektra.
Gina Dirawi ber nu om ursäkt för publiceringen av omslaget på en bok av den kontroversielle debattörer. Lasse Wilhelmson under rubriken "Lite kvällsläsning". Kritiken mot tv-profilen var massiv i sociala medier och från debattörer på fredagen. Expos reporter Jonathan Leman beskriver Lasse Wilhelmson som en radikal antisemit."
Pantad eller inte, men nog finns det skäl att då och då fråga sig vad som ger framgång och berömmelse. SVT - profilen uppträdde nyligen i en pratshow. Då ställde jag mig den frågan och upprepar den nu.

Miljökrav i offentlig upphandling

Riksrevisionen har granskat om regeringen, myndigheterna och Miljöstyrningsrådet använder miljökrav i offentlig upphandling på ett effektivt sätt så att de bidrar till att uppnå klimatmålet. Riksrevisionen bedömer att styrningen av arbetet behöver stärkas för att effektiviteten ska öka. Regeringen håller med Riksrevisionen.
Finansutskottet har förberett riksdagen beslut och välkomnar att regeringen tänker se över sin handlingsplan för ökade miljökrav vid offentlig upphandling. Om det bedöms som lämpligt tänker regeringen knyta handlingsplanen tydligare till miljökvalitetsmålen och rikta den mer mot prioriterade miljöproblem. Regeringen bedömer att det inför det vidare arbetet är viktigt att ta hänsyn till lagändringar på EU-nivå. Det är också viktigt att vänta in pågående utredningar på upphandlingsområdet. Utskottets håller med regeringen.
Jag blir en aning förvånad när jag läser sådant. Vid det här laget borde väl miljökraven vara någonting självklart och något, som dominerar kraven. Men, kampen går vidare. Finansutskottets uppfattning inger dock hopp. Må samma gälla regeringen 

En passning viktigare än utsatta barn

Den här nyheten har fått mindre plats än när en svensk ishockeyspelare passade pucken till en medspelare och denne gjorde mål och att en utförsåkare har ont i tummen.
Men jag inser att man kan se på olika sätt. Jag förstår att visst kan man inom media ha uppfattningen att förbättringar för barn som far illa är pseudofrågor. Och visst kan jag förstå att idrottsintresset är så stort att media finner angeläget att sprida kunskap om en passning over there. Men jag tar mig också friheten att tycka att det är bedrövligt. 

Starkare stöd och skydd för barn och unga 

Socialtjänstlagen ändras för att stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Barnrättsperspektivet stärks genom att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och andra åtgärder som gäller vård eller behandling. Ett barn ska få möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som gäller barnet. Om barnet inte framför sina åsikter ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt.
Andra lagändringar innebär följande:
  • Det finns kriterier för när vissa myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att anmäla att ett barn far illa och när allmänheten bör göra en anmälan. Dessa kriterier ändras till när man får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
  • När socialnämnden har fått in en anmälan som gäller barn eller unga ska nämnden omedelbart göra en så kallad skyddsbedömning. Beslut om att inleda eller inte inleda en utredning ska i normala fall fattas inom 14 dagar.
  • När socialnämnden beslutar om vård utanför det egna hemmet ska nämnden teckna avtal med familjehemmet om åtaganden under placeringen. Socialnämnden ska ge familjehem och jourhem som nämnden tänker anlita den utbildning som de behöver.
  • När vård ges i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende ska socialnämnden utse en särskild socialsekreterare som ska ansvara för kontakterna med barnet eller den unge.
  • Socialnämnden ska se till att det finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden.
  • Öppna insatser ska kunna ges till barn som fyllt 15 år även utan vårdnadshavarens samtycke.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2013.

Orkar vi inte minska energiåtgången

Energipolitiken är snårig och svår att förstå. Alla talar om hållbarhet och förnybarhet. Några av dom som gör det talar om även att, till exempel, bryta ännu mer uran. Det är här det blir konstigt för mig. Uran är väl inte förnybart. Och dessutom är det väl inte hållbart att använda uran i energiproduktion, som skapar stora risker.

Jag läser varje dag om vilken potential alternativ energiproduktion har. Vindkraften kan ge tre gånger, minst, så mycket som i dag, solkraften har knappt börjat utnyttjas, vågkraften likaså.
Och så har vi det här med energikonsumtionen. Hur mycket anstränger sig var och en av oss? Hur många av oss är beredda att sänka inomhustemperaturen någon grad och ta på sig varma sockor och en varm tröja.
Har vi inte apparater på stand by-läge. De drar massor av ström även när de inte är igång. Vi kör igång disk- och tvättmaskin halvfulla.
Ofta ställer man in varm mat i kylen och ökar energikonsumtionen. När man tinar upp mat kan man lämpligen göra det i kylen, som då får hjälp med kylningen. Och så har vi konflikten mellan mysbehovet som gör att vi har lampor tända i hela huset och sparmöjligheterna
Nog går det att minska energiåtgången

onsdag 21 november 2012

Lagstifta, så blir allt bra

I en artikel i dagens Upsala Nya Tidning gör sig sex socialdemokrater till representanter för den stora grupp politiker, som inte vågar eller kan styra politiskt. Man vill ha lagstiftning för att reglera det som är politiska frågor där lösningen måste få bero på vem som styr.
"Vi vill genom lagar och förordningar reglera att vinstuttag inte får göras på bekostnad av kvaliteten. Det är oacceptabelt att fristående skolor har en lägre lärartäthet än kommunala skolor, när vi vet att mindre klasser är positivt för elevernas kunskaper". (Konstigt uttryckt förresten. Men man menar nog "..har betydelse för elevernas möjligheter till kunskapsinhämtning) Vad man ger uttryck för här är ju att man egentligen inte tror att andra utförare än kommun och landsting har något nytt att tillföra. Det skulle ju faktiskt kunna vara så att en viss verksamhet i extern regi förmår leva upp till minst samma kvalitetskrav som verksamhet i offentli regi, men med, till exempel, lägre bemanning. Nu tror jag inte det, men med de skrivande socialdemokraternas förslag kan möjligheten aldrig bli prövad.
Lagstifta om allt, så behövs inga politiker på vare sig lokal eller regional nivå. Och när man ändå är igång: lagstifta om att alla människor ska vara snälla.

En sak i artikeln instämmer jag i. Offentlighetsprincipen ska omfatta alla skattefinansierade verksamheter.

Vad är ett inlägg

Många politiska bloggar är länkade till något, som heter Politometern, en sajt som räknar antalet blogginlägg.  Även jag har länkat dit. När jag av nyfikenhet en dag tittade in på sajten blev jag fundersam. Vad mäter den?  Jo om jag sätter punkt nu så är det ett inlägg, likvärdigt med ett betydligt längre som dessutom har ett tema. Är det ett inlägg om jag skriver: "Hej mina bloggläsare."
Det här inlägget syftar endast till att, om någon vet, få svar på vad som egentligen räknas. Jag har ställt ett par frågor till Politometern. Jag har dock förståelse för att antalet brev med synpunkter är så stort att det kanske inte är möjligt att svara på alla.
Det här borde inte räknas som ett inlägg. Men, spännande att se

Svar på remiss: Vi tycker ingenting

"C säger nej men röstar ja". !Centerpartiet har helvänt om civil flygplats". "Vi måste kompromissa"
Vad säger man och skriver om detta. Kanske räcker det med ett ord: bedrövligt.
Vad rubrikerna säger är att Centern är emot en etablering av civil flygplats på Ärna i Uppsala, men kommer inte att säga nej när frågan behandlas i kommunstyrelsen i dag.
Det remissvar man väntas inte säga nej till, vilket väl betyder att man säger ja till, innebär att kommunen anser att det är regeringen som får ta ställning utifrån att Ärna klassats som riksintresse för flyget. Men vänta nu. Vad är det jag inte förstår. Regeringen har frågan på sitt bord, men vill ha en ny remissrunda, det vill säga man vill ha synpunkter. Den kommun, som är mest berörd svarar då att det är regeringen som får ta ställning.  Jag tror att regeringen vet det, man har ju frågan.
FP, KD och M tycker ingenting. C tycker att det är fel, men tycker ingenting
Jo, jag har nog förstått.

tisdag 20 november 2012

LÄXA eller HUT

Skatteutskottet ska den 22 november ha en öppen utfrågning om skattereduktion för läxhjälp.
Utfrågningen är ett led i utskottets beredning av regeringens förslag om skattereduktion för läxhjälp och de motioner som lämnats in med anledning av förslaget.


RUT, rengöring, underhåll, tvätt, och ROT, reparation, ombyggnad, tillbyggnad, är till för att stimulera sysselsättningen och motverka svartjobb. Är syftet detsamma med skattereduktion för läxhjälp? Man kan väl använda någon förkortning för läxhjälpsavdraget. Varför inte LÄXA. Eller, HUT (Hemuppgiftstragglande)
Tanken är ju genial. Visserligen kostar det en slant även om man får avdrag. Och visst är det trots avdragsmöjlighet bara dom som har en slant över, som kan utnyttja avdraget. 
Men jag utgår från att det finns en utreding, som visar att det är, i första hand, barnen i rikare familjer, som är i behov av hjälp med läxorna, för dom ska ju hinna med så mycket annat, såsom tennisträning, danskurser och så vidare.
Sedan jag förstått kanske jag korrigerar mig i ett kommande blogginlägg 

Sekretessregler för skydd av växter och djur ändra

Ibland när jag tar del av beslut, fattade i olika politiska sammanhang, får jag läsa flera gånger för att förstå. Här ett exempel där inte ens upprepad läsning får mig att förstå helt. Sveriges riksdag har beslutat:
"Känsliga uppgifter som samlas in om hotade växter och djur som är viktiga att bevara ska kunna skyddas genom sekretess. Med det menas att uppgifterna inte behöver lämnas ut. Sekretesskyddet ska inte längre bara gälla utrotningshotade arter.
Miljöbalken ändras också så att den hänvisar till bland annat den omarbetade versionen av EU:s direktiv om bevarande av vilda fåglar.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013."

Jag utgår från att beslutet gynnar växter och djur och underlättar bevarandet av biologisk mångfald. Och, i så fall behöver jag inte förstå texten helt.

Borde ge stora och feta rubriker

Varje tidning, varje TV - kanal, varje radiokanal får väl själv bestämma vad man ska belysa och analysera. Men nog är det skandalöst att det blir bara små notiser kring klimatförändringskatastrofen, som hotar. Konsekvenserna av vårt sätt att leva på kommer att bli oerhört allvarliga. Situationen är så allvarlig att tidningarnas förstasidor borde täckas av rubriker om hotande katastrof.
Varför har klimatfrågan tagits bort från de flesta agendorna? Varför ger inte ny forskning, som visar att vi går mot mycket större uppvärmning än man tidigare trott, stora feta rubriker?

Attityden hos media och hos många av oss bland allmänheten är oansvarig. Forskarna blir alltmer entydiga i sina rapporter. Det finns numera ytterst få seriösa forskare som ifrågasätter att de ökade utsläppen av växthusgaser är den primära anledningen till att jordens medeltemperatur ökar. Och nu senast visar rapporter att vi, om inte mer görs, går mot en katastrof.
Fortfarande ser vi hur hänvisningar görs till att naturliga variationer i klimatsystemet ligger bakom de förändringar vi nu upplever som forskare hävdar hotar oss. Här är det viktigt att lyfta fram ny och viktig kunskap. Vilket ansvar tar var och en av oss och vilket ansvar tar media?




måndag 19 november 2012

Omskrivet protokoll

Jag har läst ett protokoll från sammanträde med styrelsen för Akademiska sjukhuset, Enköpings lasarett, Primärvården och Folktandvården:
"Produktionsstyrelsen beslutar
att uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att till Produktionsstyrelsen resten av år 2012 redovisa status i sjukhusets budgetarbete
att uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att till Produktionsstyrelsens sammanträde i november skriftligt redovisa strategin för att reducera personalkostnaderna
att i övrigt lägga förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter till handlingarna

Jag hör till dom, som tycker att kunskapen hos oss medborgare om offentlig verksamhet är för dålig. Det gäller inte minst landstingsverksamheten. Men vi ska nog vara glada om ovanstående stannar i landstingets akter.

För att protokollet ska kunna spridas måste det få följande utformning:

Produktionsstyrelsen beslutar att uppdra till sjukhusdirektören för (borde ju heta "vid") Akademiska sjukhuset
att till Produktionsstyrelsens sammanträde i november framlägga förslag till åtgärder för att reducera personalkostnaderna med tio procent
att uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att vid Produktionsstyrelsens sammanträde i november informera om pågående arbete med framtagande av förslag till budget
att lägga övriga förvaltningars ekonomirapporter till handlingarna

söndag 18 november 2012

En lag som förbjuder dumhet

"Vi socialdemokrater föreslår att en lag om investeringsskydd införs för att begränsa att skattefinansierade verksamheter säljs ut till privata ägare till underpris."  Det här är skrivet av två socialdemokratiska landstingsråd i en debattartikel i dag.
Bakgrunden är landstingets försäljning av tre vårdcentraler till ett privat företag. Vad jag saknar i deras förslag är en prislista, som gör att ingen behöver tänka över huvud taget.
Jag ska nu bräcka de två landstingsråden. Jag ska skriva en artikel i vilken jag föreslår en lag, som förbjuder dumhet. Vilka konsekvenserna för vårt landsting en sådan lag skulle få kan bara tillämpningen av lagen ge svar på. Eller...?

Lagstifta mot att göra fel

Ett exempel på avigsida på alternativt utförande av offentlig service. En insändare svårigheten att få tydliga svar på ett äldreboende. Insändarskribenten, vars far är hyresgäst, har varit i kontakt med olika personer inom Förenade Care. Naturligtvis ska man tala med ansvariga på boendet. Men därefter?
Det är väl med kommunen den enskilde har överenskommelse. När samtalet med ansvariga vid boendet inte utfaller till belåtenhet ska kritiken riktas mot kommunen.
Kommunen har i praktiken avhänt sig sitt ansvar. Vi har under, inte minst, den senaste tiden lärt oss att problem med externt utförande löses med lagstiftning. Oj, oj vad bolaget tjänar pengar. Vi måste få en lag, som förbjuder folk att tjäna pengar på äldres boende. Har man färre anställda än boendet hundra meter bort? Oj, oj, vi måste få en lag, som reglerar hur många, som ska arbeta på boendet i varje stund.

Jag vill föreslå en lag, som tvingar klagande att tala med rätt instans. Visserligen leder lagen till att klagomålen uteblir, då nästan ingen vet vilken den rätta instansen är. Se där, vilken effektiv lag den skulle bli

Ännu Nyare Nya Moderaterna

I dag handlar Upsala Nya Tidnings ledare om de ännu nyare Nya Moderaterna. I stort ska vad som framkommer i en opinionsundersökning avgöra politikens inriktning. Tala om att lyssna på medborgarna. 
Det är inte ovanligt att jag utbyter tankar med personer jag möter på sta´n. Nu får jag räkna med att om jag möter en Moderat och frågar vilken uppfattning partiet har i en viss fråga, den ännu nyare Nya Moderaten fuktar sitt finger och pekar med det upp i luften. I kommande politiska debatter får vi nog se den ännu nyare Nya Moderaternarepresentanten sitta med en öronpropp, en direktkoppling till SIFO. "Men Ni Moderater har ju sagt att...." Den ännu nyare Nya Moderaten sätter handen för örat och lyssnar. "I Norrbotten tycker vi att vargen ska utrotas, i Stockholm tycker vi att antalet ska ökas med två hundra. I Norrbotten.
För några dagar sedan när de ännu nyare Nya Moderaterna presenterades bloggade jag så här:  
Vilket ansvar tar ett parti, som vill forma sin politik utifrån opinionsundersökningar. Moderaterna i Uppsala ska ta hjälp av sådana för att forma politiken inför nästa val. Man anser att opinionsundersökning är ett sätt att lyssna på väljarna. Tyvärr är detta ett ytterligare tecken på avideologiseringen av politiken. Det här är inte bara ett fel i synen på ett partis roll, utan det är dubbelfel.Det första felet är att koll av opinionsläget är inte samma som att lyssna på människor. Det andra är att man inte tar sin opinionsbildande uppgift på allvar. Politiska partier ska bilda opinion för de idéer partierna står för och utöver det lyssna på människor för att forma sin politik. Lyssna är emellertid inte samma som att pejla opinionen. Nyheten om Moderaterna i Uppsala är allvarlig. Risker finns för att andra partier influeras och tar ytterligare steg mot att bli endast valorganisationer.

lördag 17 november 2012

¨Patientsäkerhet, en politisk fråga

Vad politikerna måste inse är att patientsäkerheten är en politisk fråga. På varje sammanträde i Landstingsstyrelsen och produktionsansvariga styrelser borde en punkt heta just ”patientsäkerheten”. I Landstingsfullmäktige borde åtminstone två gånger per år debatteras patientsäkerhetsåtgärderna i allmänhet och vilka politiska beslut, som erfordras för att nå en förbättrad patientsäkerhet, i synnerhet. De årliga patientsäkerhetsberättelserna är ett utmärkt material att ha som underlag för tankeutbyte i landstingsfullmäktige. Varje vårdgivare (=utförare av vård) är skyldig att sammanställa en sådan berättelse senast första mars varje år enligt nya patientsäkerhetslagen. Ett tecken på ointresse är att i vissa landsting berättelserna inte ens har samlats in och sålunda inte behandlats politiskt. Berättelserna ska hållas tillgängliga "för den som önskar ta del av den" heter det. Men varför har inte alla fullmäktigeförsamlingar önskat? Politikerna borde också ständigt fråga sig hur man använder Patentnämnden för att genom anmälningarna till denna ta reda på vad som krävs för att undvika upprepningar av begångna fel. Och, inte minst, organisationen måste anpassas till patienternas behov och perspektiv. Hur lätt är det att förstå att vissa politiker är beställarpolitiker och andra är utförarpolitiker. Ska man envisas med att fortsätta att ”beställa” sjukvård torde det enda rimliga vara att de politiska styrelserna för produktionen ersätts med professionella styrelser och politiken koncentreras till Landstingsfullmäktige och Landstingsstyrelsen Här, landstingspolitiker ligger Era utmaningar för en förbättrad patientsäkerhet.

Patientnämnd

Varje kommun och varje landsting är skyldig att ha en patientnämnd. I de flesta län har kommunerna tecknat avtal med landstinget om gemensam nämnd. Dess främsta uppgifter är att hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i sjukvården och att främja kontakter mellan patienter och vårdpersonal. Härtill kommer att Patientnämnden ska vara en väckarklocka för andra politiska organ. Vårdskadorna orsakar onödigt lidande och har beräknats kosta 5, 7 miljarder kronor årligen, vilket innebär att 20% av vårdbudgeten upptas av kostnader för vårdskador. Patientsäkerheten måste därför användas som även ett viktigt politiskt styrmedel. Vad politikerna måste inse är att patientsäkerheten är en

Nog med lagar


Flera lagar styr patientsäkerhetsarbetet. Patientsäkerhetslagen, Sjukvårdslagen och Lag om Patientnämnder är de tre viktigaste. Vi behöver inte fler lagar. Vi behöver politiker, som tar patientsäkerhetsarbetet på större allvar än för närvarande och vi behöver hjälpa patienter till att våga och kunna ställa krav. I en liten skrift från organisationen Kommuner och landsting beskrivs på ett förträffligt sätt hur patienterna kan vara med och påverka. Hur har landstingen spritt dessa råd bland länets patienter? Hur har varje patient rekommenderats att, till exempel, förbereda sig, fråga om fortsatta vården och lära sig om läkemedlen?  Hur har patienterna informerats om sina möjligheter att klaga. Patienten ska veta att den kan vända sig till antingen Socialstyrelsen eller länets patientnämnd.

Nollvision i sjukvården

Brister i patientsäkerheten är fortfarande ett problem inom sjukvården. Professionen, det vill säga sjukvårdspersonalen arbetar träget för att åstadkomma förbättringar. För att vi ska kunna närma oss nollvisionen för vårdskador, det vill säga undvikbara skador, måste Professionen, Patienterna och Politikerna var och en göra sitt. Professionen strävar ständigt efter att göra vad som går, men vad gör man inom politiken för att skapa bättre förutsättningar för Patienter och Personal att undanröja hindren för en total patientsäkerhet?

Algblomningar hot mot djur och växter

Varje vår och höst inträffar perioder av snabb algtillväxt i havsvatten. Algerna ”blommar” och förökar sig så snabbt att en enda liter vatten kan innehålla flera miljoner alger. Det hela är i grunden en helt naturlig och livsviktig process för att upprätthålla den ekologiska balansen i havsmiljön. Men det får inte bli för mycket. Mycket kraftiga algblomningar blir ett hot mot både djur och växter i havet. Algerna tränger ut andra arter och orsakar en påtaglig obalans i havet. Vissa alger producerar gifter som är skadliga, ibland dödliga – för fisk, bottendjur och däggdjur. När algerna dör bildas stora algflak på havsbottnen. Under nedbrytningen av dessa algmattor förbrukas enorma mängder syre, vilket orsakar kraftig syrebrist och bottendöd i området. De senaste decennierna har det allt oftare rapporterats om kraftiga algblomningar. Blomningarna verkar öka både i intensitet och i antal. Fler alger dokumenteras som giftiga och det förefaller som att giftalgerna ”tar över” vid blomningar och tränger ut mer harmlösa algarter. Årligen förgiftas tusentals människor av alggifter, särskilt i tropiska kustområden. Även Skandinavien har drabbats hårt av algblomningar, särskilt de senaste två decennierna. Blomningarna i Östersjön har varit särskilt kraftiga under 90-talet och tenderar att bli allt giftigare. Orsakerna till att algblomningarna ökar är inte fullt kartlagda. Faktorer som kan gynna algerna omfattar övergödningen av havet, klimatförändringar, försurning, utfiskning och nedbrytning av ozonskiktet. Tillförsel av kväve och fosfor är dock den tydligaste orsaksfaktorn.

Blir det några strukturförändringar?

En av flera srategier för att styra sjukvården heter strukturförändring, det vill säga beslut om förändringar, som leder till högre effektivitet, men som inte handlar om att den personal, som redan springer så fort den kan, ska springa ännu fortare. Den verksamhetsansvariga styrelsen måste börja fatta beslut om förändringar, som har med strukturen att göra. Jag har inte vid något tillfälle läst i min tidning om beslut, som den styrelse, som är ansvarig för driften, har fattat. Vad vi får läsa om är förändringar av antalet anställda, som sjukhusledning presenteras och som styrelsen möjligen "ställer sig bakom" Med nuvarande sätt att styra på kan vissa politiska organ tas bort, eftersom man i hög grad överlåtit till anställda att fatta beslut, som egentligen är politiska

Björklund, Ullenhag, Sabuni, Ohlsson, ge mig ett svar

Oppositionen i Uppsala kommun säger nej till ny civil flygplats vid Ärna, majoriteten vill inte säga ja. Regeringen, som valt att på nytt sända frågan på remiss, ska snart ta ställning. Ingen tycks dock förstå varför man på nytt går ut med remiss. Alltnog säger Mark- och miljödomstolen, miljöorganisationer, lokala politiker och troligen (men det är svårt att veta) medborgarna nej till projektet. Vilket är syftet med nya remissrundan? Om bilden hittills varit för oklar kan jag förstå åtgärden. Men jag kan ändå inte förstå. Fastslaget är ju att konsekvenserna miljömässigt är allvarliga. Beslutet borde vara självklart. Vad säger Ni, folkpartistiska ledamöter i regeringen? Ni är representanter för, bland andra, mig. Nu vill jag veta vad Ni tycker. Jan Björklund, Erik Ullenhag, Nyamko Sabuni och Birgitta Ohlsson, hur ställer Ni Er till frågan om ny flygplats i Uppsala?

Även jag några ord om SD

Kommentarerna till publiciteten för Sverigedemokraterna är många, vilket inte är märkligt. Vad jag finner märkligt är att många kommentarer andas överraskning. Det som möjligen är överraskande, för mig, är att det rätta ansiktet exponerats på det här sättet. Men inte är det någon överraskning att Sverigedemokraternas politik vilar på en ojämlik människosyn. Om partiet hade företrädare, alla lika skickliga som partiledaren, skulle nog inte avslöjandet kommit. Hans strategi att tala om nolltolerans är smart, men uppenbarligen svårsåld internt. Visst kommer Sverigedemokraterna att överleva den här krisen. Dock tror jag att partiet inte i längden kommer att i opinionsundersökningar vara Sveriges tredje eller fjärde största parti. Dock tror jag att kärnan, tyvärr, är tillräckligt stor för att rädda partiet kvar i riksdagen. En uppgift för oss alla är att bidra till att denna gissning inte går hem

Beställarstyrelse, nej

I landstingets budget står, bland annat, följande: ”Hälso- och sjukvårdsstyrelsen är beställarstyrelse för hälso- och sjukvård och skriver vårdavtal med dessa förvaltningar. Avtalen preciserar förvaltningarnas uppdrag, inriktning och mål.” De anställda blir härigenom ansvariga inför oss medborgare. För första gången har landstingsfullmäktige nu försökt fördela budget på verksamheter i stället för på förvaltningar, vilket jag har tjatat om i många år. Men man har ju inte nått ända fram, eller snarare, man har åstadkommit en halvmesyr. Beställa – utföra gäller för vissa verksamheter, andra får uppdrag direkt av landstingsfullmäktige. Men snälla någon. Man är väl inte beställarstyrelse om man ger uppdrag (för det är ju det som det handlar om) till förvaltningar. Första meningen i citatet borde självklart lyda: "Hälso- och sjukvårdsstyrelsen är beställarstyrelse för hälso- och sjukvård och skriver avtal med Produktionsstyrelsen" Landstinget har tio landstingsråd, men saknar effektiv politisk styrning.

Kommer 5

När jag skriver "kommer" menar jag att tidigare nämnda fyra strategier är oundvikliga, liksom denna femte. Den femte strategin heter ekonomiska resurser. Det måste vara ansvariga produktionsstyrelser, som tar beslut om resursförändringar, såsom minskad personal. Det är landstingsfullmäktige, som ska tala om för oss hur stora resurser, so man anser ska satsas på skjukvården. Därutöver måste politiker i alla sammanhang nu ställa in sig på att kostnaderna för vården måste få utgöra större andel, än i dag, av tillgängliga resurser. Men vad ska stå tillbaks för vården? Det är sådan klartext som är oundviklig om vi vill fortsätta att ha en sjukvård för alla.

Kommer 4

En fjärde strategi för politisk styrning heter, enligt mitt sätt att se på politik, formerna för den politiska styrningen. Nuvarande form, som gäller vid landstinget, i teorin, skulle nog kunna fungera någorlunda. Men det stora problemet är att man inte följer i praktiken vad som gäller teoretiskt. När jag skriver "någorlunda" menar jag att det mest riktiga vore nu: Utse ansvariga styrelser för sjukvården vid Akademiska sjukhuset, sjukvården vid lasarettet i Enköping, primärvården respektive tandvården. Politikerna måste koncentrera sig på målformuleringar, uppföljning och att fatta beslut grundade på uppföljningen.

Kommer 3

Ytterligare en strategi för styrning heter morot. Piska fungerar inte och är dessutom kränkande för en hårt arbetande personal. Landstingets politiker ska tala om för de anställda att de gör ett bra jobb och finna ett system för användning av morot i stället för piska. Goda idéer och bra arbetsinsatser ska belönas. Individuelle belöningar är dock ofta problematiska. Vi har ju alla bidragit är en inte ovanlig kommentar och för det mesta relevant. Men vad är det för fel på kollektiva belöningar. Det är trist att vi inte får läsa om planer på att använda morötter i styrningen av sjukvården. Dock tror jag att detta är någonting, som kommer

Kommer 2

Alternativa driftformer är en form för att, inte bara pressa kostnaderna, utan också för att finna berika verksamhet med nya idéer. Ska man för skattepengar köpa vård är ett viktigt krav att man kan teckna heltäckande avtal. Tecken tyder på att så inte är fallet i dag. För en utomstående känns det självklart att man ska ligga lågt med att köpa vård i avvaktan på att kunskap erhållits för att skriva avtal, som uttrycker de krav man vill ställa och som omöjliggör vinstuttag på bekostnad av kvaliteten. På längre sikt måste gälla att den som ska driva en verksamhet är den, som kan ge den effektivaste och bästa vården. Den ska vara solidariskt finansierad och ges på, för alla, samma villkor. Men visst inser jag att här är fråga om ett arbete, som måste få ta tid. Tydlighet i fråga om strategin med alternativa driftformer kommer

Kommer

Personalen kommer att få mer tid för patienterna, säger högste chefen för Akademiska sjukhuset. Gör han det mot bakgrund av något beslut i styrelsen för sjukhuset? Eller är det så att beställaren Hälso- och sjukvårdsstyrelsen signalerat om avtalsbrott? Avtalsbrott i form av att kvaliteten inte är den man avtalat om. Nu vill jag veta vad Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har avtalat, jag vill veta om den styrelsen anser att Produktionsstyrelsen lever upp till avtal och jag vill veta vilka beslut Produktionsstyrelsen har fattat med anledning av eventuella invändningar från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Jag utgår från att information till Uppsala läns medborgare kommer

Nya utsläpp

Vi kan ständigt läsa om nya utsläpp i Östersjön. Den svenska kustbevakningen avslöjar varje år flera hundra utsläpp bara i svenska farvatten. Tiotusentals fåglar dödas av olja. Endast ett litet antal fall per år har kunnat härledas till utsläpparen. Av dessa har inget lett till straffrättsliga åtgärder. Det är alltså hög tid att skärpa lagstiftningen och stärka kustbevakningens möjligheter att upptäcka förorenarna. Dessutom är det viktigt att vi får ett harmoniserande avfallssystem i våra hamnar kring Östersjön. Det skulle bland annat innebära att alla hamnar kring Östersjön skulle ha möjlighet att ta emot oljevatten från fartygen och ge fartygen möjlighet att lämna hamnarna utan något avfall. Det kommer att vara mycket fördelaktigt för miljön runt Östersjön, och leda till färre utsläpp av olja.

fredag 16 november 2012

Mottagningsanläggningar

I Sverige finns det mottagningsanläggningar för miljöfarligt maskinrumsavfall i varje hamn och därmed räddas många fågelliv. Liknande anläggningar finns också i Danmark, Finland och Tyskland – men där kostar det pengar, vilket gör att många befälhavare avstår. I Ryssland, Baltikum, Polen och östra Tyskland finns nästan inga anläggningar alls – trots Östersjökonventionen, som förbjuder fartygens befälhavare att tömma maskinrumsavfall i havet. Sverige borde ta initiativ till att mottagningsanläggningar för miljöfarligt maskinrumsavfall också byggs i länder där de saknas. Av den senaste tidens rapporter om tillståndet i Östersjön kan man få intrycket att det aldrig varit värre än nu och att problemen är att ingenting görs. Nu har det ändå hänt en del. Helsingforskonventionen om skydd för havsmiljön i Östersjöregionen tillkom 1974, och en hel del förbättringar har skett, inte minst i Sverige och Finland. En rad projekt har genomförts eller påbörjats, i nationell eller internationell regi. Helsingforskommissionen (Helcom) pekades 1992 ut de 132 värsta enskilda utsläppskällorna, så kallade Hot Spots, runt Östersjön. Av dem har 17 kunnat strykas från listan, och vid 73 andra pågår någon form av förbättringsarbete. Drygt 40 miljarder har satsats hittills. Ambitionen är att åtgärda alla utsläppspunkter fram till 2010, men det är tyvärr tydligt att vi nog inte kommer att nå målet. Utsläppen kring och till Östersjön kräver mer gemensamma lösningar och mer samarbete över gränserna. Samverkan med våra grannländer bör inriktas på, bland annat, att minska koldioxidutsläppen på effektivast möjliga sätt.

Dålig hushållning

Den extremt dåliga hushållningen med energi i Central- och Östeuropa gör att marginalkostnaden för att reducera utsläppen där ligger långt under vår kostnad här hemma för motsvarande effekt. På kort sikt krävs vissa punktinsatser, bland annat ökade resurser för att minska oljeutsläppen i Östersjön. Det krävs framför allt en ökad och samordnad övervakning av sjöfarten i Östersjön. I slutet av 1996 inrättade regeringen ett Agenda 21- sekretariat vid Östersjörådet. Uppgiften är att medverka till att Agenda 21 om en hållbar utveckling förverkligas för hela regionen. Östersjön är utsatt för många allvarliga hot, som Sverige inte kan lösa på egen hand. För att intensifiera arbetet kring Östersjön kan till exempel det lokala samarbetet mellan vänorter stärkas. Många viktiga projekt pågår, inte minst genom miljöorganisationerna, för att minska utsläppen av miljöföroreningar och för att bevara den biologiska mångfalden. De svenska insatser som görs i dagsläget handlar dels om kunskapsöverföring genom konsultinsatser och/eller samarbete mellan lokala parter och svenska organisationer och institutioner, dels om investeringar i bland annat avloppsanläggningar.

Delar av Östersjöns botten är döda

Det finns några positiva saker att säga om Östersjöns tillstånd. Halterna av en del farliga miljögifter som PCB, DDT och lindan har minskat, även om riskerna absolut inte får negligeras. Några av de hotade arterna, som havsörn och gråsäl, har på nytt byggt upp stabila stammar. Men problemen i Östersjön är långt ifrån lösta. Algblomning, miljögifter och övergödning visar att balansen är rubbad. Stora delar av Östersjöns botten är döda eller döende. Östersjön har ett mycket långsamt vattenutbyte med världshaven. Det faktum att det i genomsnitt tar 30 år för vattnet i Östersjön att bytas ut, innebär att föroreningar stannar kvar under lång tid.

Mycket återstår

Det återstår emellertid mycket att göra för att om möjligt rädda Östersjön Vad som fortfarande saknas är en långsiktig plan för bevarandet av den biologiska mångfalden i och kring Östersjön. EU är ett viktigt instrument för att lösa de gränsöverskridande miljöproblemen. Som medlem av EU har Sverige inflytande över den gemensamma miljöpolitiken. Oavsett om Sverige är med i EU eller inte påverkas miljön av våra grannländers miljösituation. Och EU har potential att bli världens bästa miljöorganisation. Föroreningar i luften och utsläpp i vatten bryr sig inte om nationsgränser. För att minska miljöförstöringen krävs att gemensamma miljöregler är tydliga. Styrkan med EU:s miljöarbete är särskilt viktig i det globala miljöarbetet. För att minska växthuseffekten är det viktigt att varje land tar ansvar för att minska sina koldioxidutsläpp. Ett skäl till att länder inte vill skärpa koldioxidskatterna på enbart nationell nivå är att det riskerar att försämra konkurrenskraften för den inhemska industrin.

Energihushållning

Vi måste verka för att mer av ekonomiska styrmedel används för att främja miljöanpassad konsumtion och produktion samt hindra miljöskadliga utsläpp. Koldioxidutsläppen måste begränsas för att minska växthuseffekten. Det kan ske genom, till exempel, miljöavgift på koldioxid. Men om ett enskilt land inför eller höjer en befintlig koldioxidskatt kan effekten bli att produktionen flyttar. För den globala miljön är inget vunnet med detta. Den så kallade miljögarantin innebär att ett land skall kunna gå före på miljöområdet. För att ytterligare stärka miljögarantin bör det land som hävdar att en lagstiftning, skatt eller annan åtgärd sker av miljöskäl inte ha bevisbördan för att så är fallet. I enlighet med försiktighetsprincipen ska det räcka att det land som vill gå före på miljöområdet gör det sannolikt att en åtgärd görs för miljöns skull, och den medlemsstat som påstår att en sådan åtgärd är ett handelshinder ska ha bevisbördan för att så är fallet. EU gör också insatser för att förbättra kärnsäkerheten i Ryssland, Öst- och Centraleuropa. Den bristande säkerheten i kärnkraftverken där är ett allvarligt miljöhot mot hela vår kontinent. Inte minst runt Östersjön finns ett antal kärnkraftverk med gammal teknik. Ett mål måste vara att främja energihushållning och effektivare energidistribution så att det totala energianvändandet kan hållas tillbaka. EU: s utvidgning österut är viktigt även när det gäller förbättrad kärnkraftssäkerhet. Sådan säkerhet främjas av politisk stabilitet, rättssäkerhet, öppen opinionsbildning och ekonomisk utveckling i de regioner där verken finns.

Inte ett steg till

I dag, igen, kan vi läsa om att "Akademiska sjukhuset ska spara". Två fel i dessa fyra ord. Det är inte Akademiska, som ska spara, det är dess styrelse. Och, dom ska inte spara, dom ska minska sina kostnader. Som vanligt är det professionen, som får stå till svars. "325 anställda ska bort 2013." Inget beslut är fattat, men rubrikerna ger en annan bild. "Det här är ett kostnadsneddragningsprogram, somgår in på sitt tredje år, säger Nina Lagh, tillförordnad ordförande i landstingets produktionsstyrelse." Tillförordnad??? Som politiker är man väl inte tillförordnad. Nina Hagh är vice ordförande i styrelsen för, bland andra, Akademiska sjukhuset. Om ordföranden inte har möjlighet att fylla sin funktion ska vice ordförande göra det och är fortfarande vice. Vi är inte sjukvårdskunniga på det sättet och måste lita på våra tjänstemän." Då undrar jag: Vilken är den politiska viljan? Kostnadsneddrakningsprogrammet ska inte påverka patientsäkerheten. Hur ska det kunna undvikas? 325 anställda ska bort. Nu får det vara nog. Inte ett steg till i försämrad patientsäkerhet.

Övergödning av Östersjön

Under några decennier har vi fått uppleva en försämring av vattenmiljön i Östersjön. Tillförsel av näringsämnen som kväve och fosfor är en viktig orsak. Med övergödning (eutrofiering) menas förhöjd tillförsel av växtnäringsämnen och effekterna av detta. Tillförseln av närsalter till vatten, framför allt kväve och fosfor, rubbar de naturliga förutsättningarna för ekosystemen och leder till förändrade vattenmiljöer. Tillförseln av näringsämnen som kväve och fosfor är egentligen en naturlig del av kretsloppet, men det blir problem när tillförseln blir större än vad havet tål. Utsläppen leder till en ökad växtlighet. Det leder till att vattnet blir grumligare, ett myller av döda djur och växter dalar ner till bottnarna där nedbrytande organismer förbrukar allt syre i bottenvattnet. Och syrebristen breder ut sig. Bottnarna dör, vilket bland annat leder till att havskräftorna som lever i bottenfaunan, försvinner. Dessutom tunnas tångbältena med sitt rika djurliv ut, och den biologiska mångfalden försvagas. Halten av fosfor har åttadubblats och halten av kväve fyrdubblats under 1900-talet. Nu har vi lyckats minska utsläppen av fosfor, men det har visat sig mycket svårare att minska tillförseln av kväve.

Östersjön fortfarande hotad

HAVET har en ovärderlig betydelse för oss människor – som global miljöregulator, naturresurs, transportled, rekreationsmiljö med mera. Länge ansågs havet vara oändligt och oförstörbart. Vi trodde oss kunna utnyttja dess resurser och låta det ta hand om vårt avfall – som till betydande del slutligen hamnar i havet – utan att tänka på de långsiktiga konsekvenserna. Nu när vi börjar få facit i hand visar det sig att haven är hotade, både runt Sverige och globalt. Östersjön är världens näst största bräckvattenhav och har ett unikt ekosystem. Det räknas också som ett av de mest förorenade havsområdena i världen. Många viktiga steg har tagits i Östersjöstaterna för att minska utsläppen av miljöföroreningar, vilket ger hopp för ett renare hav i framtiden. Men mycket återstår att göra. Vi är 85 miljoner människor som bor kring Östersjön och samtidigt som de omvälvande förändringarna i Östeuropa ger möjlighet att förbättra miljösituationen så skapas nya miljöproblem i de växande ekonomiernas kölvatten.

torsdag 15 november 2012

Billiga vårdcentraler?

Debatten om försäljningen av tre vårdcentraler går vidare. Det är dock inte lätt för oss medborgare att hänga med. Säljer man till underpris? Gynnar man ett visst företag, Carema? Borde man låtit andra företag bjuda på verksamheten? Majoriteten har förklarat att det är patienternas bästa, som fått styra handlandet. Genom att låta Carema köpa skapar man viktig kontinuitet i verksamheten. En fråga, som jag saknar, är varför man inte låtit styrelsen för Primärvården vara med och ge uttryck för huruvida den är beredd att driva de tre vårdcentralerna. Svaret torde vara att "beställaren" HSS bestämt att dessa tre ska drivas av extern utförare. Åtminstone borde vi ha fått höra styrelsen för Primärvården uttala sig

Vem beslutar i landstinget?

"I dag, torsdag, väntas Hälso- och sjukvårdsstyrelsen säga ja till att Akademiska sjukhuset undesöker möjligheterna att samarbeta med UCC." Uppsala Cancer clinic, UCC, är ett privat företag på sjukvårdsområdet. Företaget är inriktat på i huvudsak en viss form av canceroperationer. När Akademiska sjukhuset upphörde med dessa operationer, efter att en grupp anställda bildat företaget UCC, skedde formellt ett avtalsbrott. Beställaren Hälso- och sjukvårdsstyrelsen förlorade något man avtalat om. Den som inte levde upp till avtal var formellt styrelsen för Akademiska sjukhuset, Produktionsstyrelsen. I praktiken tecknas avtal mellan HSS och sjukhuset, en ordning, som avviker kraftigt från styrformen beställa - utföra. Nu visar man på nytt att man inte antingen förstått eller bryr sig om att följa en ordning, som man beslutat ska gälla. Om man vill skapa ineffektivitet och oklarhet ska man besluta om en form för styrning och i praktiken styra i annan form. I det här konkreta fallet ska HSS, inte förhandla med Akademiska sjukhuset utan med styrelsen för sjukhuset.

Moderaterna oroar

Vilket ansvar tar ett parti, som vill forma sin politik utifrån opinionsundersökningar. Moderaterna i Uppsala ska ta hjälp av sådana för att forma politiken inför nästa val. Man anser att opinionsundersökning är ett sätt att lyssna på väljarna. Tyvärr är detta ett ytterligare tecken på avideologiseringen av politiken. Det här är inte bara ett fel i synen på ett partis roll, utan det är dubbelfel.Det första felet är att koll av opinionsläget är inte samma som att lyssna på människor. Det andra är att man inte tar sin opinionsbildande uppgift på allvar. Politiska partier ska bilda opinion för de idéer partierna står för och utöver det lyssna på människor för att forma sin politik. Lyssna är emellertid inte samma som att pejla opinionen. Nyheten om Moderaterna i Uppsala är allvarlig. Risker finns för att andra partier influeras och tar ytterligare steg mot att bli endast valorganisationer.

onsdag 14 november 2012

Halvhjärtat

Rasism leder till förlorade uppdrag. Sverigedemokrat har gjort bort sig, igen. Men kanske representerar han ändå vad många i partiet står för. Nu har partiledningen haft krismöte. Han får lämna sina centrala uppdrag. Men än så länge sitter han kvar i riksda´n. Partiledaren var och är bekymrad. Han har förstått att det är viktigt att partiet framstår som rumsrent, och så händer det här. Att han nu sparkas från en central position torde hänga samman med insikten om vikten av en polerad yta. Men hur allvarligt menad är petningen? Det får närmaste tiden utvisa. Partiledaren har bett den sparkade "ta sig en allvarlig funderare på sitt riksdagsuppdrag". Varför inte uppmanats? Känns lite halvhjärtat.