onsdag 27 februari 2013

Visst producerar Akademiska om efterfrågan finns

I ett inlägg i dag i UNT skriver hälso- och sjukvårdsdirektören och sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset om att operationer av bukhinnecancer kan ske vid både Akademiska sjukhuset och Uppsala Cancer Clinic. Man uttrycker också förhoppningar om samarbete mellan Akademiska och UCC.
Men beslut om vad som ska produceras vid Akademiska måste väl fattas av dess styrelse. Finns någon, som önskar köpa operationer torde styrelsen gärna producera. Finns ingen efterfrågan från vare sig egna landstinget eller andra köpare kan man ju inte ägna sig åt operationerna. Detta är ju en del av innebörden av det köpa - säljasystem man säger sig tillämpa

"Både... och" tycks vara svårt

I inlägget "Ja nu låter det så" kommenterar jag en tidningsledare.
Ledarskribenten använder uttrycket "både...och" på ett märkligt sätt. "Men andra tänkbara valresultat kan både göra en fortsatt alliansregering omöjlig och alliansen i sig politiskt överspelad." Vad är en fortsatt alliansregering? Kan heta till exempel "..ett fortsatt regerande för alliansen...". Men ordföljden. I meningen står: "..andra tänkbara valresultat kan alliansen i sig politiskt överspelad." Borde lyda: "Men andra tänkbara valresultat kan både göra en fortsatt alliansregering omöjlig och göra alliansen i sig politiskt överspelad." eller "Men andra tänkbara valresultat kan göra både en fortsatt alliansregering omöjlig och alliansen i sig politiskt överspelad."
I en bra skola hade man inpräntat vad som är korrekt.

Ring P1 censurerar?

Det var riktigt oförskämt. Damen i Ring P1 om vargar, renar och samerna. Programledaren tyckte uppenbarligen inte om den uppfattning, som damen hade. Det är lite oroande att programledare i Sveriges Radio ska avgöra vilka uppfatnningar som är bekväma respektive obekväma. 

Ja nu låter det så

"Nu är partierna viktigast", lyder rubriken på Upsala Nya Tidnings ledare i dag.
Ja, nu låter det så. Det är inte länge sedan makten var det viktigaste. Naturligtvis förstår jag resonemanget. Då gällde det att förpassa Socialdemokraterna till oppositionsroll, nu handlar det om att behålla makten och undvika att något eller några av partierna inte får riksdagsrepresentation.

Politik är alltså strategi. Politik är numera inte verksamhet för marknadsföring av ideologier. Illustreras genom även fortsatta efterlysandet av gemensamt program för S, V och MP. Varför ska dessa partier ha ett gemensamt program? Varför kräver man inte att även SD ska ingå i den alliansen? Varför inte mellan endast V och S?
Dags att sluta taktisera i politiken och att börja tala om ideologi.

Fusket inom idrotten

Jag har alltid varit mycket idrottsintresserad. Men nu frestar det på. Dopning inom cykelsporten. Fusk med uppgjorda matcher inom fotbollen. Våld inom ishockeyn. Och nu, misstankarna om dopade skidåkare på nittiotalet. Därtill kommer löner, som är fantasifulla för oss med normala inkomster.
Nu tål inte intresset fler skandaler.

måndag 25 februari 2013

Ologisk skatt

Visste du att el från förnyelsebara källor beskattas på samma sätt som miljöfarlig el från t.ex. kolkraft? Det låter ju inte helt klokt

För att påverka regering och riksdag har startats en namninsamling för att sänka skatten på ren el. Om man lyckas med detta kommer det att leda till en ökad användning av ren el och därmed till lägre utsläpp av koldioxid och minskad miljöförstöring.

E uppfattning är att politikerna  inte tar klimatfrågan på tillräckligt stort allvar. För om de stora besluten uteblir måste man tillsammans göra något för att rädda världen – kilowattimme för kilowattimme.

Förutsättningslös debatt är knappast möjlig

Är det möjligt att initiera en förutsättningslös debatt? Nja, inte utan att den misstolkas. Frågan är då om det är okunnighet eller om det är medveten vinkling, som leder till misstolkningar.
Ett bra exempel utgör förslaget till idéprogram från den centerpartistiska arbetsgruppen. Media gjorde det extrema och märkliga förslaget till centerpartistisk politik. Centern vill...., fast det egentligen är en liten grupp vildhjärnor, som vill. Skillnaden är stor.

Linnés Sävja

Många är oaserna i Uppsala. Det finns hur mycket som helst att uppleva. Ett av de ställen jag inte besökt, men som måste bli ett mål i sommar är Linnés Sävja. Jag sökte information och fann, bland annat, följande.
Linnés Sävja är en gård i Danmarks församling, Uppsala kommun i Uppland. Gården ligger intill Sävja kyrka ca 5 km. söder om Uppsala.
Den svenske naturforskaren och botanikern
Carl von Linné köpte Sävja år 1758, samtidigt som han köpte det mer kända Hammarby. Byggnaderna vid Sävja är förklarade som byggnadsminne, men har till stor del förändrats sedan Linnés tid. Delar av huvudbyggnaden finns dock bevarade. Bland annat de två små rum på övervåningen, som Linné använde när han besökte gården.[1]
Sävja var en anhalt på de exkursionsvandringar (Herbatio Danensis) som Linné företog med sina studenter. Julen 1777 hade den åldrande och sjuke Linné försvunnit från sitt hem inne i Uppsala. Efter en del letande fann man Carl von Linné utsträckt i kökssoffan hos arrendatorn på Sävja, förnöjt rökandes sin pipa. Linné dog ett par veckor senare den 10 januari 1778. Numera har Uppsala kommun ansvar för gården.[2] Jordbruket är utarrenderat och Danmarks hembygdsförening arrangerar olika aktiviteter, bland annat utställningar, på gården. Sävja, och dess Linnéutställning, är öppen för allmänheten sommartid

Nu börjar snart den fantastiska sommarsäsongen på Linnés Sävja
På Linnés Sävja finns:
En utomhusscen med musik varje söndag kl 14 hela sommaren.
Gårdscafé, museum, konstutställningar, guidning, föredrag mm

söndag 24 februari 2013

Våld mot äldre

Handlingsplan hit och handlingsplan dit. Det finns få exempel på att handlingsplaner har förändrat erkligheten. Socialutskottet har diskuterat våld mot äldre.
Äldre kvinnor och män som utsätts för våld och övergrepp är en mycket utsatt grupp. Det är därför viktigt att öka kunskapen och systematiskt motverka våld, menar socialutskottet. Utskottet vill att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att under 2013 återkomma med en samlad redovisning om vilken strategi man valt för att motverka våld mot äldre. SD och V reserverar sig.

Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från Folkpartiet och Vänsterpartiet.
Utskottet konstaterar att äldre personer är en av de särskilt utsatta grupper som regeringen lyfter fram i arbetet mot våld i nära relationer. Våren 2012 beslutade regeringen om en nationell samordnare mot våld i nära relationer, Carin Götblad. Hennes uppdrag omfattar även våld mot äldre.

Utskottet konstaterar också att Socialstyrelsen arbetar med att kvalitetsutveckla socialtjänstens arbete med stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor. Myndigheten lyfter då även fram gruppen äldre kvinnor. Socialstyrelsen kommer dessutom sommaren 2013 att presentera ett utbildningsmaterial som ska belysa de problem som våld kan innebära för kvinnor som är äldre än 65 år.

Utskottet tycker att det är viktigt att frågan om våldsutsatthet och stöd till dem som utsatts lyfts även i utvecklingen av äldreomsorgen. Socialstyrelsen har utrett frågan och lämnade förslag i december 2011. Regeringskansliet arbetar just nu med förslagen.
Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet reserverar sig. Partierna anser att det behövs en nationell handlingsplan för att öka kunskaperna kring och systematiskt motverka våld mot äldre. Regeringen bör snarast utarbeta en sådan handlingsplan, menar partierna.

Uppsnappat om säkerhetspolitiken

 I likhet med regeringen konstaterar utrikesutskottet att Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Utskottet menar att Sveriges säkerhet byggs solidariskt med andra. Utskottet konstaterar att säkerhet är ett vidare begrepp än skydd av det egna fysiska territoriet. Flödessäkerhet blir centralt i det utvidgade säkerhetsbegreppet, anser utskottet. Det kan till exempel handla om att flygtrafik och handel ska fungera. Utskottet betonar vikten av att föra en politik som balanserar globaliseringens positiva och negativa konsekvenser. Det gäller att å ena sidan säkra flödessäkerheten för att underlätta de flöden som ger globaliseringen dess kraft och å andra sidan motverka de flöden som underminerar våra samhällen. Det är av största vikt att motverka inre splittringar inom EU, anser utskottet. Ett Europa i flera hastigheter försvagar EU som säkerhetspolitisk aktör. EU vinner i globalt inflytande och trovärdighet genom att stå enat och agera gemensamt. I ljuset av den ekonomiska krisen och efterföljande maktförskjutningar anser utskottet att EU behövs mer än någonsin för att utveckla globala normer och institutioner. Utskottet välkomnar Sveriges, Polens, Italiens och Spaniens initiativ till att arbeta fram en bred utrikespolitisk strategi för EU. Utskottet ser med oro att den ekonomiska nedgången kan leda till politisk instabilitet, inklusive ökad migration i vissa regioner. Utskottet välkomnar därför att Sverige fortsätter att driva på för att EU ska kunna uppnå det gemensamma målet om att avsätta 0,7 procent av BNI i bistånd senast 2015.
 

Politiker förstår inte sin egen styrform

Frågan om avtal mellan landstinget och Uppsala Cancer Clinic är inte en fråga för Akademiska sjukhuset. I landstinget handlar det om var HSS ska köpa bukhinnecanceroperationer. I första hand måste ju Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, HSS klara ut med Produktionsstyrelsen, PS, vad som ska utföras vid Akademiska sjukhuset. HSS och PS har ett gemensamt ansvar. Det finns tyvärr politiker, som anser att frågan om avtal med UCC är en fråga för HSS och Akademiska. Dessa har inte förstått sin egen styrform.
Akademiska sjukhuset ska utföra det som HSS och PS avtalar om.

Tobak och snus

Oberoende av vad man tycker om tobaks- och snusanvändning, men visst bör den vara en nationell fråga. 
"Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag till nya regler för tobaksprodukter strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt förslaget ska de nya reglerna även gälla snus, men riksdagen tycker inte att EU ska besluta om regleringen av snus. EU-kommissionens förslag innehåller nya och striktare regler för hur tobaksprodukter får tillverkas, marknadsföras och säljas. Att distribuera och sälja snus ska enligt förslaget fortfarande vara förbjudet i alla EU-länder utom Sverige, som har ett permanent undantag från förbudet alltsedan Sverige gick med i EU. Riksdagen anser att EU-direktivet endast bör gälla de tobaksprodukter som får säljas fritt inom EU. Så länge snusförbudet finns kvar i resten av EU bör regleringen av snus ses som en nationell angelägenhet för Sverige. På förslag av socialutskottet beslutade riksdagen att skicka ett motiverat yttrande till EU."
 
 
 
 

Kritiken mot apoteksförsäljningar

När staten ska göra sig av med statlig egendom är det viktigt att vi medborgare kan lita på att det görs på ett sätt, som gör att vi kan känna att man inte rear bort. Ett exempel är apotek. Viss kritik har förekommit. Bland andra har Riksrevisionen uttryckt sig kritiskt. Regeringen håller dock inte med.

"En granskning från Riksrevisionen visar att det finns brister i hur den statliga försäljningen av apotek har gått till och i den information riksdagen har fått om försäljningen. Regeringen håller inte med Riksrevisionen. I en skrivelse som socialutskottet har granskat redogör regeringen för hur den har agerat, vilka analyser som gjordes inför och under försäljningen och vilken information riksdagen har fått. Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Man konstaterar att riksdagen har fått tillräcklig information om försäljningen och noterar att regeringen även i fortsättningen kommer att informera riksdagen om de statligt ägda apoteksbolagens utveckling. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet."






 

Uppsnappat om folkhälsa

"Socialutskottet har granskat en skrivelse från regeringen om folkhälsopolitik. Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att hela befolkningen ska ha förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. För att nå dit krävs långsiktigt arbete över områdesgränserna inom alla områden som påverkar folkhälsan. Kommunerna och landstingen är viktiga aktörer. Utskottet konstaterar att regeringen just nu låter utvärdera det system som används för att följa upp den nationella folkhälsopolitiken. Utskottet välkomnar detta. Utskottet ser också positivt på det samverkansprojekt för hälsofrämjande som regeringen nyligen har inlett. Utskottet lyfter även Socialstyrelsens förslag till hur arbetet med öppna jämförelser inom folkhälsoområdet bör läggas upp. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om folkhälsa."

Det här har jag uppsnappat från riksda´n.

Problematisk strålning

Flera experter har varnat för att vi saknar tillräcklig kunskap om effekterna av olika former av strålning i vår miljö. Är problemet politiskt?

"Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 inom området strålningsskydd och kärnteknisk säkerhet. Motionerna som rör strålningsskydd handlar om radonhalterna i bostäder, starka laserpekare, åldersgräns på solarier samt elektromagnetiska fält. Ett par motioner handlar om behovet av förnyad riskanalys av kärnkraften samt kärnkraftverkens säkerhet. Riksdagen hänvisar i vissa fall till att det pågår beredning av frågan eller att man bör invänta resultaten av fattade beslut."

Vad ligger i detta ställningstagande? Bslutet är kanske välmotiverat, men visst måste jag forska i vad pågående beredning innebär

fredag 22 februari 2013

Sveriges Radio rättar bara ibland

Är det av okunnighet eller är det i ett visst syfte? Inte i bara Ring P1, men i hög grad där, gör programledaren påpekanden om verkligheten förvanskas och när fördomar blir alltför tydliga. Med rätta, tycker jag. Men så snart det handlar om politiker uteblir rättelser.
I morse ringde någon och talade om, bland annat, politikernas feta löner. En generalisering, som blottar okunskap. Nittioåtta procent av politikerna har vanliga jobb och utför sina uppdrag till största delen på fritid. Ersättningen består av ett timarvode på runt 300 kr. Ordföranden i nämnder har i de flesta fall ocså ett månadsarvode som kan ligga runt tre till fem tusen kronor. Heltidspolitiker (ca två procent av alla politiker) har däremot höga arvoden (oftast i nivå med den högst avlönade tjänstemannen)
Mobbning ska motarbetas. Public service har här ett stort ansvar.

torsdag 21 februari 2013

Trafikverkets upphandlingar

 
Trafikverkets beställningar är för oss medborgare av intresse. Oppositionen i riksda´n har passat på att kritisera regeringen. Är det här kritik för kritikens skull? Regeringen anser att de åtgärder som efterlyses redan har vidtagits. Det här framgår av ett pressmeddelande
Trafikutskottet vill effektivisera Trafikverkets upphandlingar

Riksrevisionen har granskat Trafikverkets upphandling av vägar och järnvägar. Granskningen pekar bland annat på att det saknas stöd för att totalentreprenader leder till högre produktivitet, utan att det tvärtom på längre sikt kan leda till ineffektivitet. Trafikutskottet tycket att det är anmärkningsvärt att regeringen inte tänker vidta några ytterligare åtgärder med anledning av granskningen. Utskottet föreslår därför ett tillkännagivande till regeringen. Regeringspartierna reserverar sig.

Trafikverket är en av Sveriges största statliga beställare och köper varor och tjänster för cirka 40 miljarder kronor varje år. Verkets upphandling av vägar och järnvägar är därför av avgörande betydelse för att få mer infrastruktur för pengarna, menar trafikutskottet.

Totalentreprenad innebär att entreprenören utför både projektering och själva arbetet. Beställaren har på så vis, i stället för att själv utföra projekteringen, överfört ansvaret för detta till entreprenören. Riksrevisionen konstaterar att totalentreprenader ger möjlighet till ökad variantrikedom. På lång sikt kan detta dock innebära risker för ineffektivitet eftersom kvaliteten kan befaras bli sämre och livscykelkostnaderna högre, menar Riksrevisionen. Trafikverket har inte heller följt upp och analyserat slutresultaten i entreprenaderna på lämpligt sätt.

Regeringen är för passiv

Utskottet menar att de brister som Riksrevisionen pekar på måste tas på största allvar. Det är därför enligt utskottet anmärkningsvärt att regeringen inte tänker vidta några ytterligare åtgärder. Det befäster i och för sig den kritik om passivitet som Riksrevisionen har riktat mot regeringen, slår utskottet fast.

Investeringar inom järnvägen har en ungefärlig livslängd på 40 år. Utskottet pekar på att det skapar behov av att standardisera upphandlingen för att säkra den långsiktiga hållbarheten. I dag saknas ofta incitament för företag att uppfylla detta. Dagens ordning riskerar att leda till ytterligare fokusering på lägsta pris på bekostnad av kvalitet.

Tillkännagivande till regeringen

Regeringen har framfört att ett flertal av bristerna redan är omhändertagna eller på gång att omhändertas men att det krävs uthållighet. Trafikutskottet menar att en sådan uthållighet i stället riskera att leda till att vi får se mindre väg och järnväg för pengarna. Utskottet föreslår därför att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen:


  • Regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att ta fram empiriskt underlag som motiverar strategier och beslut om upphandling.
  • Regeringen bör informera riksdagen om uppnådd effektivitet med olika upphandlings- och kontraktsformer inom Trafikverket.
  • Regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att utveckla system för återföring av erfarenheter som används och som är tillgängliga även för externa forskare och extern revision.
  • Regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att genomföra mätresultat av hur upphandlingarnas produktivitet och effektivitet påverkas av olika entreprenadformer. Mätningarna ska genomföras systematiskt och objektivt samt kompletteras med extern utvärdering och uppföljning.

Regeringspartierna reserverar sig

Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig. Partierna konstaterar att en rad åtgärder och initiativ redan har tagits för att utveckla Trafikverkets beställarroll, bland annat för att säkerställa att totalentreprenader används i rätt projekt. Partierna menar vidare att åtgärder vidtagits för att öka anläggningsmarknadens produktivitet och innovationsgrad samt för att förbättra Trafikverkets erfarenhetsåterföring och återrapportering. Partierna förutsätter att Trafikverket kommer att fortsätta arbetet med att mäta, utvärdera och följa upp upphandlingarnas effektivitet och utveckla strategier utifrån uppmätta resultat.

Även en ny organisation

Bra att debatten om arbetsformerna inom offentliga sektorn har kommit igång. Arbetsformerna har betydelse för dels effektiviteten dels demokratin. Försöken med att köpa och sälja har inte varit framgångsrika. Ingenting tyder på att effektiviteten är hög och förståelsen hos oss medborgare om vart man ska vända sig är dålig.
Inom Uppsala kommun tillämpar man emellertid teorin, vilket inte gäller landstinget. Där tycks man antingen inte ha förstått eller inte bry sig.
I en insändare i dag argumenteras för en traditionell arbetsform med en sorts politiker Kan bara instämma. Dock förstår jag inte rubriken. "Staden behöver även en ny organisation". Vad behöver man utöver en ny organisation?

Det är HSS som beställer

I även en insändare i dag om UCC ser vi hur dålig kunskapen är om vårt landsting. "Landstinsstyrelsen och Akademiska sjukhuset har hittills förklarat sin vägran..."Landstingsstyrelsen är inte beställare och Akademiska ska styras av vad Produktionsstyrelsen bestämmer.
Det är särskilt bekymmersamt att politiker själva och även personal inte har klart för sig vad som gäller.

Vad betyder Lex Anders?

Det är inte lätt för oss medborgare att förstå. Landstingets Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har inte tecknat avtal med Uppsala Cancer Clinic, varför patienter inte kan remitteras dit, åtminstone inte med offentlig finansiering. Däremot kan remittering ske till sjukhus utomlands. Hur ser dessa avtal ut?

"Förhållandet mellan landstinget, Akademiska sjukhuset och UCC har varit en sorg.", skriver Upsala Nya Tidning på ledarplats i dag. Men vänta nu. Akademiska sjukhuset är ju en del av landstinget. Menar man med landstinget beställaren Hälso- och sjukvårdsstyrelsen eller Akademiskas styrelse?

"..men alla har inte råd att betala..."? Kanske menas att inte alla har råd att betala.
"Det finns patienter som i dag bara kan behandlas vid UCC.." Jag förstår inte. Bara kan behandlas? Ja vad annars? Kanske menas: "Det finns patienter som i dag kan behandlas bara vid UCC".

Kalla gärna ett avtal mellan HSS och UCC för Lex Anders med hänvisning till överläkaren Anders Holtz debattartikel härom dagen. Vad betyder det? Lex uttrycker en uppmaning att agera på ett visst sätt. Ska Lex Anders betyda skyldighet att remittera till UCC?

onsdag 20 februari 2013

Centern missar vägvalet

Intressant om Centern och liberalismen av Håkan Holmberg i dagens Upsala Nya Tidning.  Den liberalism Håkan beskriver är egentligen socialliberalismen. Han sätter egentligen likhetstecken mellan liberalism och socialliberalism, vilket känns högst tveksamt. Liberalismen var i sin ungdom ganska brutal. Den missade hänsynen till individers olika förutsättningar. Detta grunden för den socialliberalism, som, i första hand, Bertil Ohlin och bengt Westerberg utvecklat.
När vi i dag talar och skriver om nyliberalism avses väl i de flesta fall den ursprungliga liberalismen.
Att sätta in Centern i det här sammanhanget låter sig knappast göras. Socialliberalismen känns mycket avlägsen. Jag har också svårt att se de goda värdena  hos liberalismen, med individens okränkbarhet och strävan efter frihet, hos Centern.
Centern har missat vägvalet och styr ut i intet

tisdag 19 februari 2013

Ny politikerroll

Ofta frestas man att tro att man inte förstått politikens uppgift: nämligen att sätta mål, anslå medel, utvärdera och utkräva ansvar eller utkräva ansvar av, utan sysslar med för mycket av utförande och daglig verksamhet som borde överlåtas åt experter och yrkesfolk.

Hur man än agerar i ett partipolitiskt sammanhang väntar konfrontationerna, först internt i en mjukare form och sedan lite tuffare i det externa och opinionsbildande arbetet. Det äpplet vill inte många bita i.
Då blir det enklare att framföra sina synpunkter på Internet. Då överbryggar man också avstånd och hittar likasinnade. Ifrågasättande av rådande system blir därför globalt och gränsöverskridande. Bekräftelsen ligger då närmare än i en lokal partigrupp.

Gemenskapen blir stor, man känner att man kan utöva en roll som påtryckare utan att behöva gå ut och efterfråga ett förtroende i allmänna val.

Vårt samhälle har blivit mer sårbart. Internationella spekulanter har fått valutor i gungning och det nationella försvaret står till synes maktlöst mot terroristattacker.

Börsens förväntningar väger tyngre än reell tillväxt och reella värden. Man känner inte igen sig, otryggheten breder ut sig och förtroendet för politiska lösningar minskar. Framtiden känns inte trygg och denna oro måste tas på allvar.

Nu måste det till en ny politikerroll. Vi måste få politiker som uppfattar sig som medborgarnas ombud mer än företrädare för politiskt styrd verksamhet. Politiker som lyssnar mer än sammanträder. Politiker som är lyhörda och kan föra en dialog.

Politiker har inga kristallkulor men måste ha visioner och framför allt reagera snabbare på trender och tendenser i samhällsutvecklingen. Den accelererande samhällsutvecklingen har varken tid eller tålamod med långbänkar och segdraget utredande.

Politiken måste förekomma och inte förekommas. I annat fall riskerar vi att förlora den parlamentariska demokratin.

-

Parlamentarismens epok

Det krävs en ny sorts politiker som har kraft att möta de utmaningar framtidens samhälle skapar.

Med regelbundenhet framträder väletablerade politiker på tidningarnas debattsidor utan annat ärende än att stå upp för det traditionella partisystemet. Inläggen blir en trygghetsfaktor och förstärker troligen uppfattningarna hos de likaledes etablerade och traditionella läsarna av debattsidorna.

Jag menar att vi måste ta en diskussion om huruvida vårt nu mer än ett sekel gamla partisystem är det bästa för framtiden.

I en tid då förändringarna kommer tätt, komplexiteten ökar och avstånden till besluten blir längre, konflikter tenderar att bli inomstatliga och krigshoten "asymmetriska", måste vi tänka efter. Vi kanske kan, och till och med ska, kämpa för att hålla oss fast i det vi i dag har, med det är inte säkert att det kommer att lyckas i långa loppet.

Kanske kommer 1900-talet att i framtida historieböcker kallas den parlamentariska demokratins epok och man lever i någon annan, i en epok vi inte känner till i dag. Men vi kan se trender och tendenser. Vi har ett synfält mot framtiden även om det är kort och begränsat. Vi måste använda det.

Enfrågerörelserna underminerar de etablerade partierna men det är delvis partierna själva orsak till.

Det är tungt att ta sig så långt in i ett parti att man får någon form av säte och stämma. Helst ska man infinna sig i god tid före provvalen till nästa mandatperiod och hinna klara av en viss värnplikts- eller volontärstid. Sedan ska man hävda sig själv på nomineringsmöten.

Partipolitiken kräver mycket av personligt engagemang, kunskap och tid. Det kan vara behagligare att ge sig in i en enfrågerörelse bland likasinnade än att engagera sig i ett parti som först måste hitta sin ståndpunkt internt.

Så förväntas till exempel ett kommunalråd bli näst intill en renässansmänniska. Man ska kunna leda det politiska arbetet, övertyga, inspirera och motivera, leda företag och förvaltningar åt rätt håll, kunna det mesta om skola, vård och omsorg, väg och vatten, planarbete och avfallshantering och mycket mera.

Bukhinnecancer opereras visst i landstingsregi

Trevligt att få positiva känslor när man läser tidningen, särskilt om det gäller sjukvården. Efter alla katastrofartiklar om konflikt mellan Hälso-och sjukvårdsstyrelsen och Uppsala Cancer Clinic kan vi i dag läsa dels debattartikel dels nyhetsartikel om att de operationer Hälso- och sjukvårdsstyrelsen köper av Produktionsstyrelsen och som utförs vid Akademiska sjukhuset. Operationerna utförs med stor skicklighet, och kapacitet fnns för att Produktionsstyrelsen ska kunna sälja till även andra landsting.
Tänk så snabbt en bild kan ersättas av en annan. Och vem sätter bilden?


måndag 18 februari 2013

Politik är att veta



ETT AV DE STÖRSTA problemen inom landstinget handlar om den politiska styrningen, eller rättare sagt bristen på styrning. Många skulle säga att det är trots att politiker finns med i de flesta sammanhang. Jag tror det är på grund av. Politiker använder sin tid åt att diskutera professionens frågor men sällan åt det som är politikens uppgifter. De organ som enligt lag måste finnas är landstingsfullmäktige och landstingsstyrelse. Härutöver måste finnas styrelser för Akademiska , Primärvården, Folktandvården och Lasarettet i Enköping. 

Men först av allt, vi måste lära politikerna vad politik är. Omfattningen på sjukvården, bland annat antal vårdplatser, är en sådan fråga. 

Så menade jag

Koncentrering och koncentrering kan stå för geografisk utspridning respektive geografiskt samlad. Det handlar inte om var makten finns. Den kan vara centraliserad eller decentraliserad.
Jag har fått synpunkter på insändaren härom da´n. Inte lätt att förstå, sa någon. Nej, kanske det.
Vad jag ville ha sagt var att offentliga sektorns organisation är så krånglig att den innebär ett demokratiskt problem. Vidare att man organiserar utifrån en idé, men tillämpar inte idén. Även detta blir ett demokratiskt problem.
Offentlig organisation ska vara enkel att förstå.
Om landstinget ville jag kort säga att det saknar politisk styrning

Jättekö, men inga politiska beslut


Vi har kunnat läsa om styrelsens för Akademiska sjukhuset bekymmer med att klara att kapa köerna. Vid styrelsens första sammanträde för året måste ju problemen diskuteras och en del beslut fattas, tänkte jag.
I de handlingar, som gått ut till ledamöterna är redovisningen omfattande.
Uppföljning av vårdgarantin och kömiljarden är den enda frågan av vikt vid senaste sammanträdet. Vad föreslås styrelsen fatta för beslut?
Inga. Jo, så är det. Jätteproblem, och man föreslås inte vidta några åtgärder.
Styrelsen föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna.
Så blev också beslutet, med tillägget att arbetsutskottet ska följa arbetet.
Alltså jätteproblem, men inga beslut. Det här är illa. Ansvaret är ju politiskt


Larvigt av Reinfeldt

Jag har nu vid flera tillfällen läst om att Fredrik Reinfeldt inte vill debattera med Stefan Löfvén om han inte vill presentera ett trovärdigt regeringsalternativ. Jag antar att med regeringsalternativ menas program.
Vad är nu detta. Ska Löfvén svara för andra partier. Han har ju tydligt markerat att Socialdemokraterna går till val utan att ingå i någon allians. Då blir det lite larvigt med Reinfeldts markering, om nu medierapporteringen är riktig.
Finns det förresten ett program för Alliansen inför nästa val? Förhoppningsvis gör det inte det. Varför olika partier om man inte ska profilera sig?
Den som vinner på den här Reinfeldtska strategin är Löfvén

lördag 16 februari 2013

Vi dömer utifrån en ensidig mediebild

"Lätt att dömas i mediernas domstol" är rubriken på en krönika i dag. Krönikören skriver om psykiatrikern, som hängts ut på grund av ett avsnitt ur ett möte med en patient. Alltså ett avsnitt. Han dömdes av medierna och sålunda av också allmänheten, ty så fungerar vi.
Ansvaret hos media är stort. Jag tycker inte man kan kräva att media ska svara för all samhällsinformation. men den man tar upp ska vara någorlunda allmänt belyst. Vad vet vi egentligen om psykiatrikern? Nästan ingenting. Och trots det dömer vi.
Vad vet vi om alla dessa superegoister, som exponeras i TV? Vi går på bilden av änglar och hjältar. Vad vet vi om dom många politiker, som porträtteras som giriga och okänsliga? Vi går på dom bilderna.
Fusket bland idrottsmän ser ut att vara utbrett. Hur skildras detta? Jo som undantag.
Om en forskning gjordes om i vilka sammanhang fusk och ohederlighet är störst, varvid hänsyn togs till möjligheterna till fusk och ohederlighet, är min hypotes att politiker skulle hamna en bra bit ner på listan. men det är ju inte medias bild

UNT om överbeläggningar

Nog är det märkligt. I en stort uppslagen artikel i dag beskrivs en situation med stor överbeläggning på Akademiska sjukhuset. I december var äverbeläggningen 2,1 procent. Säger kanske inte så mycket. Däremot får beskrivningen av hur patienter placeras i duschrum oss medborgare att reagera.
Vem pekas då ut i artikeln som ansvarig? Jo, ledningen vid Akademiska.Inte ett ord om det politiska ansvaret. Hur ska då sjukhuset klara sin budget?, är en fråga , som ställs. Men snälla nå´n, det finns väl ett politiskt organ, som är budgetansvarigt.
Överläggningar ska äga rum mellan sjukhusledningen och fackliga organisationer. Varför ber inte facken om överläggningar med styrelsen för Akademiska? Och, varför belyser inte tidningen det politiska ansvaret?
Patientsäkerhet, kvalitet och kvantitet i form av antal vårdplatser är självklart politiskt ansvar, men detta bortser man ifrån i artikeln. Lite mer av kunskapsspridning måste vi kunna kräva.
Landstingets beställa-utförasystem borde dessutom innebära att beställaren reagerar för att man inte får den kvalitet man väl har avtalat om. Eller har man inte uttryckt några kvalitetskrav?
De obesvarade frågorna är många.

Leka affär

Den här insändaren kunde vi läsa i UNT i går.


 Beställa-utföra, en demokratifråga

Organisationsutredningarna och omorganisationerna har varit många i Uppsala kommun och i även Uppsala läns landsting. Men det förefaller som om ändringarna medför endast byte av problem.
Koncentrering har följts av dekoncentrering med införande av socialdistrikt och kommundelsnämnder. Centralisering av makten respektive decentralisering är möjlig inom båda formerna.
Kommundelsnämnderna, som är en form av dekoncentrerad organisation, slopades efter några år. Man ansåg att praktiken avvek alltför kraftigt från teorin. Nämnderna blev tandlösa. Huvudförklaringen är, anser jag, att makten förblev centraliserad. Man tillät inte kommundelsnämnderna bli så självständiga, som reformen förutsatte.
I dagens koncentrerade och i hög grad centraliserade Uppsala kommun fattas besluten genom att beställa och utföra. Det finns sålunda två slag av politiker. Eftersom beställarpolitikerna ska ha sina förvaltningar och utförarpolitikerna sina kan man misstänka att kostnaderna blir högre än med den traditionella modellen.
Även om så är fallet, finns ett ännu större problem med att ”leka affär”, nämligen ett demokratiproblem. Det är för medborgarna nästan omöjligt att förstå var ansvaret ligger för olika frågor. ”Jag vet inte, fråga en utförarpolitiker. Jag är beställare”. Svårigheter att nå byråkrati och politiska beslutsfattare leder lätt till likgiltighet.

Problemet är emellertid ännu större inom landstinget, där man säger sig arbeta efter beställa-utföramodellen, men i verkligheten inte gör det. Där beställer en nämnd direkt av förvaltningar, vars utförarstyrelse hamnar offside. En konsekvens har blivit att professionen får stå till svars för sådant, som är politiskt ansvar. Exempelvis måste beslut om en minskning av antal vårdplatser på ett sjukhus fattas av politiker. Det är inte läkares och sjuksköterskors ansvar.

Ett minimikrav inför nästa mandatperiod måste vara att den som ges ett politiskt uppdrag ska genomgå en två dagars politikerutbildning


Harald Nordlund


torsdag 14 februari 2013

Inte heller oppositionen har förstått

Jag har just nu fått Uppsalatidningen i min hand. Läser en artikel av två socialdemokratiska landstingspolitiker. Artikeln är en förkortad version av en artikel, som varit publicerad i Upsala Nya Tidning. Kanske borde Uppsalatidningen tillämpa samma princip som UNT, nämligen att inte anta artiklar, som publicerats i annan tidning.
Alltnog, den förkortade versionen är inte bättre än den längre. Den är inte heller särskilt välskriven. Artikel är en kritik mot landstingsstyrelsens ordförande för bristande intresse för sjukvårdspolitiken och för att Akademiska sjukhuset inte fått de resurser, som krävs för att man ska kunna producera den vård, som efterfrågas. Inte ett ord om styrelsen för Akademiska sjukhuset. Det borde väl vara den, som har pengarna.

Det är kanske inte så förvånande att den politiska styrningen av landstinget är nästan obefintlig. Varken styrande konstellation eller opposition tycks ha en aning om vad den egna styrmodellen innebär.

Sverige på rätt väg

Det internationella energiorganet IEA ger Sverige högt betyg för energipolitiken. Man berömmer Sveriges satsningar på förnybar energi, energiforskning, energieffektivisering och gröna elcertifikatsystemet. IEA rekommenderar Sverige att fortsätta med nya reformer.
Om jag inte förstått fel finns ingenting i rapporten, som andas stöd för utbyggd kärnkraft. Sol, vind och vatten   utgör växande andel av energikällorna. Kärnkraftdebatten är snart död?


Även cykling utan lyse är ett brott

I en insändare i dag tackar en person för underhållningen i tingsrätten. Hans kompis stod åtalad för att ha cyklat nattetid utan lyse. Brottet, ty ett brott är det, ledde till prövning av rätten eftersom kompisen bestridit brott.
I insändaren raljeras över hanteringen och det allvar med vilket frågan behandlades. Jag var inte där, men ser i insändarens slut en viktig principfråga. Polisen borde ha nöjt sig med att tillrättavisa. Men varför, tänker jag. Har riksdagen ansett att det ska vara straffbart att åka cykel i mörker utan lyse ska väl bestraffning ske. I annat fall bör förordningen ändras.
Det torde finnas ett stort antal mål i våra tingsrätter, som kan förefalla kosta mycket pengar och vars karaktär är av enkelt slag. Dock, var hamnar vi om vi lagstiftar, men inte beivrar överträdelser? Det handlar ju inte bara om användning av cykellyse

måndag 11 februari 2013

Vind och sol i samverkan

Det här är spännande och visar att om viljan finns kan vi åstadkomma en omställning av vårt energisystem. Bort från energiproduktion med icke förnybara bränslen.
"Vindkraftverk använder solenergi för att producera vindkraft
En ny typ av vindkraftverk är under utveckling som påstås kunna producera energi från solen och vinden med nästan obefintlig klimatpåverkan och avfall. Särskilt anmärkningsvärt är att värme från solen används för att producera egen vind."

Forum Livskunskap

Varje dag upplever vi det. Varje dag läser vi om det och hör om det på radio och TV. Behovet av ökade livskunskaper.
Forum Livskunskap är nybildat. Man vill utveckla idén om vad livskunskap är och hur både
ungdomar och vuxna kan lära sig mer av det - i skolan, men också utanför.
I dels en rapportbok, dels en antologi, har Forum Livskunskap publicerat
riksdagens och ungas och vuxnas tankar om livskunskap. Under några
”dialogdagar” för vuxna våren 2012, ett samarrangemang med Stiftelsen Ekskäret,
utvecklades ytterligare perspektiv på frågan och idéer för framtida verksamheter.

Detta kan komma att utvecklas till någonting bra. Många kan ansluta sig och därmed öka trycket på att åstadkomma att Livskunskap blir ett eget ämne i skolan.

FP:s klimatpolitik redovisad i riksda´n

Jag är inte riktigt bekväm ( ur vårt moderna språk. Borde heta tillfreds med) med mitt eget partis energipolitik. Partiet hävdar att kärnkraften är nödvändig under en övergångstid. Den torde vara lång, eftersom man vill bygga nya kärnkraftverk. Jag tror emellertid att formuleringen att vi är tvungna under en övergångstid är avsedda att tillfredsställa de socialliberaler, som vill ha en snabb avveckling av kärnkraften.
Partiets miljöpolitiska talesperson i riksda´n beskrev nyligen i ett anförande i riksda´n sin och partiets uppfattning inom klimatpolitiken. Ett bra anförande frånsett otydligheten kring kärnkraften.
Jag tar mig här friheten att återge talet

"I ljuset av Världsbankens rapport, som pekar på fyra graders medeltemperaturförhöjning, inser var och en att utmaningarna kommer att bli oerhört stora. Ur klimatsynpunkt kan därför kärnkraften vara en brygga över till det fossilfria samhället. Att dessutom kunna exportera el med låg CO2-belastning gynnar klimatet också ur ett globalt perspektiv. Allianspartiernas överenskommelse om att gamla kärnkraftsreaktorer på sikt ska kunna ersättas med nya samtidigt som den förnybara energisektorn utvecklas rejält är viktig för att Sverige ska kunna ha en näst intill koldioxidfri elproduktion, för att vi ska kunna bistå andra länder med näst intill koldioxidfri el och för att vi ska kunna öka möjligheten att klara ett tuffare klimatmål. Ur klimatsynpunkt är nämligen kol och olja det riktigt stora hotet. Att samtidigt lämna både det fossila samhället och kärnkraftssamhället ser jag inte som möjligt även om jag inte är någon kärnkraftskramare. På sikt ser däremot jag självfallet solenergipotentialen och smarta nät som möjliggör transporter. Det är något som vi parlamentariker i det internationella Climate Parliament också arbetar intensivt för.
Fru talman! Med detta som bakgrund vill jag nu i slutet av detta anförande och i de kommande anförandena koncentrera mig på Folkpartiets utgångspunkt och vårt bidrag till en hållbar framtid genom alliansregeringen. Vår grundprincip är att förorenaren ska betala. Det är klimatpolitikens ledstjärna. Vi anser också att samarbetet inom EU är en omistlig del i klimatpolitiken. Det europeiska systemet med utsläppsrätter är ett viktigt och nödvändigt instrument för att minska utsläppen av koldioxid. Det är positivt att systemet utvecklats och utvidgats så att också flyg och sjöfart omfattas. Vi delar också uppfattningen att rättigheterna inte ska vara gratis utan auktioneras ut. (Applåder)"

Det går att forska på
Det går att forska på området, sehttp://www.su.se/emb/forskning/forskningsprojekt/modelling-the-effects-of-environmental-and-climate-variation-on-plant-population-dynamics-1.117646. Men det krävs förstås att man inte hoppar av skolan förrän man kommit dit. Vad skall vi göra för att få eleverna i skolan intresserade av att göra något för att öka våra kunskaper?

Skrivet av Anders Molin den 7 februari, 2013 - 15:12.

lördag 9 februari 2013

Vad ska vi med vapen till?

Skärpt vapenlagstgiftning i Sverige förväntas. De fyra hundra svenskar som äger en kpist kommer inte att få sina licenser förnyade om en utrednings förslag blir beslut. Helautomatiska vapen anses vi inte behöva. Inte heller halvautomatiska om dom kan laddas med fler än sex skott.
Det är bra och viktigt att sådana här markeringar görs. Men hur åstadkoms ifrågasättande av vapen över huvud taget? Inte allt vapeninnehav kan förbjudas, det inser jag, men jag tycker att en utredning om vapeninnehav ska vara passa på att bilda opinion för ickevåldskultur

Intervju med landstingsstyrelsens ordförande

Landstingsstyrelsens ordförande i Uppsala län intervjuas i Upsala Nya Tidning i dag. En del frågor är lite märkliga. Vad händer om inte Akademiska klarar årets sparkrav på 220 miljoner?, lyder en fråga. Om jag ställde frågan skulle den lyda: Vad händer om Produktionsstyrelsen inte klarar årets sparkrav på 220 miljoner inom sjukvårdsverksamheten? Produktionsstyrelsen är styrelse för all sjukvårdsverksamhet i regi av landstinget.
Frågan om patientsäkerhet är en allvarlig fråga. Om personal slår larm på det sätt man gjort måste politiker reagera.
När intervjun kommer över till den så kallade affären med Gamla Uppsala Buss ser jag en egendomlig fråga. "Gamla Buss styrelse har beslutat att inte föra över förra årets vinst till landstinget. Tvärt emot vad ni politiker vill. Men Gamla Uppsala Buss styrelse består av politiker. Sådana här frågor bidrar inte till att förbättra allmänt sett ganska dåliga kunskaper om vårt politiska system.

fredag 8 februari 2013

Ny politik för FP viktigare än ny ledare, nu

"Nytt jobb för Björklund?" löd en rubrik på en ledare i DN för inte snart två veckor sedan. DN skulle gärna se att Erik Ullenhag och Jan Björklund bytte departement, för att få en mjukare linje i skolpolitiken. En folkpartist i Stockholmstrakten har nyligen tyckt att Björklund borde bli ÖB.
Inget av dessa två förslag är realistiskt. Den sociale och trevlige personen Björklund har en stark högerinriktning i sin politik. Men när politikens riktning blir "fel" ska väl partiet säga ifrån. I Folkpartiets fall handlar det i dag om att man har en stark partiledare och svag partiledning, partistyrelse och medlemmar, eller snarare fega. Jag är övertygad om att många tycker att Folkpartiets högerinriktning känns både fel och besvärande. Men man opponerar inte, då detta kan bli till nackdel för den egna karriären.
När partiet åter fått en socialliberal ledare kommer ledning, styrelse och medlemmar att sluta upp bakom denna. Mer socialliberal profil, nu. Ny ledare sedan


Demokratiskt underskott i EU

Sverige har tjugo ledamöter i Europaparlamentet. Hur många svenskar känner till minst ett namn av dessa tjugo? Hur många svenskar känner någon av dessa tjugo? Hur många svenskar känner till något av vad någon av dessa tjugo har uträttat?
Jag är rädd för att svaret på frågorna skulle vara mycket nedslående. Om så vore fallet skulle EU som demokratisk organisation kunna ifrågasättas. Till detta kommer att man har regler, som syftar till att på ett onödigt sätt begränsa demokratin. Ett exempel utgör det faktum att det inte är möjligt att ta del av hur omfattande ledamöternas taxiresande är.
UE är en organisation, som behövs. Den behövs för fredens och miljöns skull. Men, inte minst, det demokratiska underskottet talar för att de frågor organisationen ska ägna sig åt måste begränsas till, i huvudsak, fredssträvanden och miljöförbättringar

onsdag 6 februari 2013

Diskriminering av en minoritet

Vilka fel, som kan uppstå av generaliseringar. Det är inte så att alla idrottsmän fuskar..  Det är inte så att alla idrottsmän är stenrika. Det är inte så att alla, så kallade, kändisar är superegoister.
Hörde härom dagen att någon hade sagt: "Ni svenskar är dumma som betalar skatt". Hade jag hört det direkt hade jag nog reagerat med att hävda att det var en diskriminering. Diskriminering av en minoritet

Bland annat och bland andra

Jag fick en inbjudan till ett "seminarie" med "bland annat" NN och NN som medverkande. Jo, jag förstod vad man menade, men nog hade jag helst sett att inbjudan gällde ett "seminarium" med "bland andra" NN och NN som meverkande.

Partiledarna tror att våld kan användas som konfliktlösningsmetod


Tyvärr missade jag intervjun med K G Hammar. Jag hade gärna tagit del av hans tankar om vad eller vem Gud är. Dock vet jag tillräckligt för att förstå att han har i konservativa kyrkokretsar kontroversielle åsikter. Jag gillar hans resonemang.
K G Hammar är också en utmärkt talesperson för spridning av en ickevåldskultur. Han fördömer våldsanvändning i alla sammanhang. Han har ofta talat om dubbelmoralen hos politiker. Sverige säljer mest vapen per capita i världen. Tal om fred blir då inte trovärdigt. Dubbelmoralen finns ju i hög grad även inom FN och EU. Dessa fredsorganisationer består av medlemmar, som är stora vapenexportörer.
Jag kommer alltid att minnas en beskrivning av dubbelmoralen, som Hammar gett: "Den rika världen lägger en massa energi på att lösa konflikter, samtidigt som vi lägger en bössa bredvid dem, som är i konflikt."

Varför talar våra partiledare aldrig om ickevåld? Svaret måste väl vara att man tror att våld är verkningsfullt som konfliktlösningsmetod. Man är rent av beredda att ta exempel från konflikter där vapenanvändning tagit livet av miljontals människor. Hur kan spridning av en våldskultur skapa fred? Man frestas att tro att vi politiskt styrs av dumhet, men kanske är det så illa att pengar och makt tillmäts större värde än enskilda människors värde. 
Vem av de svenska partiledarna blir den förste/a att ta avstånd från nu gällande syn på vapenexport och att ta avstånd från våldsanvändning vid konfliktlösning. När kommer Sveriges utbildningsminister att tala om nödvändigheten att på skolschemat införa ett ämne Livskunskap, en kunskap, som förr i högre grad förmedlades i hemmet.


Konstigt att inte fler olyckor sker.

Vi hör och läser dagligen om olyckor i trafiken. Visionen noll omkomna i trafiken blir nog aldrig mer än en vision. För mig framstår det som en gåta att inte fler olyckor inträffar. Jag har nyss kommit hem efter att ha kört tio mil på E4. Jag blev skrämd. Hets, korta avstånd till framförvarande och nästan aldrig användande av blinkrarna. Till det kommer hastigheter, som får min framfart i hastigheten 100 kilometer i timmen att se ut som gåfart. Visst är det så att påbud gäller i fråga om att blinka vid utfart från cirkulationsplats? Att inte blinka måste väl då ses som ett trafikbrott? Eller...? När polisbil följer efter superegoist borde väl en lampa tändas. Men inte.
Superegoismen dominerar även på vägarna. Poliskontroll har jag nog inte sett sedan jag bodde i Norrbotten för femtio år sedan. Nykterheten kontrollerades vid hemfärd från midsommarfirande. Polisen var framgångsrik.

tisdag 5 februari 2013

Vårdval och fri etablering

Resultaten av utvärderingen av vårdvalet förvånar mig inte. De kriterier som Uppsala universitet, som är utvärderaren, belyst är kvalitet, tillgänglighet, valfrihet och effektivitet. Om det här finns i dag en debattartikel i Upsala Nya Tidning. Författaren pekar främst på att sjukvårdsresurserna inom primärvården inte fördelas med hänsyn till behovet.
Vem förvånas över detta? Fri etablering innebär ju just frihet att starta var man vill. Jo, visst kan landstinget ha synpunkter, men kan i princip inte förhindra en etablering, som håller acceptabel klass.
Vårdval och etableringsfrihet är kostnadsdrivande, visar utvärderingen. Ja, självklart måste det vara så. Att vårdval är det upprör mig inte, åtminstone inte då vårdval ju torde innebära ökad kvalitet. Utvärderingen är inte tydlig i detta avseende, men nog säger mig logiken att om jag har frihet att välja upplever jag ökad kvalitet. Skall vårdvalet kunna bli ett jämlikt system krävs att medborgarna har tillräcklig information för att kunna välja. Dålig information är emellertid inte ett argument mot systemet utan argument för förbättring av informationen.
Vad vill skribenten ha, i stället för nuvarande system. Som alternativ ser jag en del floskler. Varför inte hävda att det måste vara rätt väg att gå att ge patienterna möjlighet att välja, men att det måste genomföras så att valfriheten gäller inte bara de som har största möjligheterna att välja.
Invändningarna i fråga om etableringsfrihet instämmer jag i. Eftersom landstinget använder skattepengar till fritt etablerade vårdcentraler måste det ses som självklart att landstinget ska avgöra lokaliseringen.
Författaren och hans parti vill att nationella kvalitetslagar införs för vård och omsorg. Har vi verkligen för få lagar? Nej, vi behöver politiker, som vet vad politisk styrning är och som har förmågan att styra.

Skriv som Du pratar, sägs ibland. Men följande formuleringar skulle jag gärna se på annat sätt:
"...nya vårdcentraler bara har etablerat sig i tätorter..." ...nya vårdcentraler har etablerat sig i bara tätorter

"...förbättra ohälsotalen har vi också krävt...."  ...förbättra ohälsotalen har vi krävt även...

"Vi ser positivt på att läkarbesöken ökar om det beror på..."     ....läkarbesöken ökar om de beror på...

"...men patienterna är inte nöjda vare sig med tillgänglighet eller kvalitet."   ...men patienterna är inte nöjda med vare sig tillgänglighet eller kvalitet
  
"...att betrakta som valfrihet för vårdproducenterna än patienterna." ....för vårdproducenterna än för patienterna

"...behov av god hälso- sjukvård.."  ...behov av god hälso- och sjukvård

"..hur viktig uppföljning och kontroll är."    ..hur viktiga uppföljning och kontroll är

måndag 4 februari 2013

Avloppsvattnet fortfarande ett stort problem


Det är enligt lag generellt förbjudet att i ett vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett eller tätbebyggelse om avloppsvattnet inte har genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Vattenområden avser sjöar, öppet hav, havsvikar, diken, kärr och andra våtmarker, liksom regleringsdammar och bevattningsmagasin. Antalet fastigheter i Sverige som saknar anslutning till kommunalt avloppsnät är omkring 800 000, av vilka ca 300 000 är fritidshus. Avlopp som inte har anslutning från WC borde anmälas till respektive kommun. Kommunerna kan själva besluta om tillståndsplikt. Dock kan anläggning byggas innan man fått godkännande från kommunen, till skillnad från vad som gäller för WC-anläggning, för vilken beslut måste föreligga innan åtgärder vidtas. Mälardalsrådet måste verka för att samtliga medlemskommuner i sina lokala föreskrifter inför tillståndsplikt för även enskilda avlopp.

För att avloppshanteringen ska bli uthållig krävs framför allt att näringsämnena utnyttjas bättre. Urin och avföring kan efter hygienisk behandling användas som gödselmedel. Olika avloppsströmmar ska inte blandas utan i framtiden behandlas separat. Mälardalsrådet måste påverka även en sådan utveckling. De negativa effekterna av enskilda avlopp har hittills uppmärksammats i för liten grad. Recipientens storlek och topografi är av stor betydelse för hur enskilda avloppsdiken kan fungera som filter. Tillsynen av enskilda avlopp är ett primärkommunalt ansvar. Det föreligger brister i fråga om prioriteringen av denna tillsyn liksom i fråga om åtgärder för att upptäcka enskilda avlopp som inte blivit anmälda. Även dessa frågor måste Mälardalsrådet ha på sin dagordning.

Halterna av övergödande ämnen i vattenområden ökade fram till början av 90-talet för att därefter ha varit ungefär oförändrad. I vissa vatten såsom Östersjön tycks problemen ha fortsatt att öka, i synnerhet för kväve. Vi har alltså inte lyckats bryta den negativa utvecklingen. De främsta föroreningskällorna är övergödning, inte fullt utbyggd avloppsrening och bilism. I åkermark och i bottensediment finns stora mängder näringsämnen lagrade vilket innebär att urlakningen skapar en del av problemen. Problemet med kväve och fosfor hänger samman med bindningen i sedimentet. Mälardalsrådet måste verka för att användningen av handelsgödsel minskas ytterligare, att samtliga medlemmar får fullt utbyggd avloppsrening och att föroreningar från privatbilism och transporter kraftigt reduceras. Östersjön är ett viktigt hav för alla angränsande kommuner. 

LäxRUT en del i ett systemskifte?

Heder åt politiker, som vågar inta egna ståndpunkter. Det folkpartistiske kommunalrådet i Uppsala, Mohamad Hassan, skriver i dag i en insändare om läxRUT. Han tar upp en aspekt, som jag tidigare pekat på, och som är, om möjligt, mer allvarlig än orättvisan i att endast vissa torde ha råd att utnyttja RUT-systemet. Kommer läxRUT att vara ett led i att minska det solidariska ansvaret för även utbildning? Hans svar är ja. Tack för det.
Socialliberaler måste vara på sin vakt mot det systemskifte som vi befinner oss i. Ska även skolan bli ett enskilt ansvar?
Det gemensamma ansvarstagandet är viktigare än på länge. I denna superegoismens tid hotas många utsatta människor att bli ännu mer utsatta. Då behöver vi en politik, som opinionsbildar för solidaritet och för de som inte kommer i närheten av att gynnas av dagens premiering av egoism

Samarbeta med NATO, ja

Dagens debattartikel i Upsala Nya Tidning handlar om Sveriges förhållande till NATO. Två socialdemokrater resonerar om skillnaderna mellan att vara medlem och att samarbeta. De två argumenterar för samarbete och mot medlemskap. Jag känner sympati för deras åsikter. En alliansfrihet ger möjlighet till bibehållen handlingsfrihet. Grunden för min egen uppfattning till svenskt medlemskap uttrycks av de två socialdemokraterna i meningen: "Som medlem i NATO har vi att acceptera skarpa påtryckningar för deltagande i olika påtryckningar för deltagande i olika militära operationer och övningar."

Har alla kommuner vattenskyddsplaner?

Det finns tecken som tyder på att miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag är svårt att uppnå. Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Arbetet med att fastställa vattenskyddsplaner är centralt för att nå målet och för att leva upp till EU:s Vattendirektiv. För att kunna gå från ord till handling krävs ett effektivt arbete på även kommunal nivå så att Mälardalens kommuner genom att ingå med politiker i avrinningsområdets vattenvårdsråd tar ansvar för samordning och genomförande av EU:s Vattendirektiv.  Mälardalsrådet måste medverka till att det regionala arbetet med vattenförsörjningsplaner och kommunernas arbete med att fastställa vattenskyddsområden påskyndas för att möjliggöra måluppfyllelse till år 2009. En övergripande plan för reservvatten måste finnas om Mälaren skulle slås ut. Grushushållningsplaner måste skärpas så att åsgrus kan räcka i sekellånga perspektiv. En sänkning av grundvattnet måste förhindras.

Tycka och debattera är olika saker

Antalet artiklar, som kommer till Upsala Nya Tidnings debattsida ökar. Det kan tyckas märkligt alldenstund antalet medier ökar. Men kanske ändå inte. Kanske är det så att det snuttifierade tyckandet för många leder till att man vill lägga ut texten.
När jag skriver på Twitter att Akademiska sjukhuset inte styrs politiskt väcks ett behov av att förklara vad jag menar. För detta krävs mer än 140 tecken. Jovisst, jag bloggar, men hur många läser den och hur får jag många att läsa den? Att tycka till är inte samma som att föra en debatt.
Jag kan inte finna bättre forum, för att föra fram min åsikt, än Upsala Nya Tidnings debattsida. Den läses av många, ja kanske de flesta, i den här regionen och av många i andra delar av vårt land.
Om en artikel klarar konkurrensen uppstår nästan omedelbart nytt problem; var uttrycker jag min uppfattning och opinionsbildar i nästa fråga? Landstingen styrs inte politiskt. Patientsäkerheten är ett stort politiskt ansvar. Människans ansvar för den biologiska mångfalden. Kanske ämnen för UNT: s nya debattkvällar, som startar i februari?


fredag 1 februari 2013

Luften rör sig över geografiska gränser

Genom luftens relativa lättrörlighet ger vi andra våra utsläpp, och får ta emot föroreningar från annat håll. Luftproblemen är globala varför det är viktigt med ett internationellt samarbete

                                                                                                                             
Även om vi delar atmosfär med hela klotet, vilket gör internationella åtgärder nödvändiga, så är lokala insatser en lika viktig förutsättning för en förbättring av luftkvaliteten. Stora utsläpp sker från vår egen förbränning av fossila bränslen, men vår alltmer ökande trafik står för nästan dubbelt så mycket utsläpp av växthusgaser som förbränningen.
Medvetenheten om effekten i form av global uppvärmning är i dag stor. Men hur högt prioriterar vi att dra åt bromsen?

Mälardalen kombinerar befolkningstäta områden och miljökänsliga natur- och kulturområden, både på land och i vatten och luft. Det finns därför anledning att Mälardalsrådet tar extra initiativ för att nå de nationella miljömålen.
Den växande trafiken och eldning med fossila bränslen bidrar till ökande koldioxidhalt i atmosfären och stora utsläpp av partiklar. Koldioxid och även  frisläppta freoner är huvudorsaker till global uppvärmning och växthuseffekt. Utsläppen måste minskas.
Lika oumbärligt som det atmosfäriska ozonet är lika skadligt är det marknära ozonet. Därtill kommer utsläpp av försurande ämnen. Vi är kritiska mot att inget nytt delmål för svaveldioxid fastställts trots att det nuvarande skall uppnås 2005.
Med förbättrad förbränningsteknik, bättre reningsutrustning, övergång till andra bränslen och genom minskade fysiska transporter kan en del åtgärdas, men framför allt måste övergången till andra, förnybara bränslen påskyndas. Bättre utnyttjad kollektiv trafik och utbyggnad av spårbunden trafik är andra viktiga åtgärder. Vid inköp av nya fordon måste man ställa höga krav på minskad energiförbrukning och minimerade utsläpp. För att stimulera miljövänligare trafik kan man låta miljöbilar parkera gratis i tätorternas centra. Enligt principen om att förorenaren betalar bör den förorenande trafiken stå för kostnaderna, i form av väg- eller trafikavgifter. Kommuner och landsting skall vara pådrivande genom att vid nyanskaffning av t.ex. tjänstebilar välja miljöbilar. Kommunerna bör i sina översiktsplaner införa miljözoner. Miljözon innebär att kommunen inom ett visst område kan förbjuda viss biltrafik eller ta ut miljöklassrelaterade avgifter för fordonstrafik.
Vi känner en större oro än regeringen för att delmålen för framför allt partiklar, kväveoxider och marknära ozon inte kommer att kunna uppnås, speciellt i de större städerna. De åtgärder som krävs för att lyckas minska utsläppen från främst trafiken och kraven på att nå målen läggs främst på kommunerna. Lösningen ligger delvis i att samhällsplaneringen måste förändras och utvecklas. Planeringen måste genomsyras av helhetssyn och att hänsyn tas till hela transportsystemet och inte till bara enskilda gator.
Förbränningsanläggningar i det fria bör inte tillåtas. Risken för att farliga förbränningsprodukter bildas är stor. Dioxiner är ämnen som vi vet är skadliga i även små doser. Avgifter på förbränning bör införas på det sätt som gäller för deponering.

Det borde vara kö till köp av vindkraftandelar

Varför blir det inte kö till vindkraftkooperativen för att köpa vindandelar. Att äga vindandelar innebär inte bara att man får köpa el till självkostnadspris. Det innebär också att man är med och bygger ny vindkraft och stödjer omställningen mot förnybart. Nu kan man också välja vindandelar miljömärkta med Naturskyddsföreningens "Bra miljöval". Allt fler talar om att vindkraften är en förutsättning för fortsatt välstånd, även i Sverige. – Den danska lagen som ger närboenden rätten att bli delägare borde gälla i Sverige. läste jag nyligen nånstans. När man bygger en väg drabbas några av buller och av att se vägen men de gynnas av att kunna åka på vägen. De vindkraftverk där närboenden har rätten att köpa in sig och få del av vinsten blir bättre planerade och bättre placerade.
Jag citerar ett hoppingivande avsnitt ur Miljörapporten:
"Efter president Barack Obamas installationstal spekuleras det i om detta var vändpunkten i den amerikanska inställningen till det internationella klimatarbetet. På framskjuten plats i talet konstaterade presidenten att det vore ett svek mot kommande generationer att inte ta tecknen om klimatförändringar på allvar. ”Vissa förnekar detta fortfarande trots överväldigande vetenskapliga bevis, men ingen kan undgå att vi drabbats av torka, förödande skogbränder och allt kraftigare stormar", sade president Barack Obama.
Någon utsträckt hand till resten av världen kom dock inte. I stället talade han om att USA måste leda övergången till hållbar energi och att det inte duger att överlåta till andra länder att driva en utveckling som både ger nya jobb och lönsamhet för nya branscher."



Inte politikers uppgift att fatta politiska beslut?

Sjukhusdirektören fortsätter att hängas ut. Han hängs ut för det som är politiska beslut. Det man kan kritisera honom för är möjligen att han inte lärt politikerna vad som är politiskt ansvar.
Politik är att besluta om pengar, det vill säga hur mycket skattepengar som ska tas in och hur dessa ska fördelas, att besluta om kvaliteten på de verksamheter vi finansierar med skattepengar och besluta om kvantiteten på verksamheterna, det vill säga, omfattning och vilka som ska få ta del av verksamheterna. Politik är också att följa upp, det vill säga kontrollera hurbesluten förverkligas och fatta de beslut som krävs med anledning av uppföljningen.
Personalen vid Akademiska sjukhuset överlämnade härom dagen protestlistor till sjukhusdirektören. Man protesterar mot att antalet vårdplatser vid sjukhuset ska minskas. I samband härmed uttalades från politiskt håll att det är inte politikers sak att avgöra hur många platser man ska ha. Läste jag rätt? Inte politikers uppgift att fatta politiska beslut?
Tydligare kan inte sjukvårdspolitikens abdikation bli