torsdag 28 november 2013

S och M är tydliga i fråga om allians

Regeringspartierna kritiserar Socialdemokraterna för att det inte är tydligt i fråga om  koalitionsbildning efter nästa val. Med vilka vill man regera om Alliansen förlorar sin nuvarande ställning? är den fråga, som upprepas.
Socialdemokraterna är tydligt om att man inte är berett att ingå i någon allians före valet. Koalition är en fråga, som man klarar av efter valet. Partiet anser  sig ha erfarit att säga både att man ska ingå i en viss allians och att man kan tänka sig andra konstellationer efter valet, skapar en otydlighet, som väljarna inte gillar.
Från även Moderaternas sida anges endast en linje. Om inte Alliansen kan behålla regeringsmakten så går partiet i opposition. Båda partierna intar endast en ståndpunkt, fast olika. Moderaterna gör bedömningen att säga dels att man satsar på Alliansen i valet dels att man kan efter valet tänka sig ingå i annan konstellation, skapar en osäkerhet, som partiet förlorar på

onsdag 27 november 2013

Pengar till kommunerna

Statens utjämningsbidrag är till för att utjämna skillnader i ekonomiska förutsättningar mellan kommunerna respektive landstingen. Med även vissa andra ekonomiska anslag har man samma syfte samma. Det är en viktig statlig uppgift att ombesörja detta.
Tyvärr är inte förståelsen särskilt stor i de kommuner, som anser sig "skänka" pengar till andra. Härvid har staten misslyckats. Den staten anser en del vara bättre skickad än kommunerna att driva verksamheter. Det räcker om staten försöker bli bra på att styra med pengar, lagar och förordningar. Mycket återstår dock

 

"Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om cirka 93,6 miljarder kronor till kommuner för 2014. Den största summan pengar går till kommunalekonomisk utjämning och är på drygt 90 miljarder kronor. Utjämningssystemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner och landsting.
De andra anslagen innehåller bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag på ändringar i det kommunala utjämningssystemet. Inkomstutjämningsavgiften ska sänkas för de kommuner som betalar sådan. De kommuner och landsting som förlorar på detta ska få en kompensation som motsvarar intäktsminskningen."

Husläkardebatt 2005

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över*

Artikeln var publicerad 20 juli 2005


replik | sjukvård Öka antalet husläkare

Mångordig och innehållslös. Så måste artikeln den 9 juli av majoriteten i landstinget karaktäriseras. På åtta rader beskriver man sin sjukvårdspolitik. I övrigt är det en massa ord om vad man inte vill.

I artikeln beskrivs vad majoriteten vill men inte lyckats genomföra efter att ha haft ansvaret i elva års tid. Till exempel mer solidaritet, mer långsiktig hållbarhet och mer gemenskap och stöd till individen. Behoven av förbättringar är många, vilket vi är de första att instämma i.

Vi lusläser artikeln för att finna förslag, idéer och visioner eller åtminstone något av detta. Allt vi hittar är att man säger sig ha en insikt om att hälso- och sjukvård är den viktigaste delen i välfärden, att den måste få kosta och att den ska vara tillgänglig på lika villkor för alla. Hela artikeln i övrigt är en beskrivning av det amerikanska system som man jämför moderaternas politik med.

Men det finns ett socialliberalt alternativ, som innebär mer solidaritet, mer långsiktighet, mer gemenskap för och stöd till individen och bättre tillgänglighet. Eftersom den viktiga del av välfärden som sjukvården utgör, för närvarande har stora brister krävs en radikalt annorlunda politik än dagens.

Många som fått del av sjukvårdens insatser öser med rätta lovord över personalen för det sätt man tagits om hand på. En ständigt utvecklad personalpolitik är därför nödvändig för att ta vara på personalen. Vi vill visa större tilltro till och lyhördhet inför professionen. Den socialliberala sjukvårdspolitiken innebär att kostnaderna för vård och omsorg ska täckas av skatteinkomster och frågan om vad som är kvalitet ska bestämmas politiskt och demokratiskt. Vem som utför vården blir då en fråga om valmöjlighet och effektivitet. Vi vill tydliggöra politiken till att handla om resurser, kvalitet, uppföljning och ansvarsutkrävande. De politiska besluten och det lokala inflytandet måste flyttas närmare verksamheterna genom att Enköpings lasarett får en egen utförarstyrelse liksom primärvården i alla länsdelar.

Dagens problem i sjukvården är inte ekonomiska utan organisatoriska.

Harald Nordlund

landstingsledamot (fp)

Sigbritt Dahlberg

landstingsledamot (fp)

Straffa inte kollektivt

En av anledningarna till att många regler är krångliga torde vara misstänksamhet mot oss medborgare. Många fuskar. Jo, så är det nog. Jag ser, till exempel, skenskrivningar och svartjobb. Men ett omtänkande behövs. Straffa inte kollektivt. Se till att komma åt de enskilda oegentligheterna. Ett tecken på omtänkande kan vara det här riksdagsbeslutet:
 "En rad regler inom socialförsäkringsområdet blir enklare från den 1 januari 2014.Det innebär till exempel att den som vårdar en svårt sjuk närstående inte ska behöva anmäla vården för att kunna få närståendepenning. Andra exempel är att sjukpenning ska kunna betalas ut för upp till sju dagar före det att sjukanmälan kom in till Försäkringskassan och att dagar i sjukperioder ska läggas samman om färre än 90 dagar har gått mellan perioderna."

tisdag 26 november 2013

Fler kommuner ska ta emot ensamkommande barn

Barn, som kommer till Sverige utan vuxna, ensamkommande flyktingbarn befinner sig i en oerhört svår situation. Det är viktigt att ett bra omhändertagande ordnas snabbt. En svårighet är att landets kommuner inte anser sig ha möjlighet att ordna ett acceptabelt boende.

Riksda´n beslutade emellertid för en tid sedan att fler kommuner ska ta emot ensamkommande flyktingbarn. Det ska åstadkommas genom att Migrationsverket får ökade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun. Migrationsverket ska kunna göra detta även om det inte finns någon överenskommelse mellan verket och kommunen om mottagande av ensamkommande barn.

Beslutet gäller från 1 januari 2014. Ett viktigt beslut för svårt u

Olikheterna ger styrka

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över*

Artikeln var  publicerad 29 juni 2005. Regeringen utgjordes av det Socialdemokratiska partiet. Den bredd jag skrev om och hade förhoppningar om finns inte i dag. Bredden saknas så till den grad att en del medborgare säger sig inte se någon skillnad mellan Socialdemokraterna och Alliansen. Svårt att förstå, ty nog finns tydliga skillnader



Att motsättningar inom en tillräckligt stor grupp kan växa sig större än motsättningarna mellan två jämnstora grupper torde vara allmänt känt. Likafullt fortsätter socialdemokratin envist att framhålla de borgerliga partiernas olikhet som svaghet och splittring. Detta är inget annat än rent nonsens och ett försök att vilseleda väljarna

Oenigheten mellan det nuvarande regeringspartiet och dess stödtrupper är betydligt allvarligare. Ingen krävde samsyn och enighet mellan partierna före valet eller ens innan regeringen bildats av ett med stöd av två. Socialdemokraterna satte sig på taburetterna medan de andra fick lov att smyga omkring i departementens korridorer. Det är en modell som inte kan användas på borgerligt håll. Alliansen samarbetar före valet men vill att väljarna fördelar sina röster och därmed bestämmer partiernas styrkeposition.Ê

Det finns en spännvidd i det borgerliga regeringsalternativet. En bredd som har sin grund i ideologiskt skilda synsätt. Den bredden ska vi vara rädda om. I debatten ställs ofta ideologin mot ekonomin, en debatt som styrs av socialdemokrater och moderater.Ê Beslut som skulle styras av ideologi förhindras av krasst ekonomiska orsaker. Ibland har man inte råd att göra som man vill men det betyder inte att all prioritering med nödvändighet ska ske på ekonomiska grunder. Så har till exempel moderater, marknadsliberaler och ibland till och med fackföreningsrörelsen utvecklat ett cyniskt sätt att se på de svagaste i samhället. I svensk politik är moderater och socialdemokrater samma andas barn; de är beroende av varandra och är varandras räknenissar. I sin iver att permanenta blockpolitiken och få egen majoritet anpassar man sig till varandra på ett sätt som försvårar nytänkande. Höger-vänsterskalan ska ligga fast och orubbad. Nya syn- och tänkesätt hålls tillbaka och utveckling hä
mmas.

Partistrategerna styr och bestämmer vilka produkter som ska läggas ut till allmänt beskådande och för väljarnas val. Den som inte finner något passande får vända sig till andra kanaler och organisationer, kanske till ett enfråge- eller missnöjesparti. Jag hoppas att de fyra partiledarna ska visa en öppen attityd och öppet våga blotta de ideologiska olikheterna. För det handlar om ideologi när politiken ska skapa förutsättningar för tydliga förbättringar för äldre och sjuka, när politiska beslut ska tas som förhindrar fortsatt miljöförstöring och det handlar om ideologi när politiker vågar stå upp för ickevåld i konflikter individer emellan och länder emellan.

Harald Nordlund

riksdagsledamot (fp), Uppsala län

Dagens språk

Jag råkade lyssna på ett program i P4, som jag tror heter Retorikmatchen. Jag vet inte vad programmet går ut på, eftersom jag lyssnade endast en kort stund. Dock utgår jag från att barnens inlägg var författade eller granskade av vuxna. En formulering jag hörde var: "...utan varken TV eller dator...". Av sammanhanget kom jag fram till att man menade: "...med varken TV eller dator...". Kunde också ha uttryckts: "...utan både TV och dator...". Kanske var det meningen att illustrera retorikens svårigheter? I annat fall ska P4 skämmas.

Stå till förfogande

En politiker i Lund skriver på sin blogg att han ställer upp som förstanamn på listan till kommunfullmäktigevalet, om medlemmarna så vill. Jag gillar anslaget. Uppdrag ska vara en följd av att partiet gjort en bedömning.
Detta har dock blivit allt mer ovanligt. Politiska uppdrag fås efter "ansökan" och efter att man visat sig på styva linan i en personlig muntlig presentation. Det är inte så vi får fram bra politiker. Det räcker med att vi för en stund betraktar politiken för att vi ska inse det.
Själv ställde jag inte upp i provval av det här skälet, något som flera medlemmar har sagt sig vara missnöjda med. Att stå till förfogande är en helt annan sak. Medlemmarnas vilja kan uttryckas fullt ut vid nomineringsmöte.
Att inte ställa upp i provval är en sak, att stå till förfogande en helt annan sak

måndag 25 november 2013

Medverka till säker vård


Patientsäkerhet

Information är makt. Patienter kan inte utnyttja sina så kallade rättigheter om de inte känner till vad som gäller. Patientnämnden som bland annat har till uppgift att hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården har erfarit att det är svårt för patienter att hitta den information som de behöver, inte minst för att de olika rättigheterna regleras på så olika sätt. 
Vilka är bristerna i fråga om säkerheten och vilket är det politiska ansvaret?
Jag kommer gärna och håller ett föredrag om patientsäkerhet.  Dessutom vill jag stimulera till en dialog, och vi avslutar med en öppen diskussion.

 Jag har varit verksam i politiken under fyrtio år, därav nio som kommunalråd, fyra som riksdagsledamot och åtta som landstingspolitiker.

 Pris: 1000 kr

Har F-skattsedel

För mer information, välkommen att kontakta mig via e–post eller telefon

tel. 0760-163244

harald.nordlund@gmail.com

 

lördag 23 november 2013

"Fler lärare bör ha lärarlegitimation"

Den här justeringen känns såå riktig. Vi får vänta oss justeringar även framöver. Efter att skolan halkat efter och nu görs stora ansträngningar för att få den på rätt köl måste vi acceptera att inte allt blir rätt på en gång.  

"Vissa lärare och förskollärare ska kunna få lärarlegitimation under en övergångsperiod även om de inte uppfyller dagens krav. Det gäller till exempel lärare med lång undervisningserfarenhet, lärare i särskolan och lärare inom kultur- och musikskolan. Undantaget ska gälla lärare som är verksamma den 1 december 2013. Fritidspedagoger ska få undervisa på fritids utan att ha legitimation. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen vill att bestämmelserna om lärarlegitimation ska gälla fler yrkesgrupper inom skolan, och gav regeringen i uppdrag att ta fram en plan för hur det ska gå till. Tillkännagivandet gäller lärare i modersmål, ett yrkesämne eller individuella kurser eller orienteringskurser på komvux samt fritidspedagoger som undervisar på fritids. Dessa grupper kan i dag få en tillsvidareanställning utan att ha lärarlegitimation.
Regeringen bör bland annat se över vilka insatser som skulle krävas inom personalförsörjning och fortbildning, och vilka ekonomiska konsekvenser en sådan förändring skulle få. Tillkännagivandet bygger på en motion från Socialdemokraterna."

EU och subsidiaritet

Nästan dagligen får vi exempel på frågor, som behandlas inom EU och där medlemsländer har invändningar utifrån subsidiaritetsprincipen. Bara ett fåtal frågor kommer emellertid till allmänhetens kännedom. Ur en aspekt kanske detta är bra, då sådana frågor undergräver EU: s legitimitet. Ur en annan aspekt är det illa, då det håller tillbaka krav på EU att ägna sig åt de frågor unionen skapades för.
Här är en färsk fråga
"EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att införa en förordning för att upprätta en gemensam inre marknad för elektronisk kommunikation. Syftet är att ge företag och konsumenter tillgång till hela EU-marknaden inom det här området. Förslaget omfattar regler för bland annat bredbandstjänster, tillståndsgivning för trådlöst bredband över hela EU, konsumenträttigheter och mobila roamingavgifter.
Riksdagen tycker att syftet är gott men vänder sig mot att EU-kommissionen valt att gå fram med ett omfattande förslag till förordning. Riksdagen anser att det finns alltför många delar i förslaget som kan strida mot proportionalitetskravet i subsidiaritetsprincipen. Proportionalitetskravet innebär att de åtgärder som föreslås inte ska gå längre än vad som är målet med förslaget. Det finns mindre omfattande sätt att uppnå målsättningen med förslaget genom justeringar i befintliga regler och direktiv, anser riksdagen.
Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU."

Inte en rolig fråga

Vad ska man ha detta till? En dagstidning utan läsarfråga på nätet är omodern. Nästan alltid är frågorna harmlösa och får ses som en rolig grej. Vem vinner matchen?, är ett exempel.
Härom da´n fann jag följande fråga:

Hur gick mordet till? Lee Harvey Oswald utförde dådet…

Samtal om försörjningen

Alltför många barn kommer i kläm när separerande föräldrar tvistar om vårdnad och försörjning. Riksda´n har nu beslutat att kommuner ska ge föräldrar möjlighet till samtal om försörjningen av barnen.

"Kommuner kan genom samarbetssamtal hjälpa föräldrar i separation att bli eniga i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Från den 1 juli 2014 måste kommuner ge föräldrar möjlighet att i sådana samtal även ta upp frågor som gäller försörjningen av barnen. Målet för samtalen ska vara att föräldrarna i samförstånd ska komma fram till lösningar om försörjningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag."

Viktig fråga. Men hur kommer statens styrning gå till? Det räcker inte med ett beslut. Uppföljning och utkrävande av ansvar är förutsättningar för förverkligande

 

Effektivare och tydligare styrning

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över*
Den här artikeln var publicerad 27 april 2005

Vi tackar för att majoritetens landstingsråd (S, V och MP) uppmärksammat vårt debattinlägg i landstingspolitiken och medger att de har rätt i ett avseende.

Totalt går landstinget i Uppsala län inte med underskott, men det är ett faktum att Akademiska sjukhuset, primärvården och landstingsservice inte på många år klarat sina budgetar.

Erfarenheten visar också att det inte är meningsfullt att starta en ny stor omorganisation utan att först ta reda på vad som inte fungerat.

Vi kan emellertid konstatera att det finns brister vad avser tydligheten i den politiska styrningen.

Vi anser att översynen av organisationen måste syfta till att göra tydligare vad som är politik och politikens uppgifter å ena sidan och professionens ansvar å den andra.

Vi har inte heller påstått att Enköpings lasarett är hotat för närvarande.

Det vi säger är att lasarettet i Enköping är en omistlig tillgång för den södra länsdelen och vill ha en långsiktig och verklighetsanpassad planering för sjukvården utanför Uppsala och Akademiska sjukhuset.

En socialliberal landstingspolitik i Uppsala län förstärker primärvården, visar omsorg om länets alla delar, befriar Akademiska sjukhuset från besök som hör hemma i primärvården och förnyar driftformerna.

Uppsala län behöver oss socialliberaler.

Harald Nordlund

landstingsledamot (fp)

Sigbritt Dahlberg

landstingsledamot (fp)

"Vi orkar inte driva frågan"

Naturskyddsföreningens generalsekreterare, Svante Axelsson, uppvaktade ett politiskt parti för att föreslå ett antal politiska beslut som skulle göra det lättare för hushåll och företag att agera klimatsmart. Gissa vad svaret blev. Tror ni att svaret blev: "Vi orkar inte driva frågan..."? Tror ni att svaret blev: Tack för era förslag, vi tycker frågorna är viktiga"?
Jag hoppas de flesta av er gissade fel. Svante fick det förstnämnda svaret. Partiet menade emellertid att om SNF kan skapa en klimatopinion, som gör förslagen efterlängtade, då skulle man hänga på. Jag hoppas innerligt att partiet inte är mitt parti.
Svaret från partiet i fråga är dubbelt sorgligt. För det första av det skälet att det inte prioriterar klimatpolitiken och för det andra att partiet helt bortser från att politiska partier har en opinionsbildande roll att spela.
Det här partiet uttalar sin åsikt först efter det att man känt efter vartåt vinden blåser. Det är inte så politiken kan åstadkomma förändringar.

fredag 22 november 2013

Känns tryggt med public-service

Nästan varje kväll, som jag tittar på TV, tänker jag: Bra att vi har public-serviceföretagen.

"Nya villkor och riktlinjer för public service-företagen
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till villkor och riktlinjer för Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion under den kommande tillståndsperioden, den 1 januari 2014 – den 31 december 2019. Programföretagens medel höjs med två procent per år under tillståndsperioden. För 2014 får SR 2 732,4 miljoner kronor, SVT 4 476,5 miljoner kronor och UR 395,2 miljoner kronor från rundradiokontot. I detta ingår en särskild höjning av UR:s medel med 50 miljoner kronor för att vidga och utveckla UR:s utbildningsuppdrag.
Riksdagen ställde sig också bakom ett breddat så kallat speglingsuppdrag. Det ska klart framgå att programutbudet ska spegla förhållandena i hela landet och den variation som finns i befolkningen och att programverksamheten ska bedrivas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.
Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om redovisningen av public service-företagens verksamhet. Riksdagen anser att regleringen av SR:s, SVT:s och UR:s verksamhet i dag inte är helt ändamålsenlig. Detta eftersom företagen inte kan tillgodoräkna sig verksamhet på internet som en del av public service-uppdraget. Samtidigt leder den tekniska utvecklingen till att internet blir en allt viktigare informationskanal.
Riksdagen anser att sändningarna i marknätet även i fortsättningen bör utgöra grunden för den uppföljning som granskningsnämnden för radio och tv gör av hur programföretagen uppfyller sitt uppdrag i allmänhetens tjänst. Riksdagen bedömer dock att det inom ramen för nuvarande reglering bör vara möjligt för programföretagen att i praktiken få tillgodoräkna sig verksamhet på internet som en del av public service-uppdraget och att regeringen ska överväga en sådan förändring. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet."

Dagens språkkurs

Vart är du och var ska du? Hur förklarar man förändringar i språket? Hur gick det till när ordet "vart" började ange både läge och riktning? Det var ju klargörande tidigare när ordet "var" användes för att ange läge. Var är min bok? Men nu tycks det ska heta: vart är min bok? Så opraktiskt. Varför vill vi ha det så här?

Staten klarar inte att styra

Jag har under flera års tid haft funderingar om den centrala politiska styrningen (statens) och den lokala och regionala. Jag har i, bland annat, artiklar beskrivit funderingarna.
Det är fortfarande vanligt att när politiker finner brister man börjar tala om omorganisation. Talet leder till långa och upprivande utredningar. Så småningom landar man dock i ett beslut om omorganisation. Den offentliga servicen får gå på sparlåga i avvaktan på att organisationen ska "sätta sig", Efter några få år är det dags igen. Man finner brister i styrningen. Man "ser över" organisationen. Upprepade organisationer och servicen blir lidande.
En självklar fråga, som dock ser ut att aldrig ställas är: Styr vi på fel sätt?

Ovanstående illustreras på ett bra sätt av diskussionerna om förstatligande av skolan och av äldrepolitiken. De flesta torde instämma i att staten inte lyckas på ett bra sätt använda sina styrmedel, lagar och förordningar, för att nå uppsatta mål om kvalitet och mycket annat. Den naturliga frågan borde vara: Hur ska vi bli bättre på att använda och få effekt av våra lagar? Men inte. I stället kommer krav på förstatligande. Den stat, som inte klarar att styra, trots omfattande styrmedel, ska alltså få ett ännu större ansvar. Känns onekligen lite ologiskt.

I dag finns i UNT en debattartikel av två kommunalråd, en centerpartist och en moderat, om varför dessa anser förslaget om förstatligande av skolan är feltänkt. Deras resonemang är logiskt. Problemet med att motsätta sig ett förstatligande är att det är lättare för människor i allmänhet att ta till sig förstatligandeförslaget än försvaret av gällande ordning i en situation när brister i likvärdighet påvisas. Artikelförfattarna redovisar orsakerna till att skolan kommunaliserades, men det krävs mer för att få andra politiker att börja fundera över hur man spelar sin politikerroll.
Artikeln är logisk och kommer säkert att väcka en angelägen debatt.

torsdag 21 november 2013

Åkesson är taktisk?

Åkesson spelar ut en del kort. Ganska skickligt. Och Löfvén måste gå i försvarsställning. Sverigedemokraterna kommer att i fler frågor ansluta sig till en socialdemokratisk linje och på nytt tvinga Löfvén att ägna kraft åt att ta avstånd från SD.
Förhoppningsvis kommer Sverigedemokraternas landsdagar att avslöja partiet.

Synd att nedanstående artikel innehåller språkfel. "...Åkesson syftar till en intervju.." Nej han syftar på. "Vårt förslag om att riva upp statlig inkomstskatt..". Nej man river inte upp skatt, man river upp beslut om... "Får inte stå i vägen för att vi har motsatta uppfattningar i invandringspolitiken" Vad menas? "...deras människosyn skiljer sig så diametralt med vår ideologi"  Om nu ordet diametralt ska användas borde meningen lyda: "...deras människosyn skiljer sig diametralt från vår.."

""Det är uteslutet"
Erik Nises säger att Åkesson syftar till en intervju med SVT där flera partiledare närvarade, och att Löfven redan då svarade:
– Sköter du ditt, så sköter jag mitt.
Erik Nises:
– Vårt förslag om att riva upp sänkt statlig inkomstskatt hade sett likadant ut i vilket fall. Och precis som i andra frågor har vi inte samarbetat med, eller något tips från, Åkesson, säger han till Expressen.se.
På fredag inleds Sverigedemokraternas landsdagar i Västerås. Jimmie Åkesson hoppas kunna stoppa fler regeringsförslag framöver.
– Andra viktiga reformer som måste genomföras – som inom a-kassan – där vi skulle kunna samarbeta med socialdemokratin, får inte stå i vägen för att vi har motsatta uppfattningar i invandringspolitiken, säger Jimmie Åkesson till DN.
Men något samarbete med S är det inte tal om, enligt Erik Nises.
– Det är uteslutet att vi på något sätt samverkar med SD eftersom deras människosyn skiljer sig så diametralt med vår, och att den inte är förenlig med vår ideologi, säger han."

Dagens språkkurs

Kontamination är ett begrepp, som kan användas om två uttryck, som blandas ihop. En vanlig kontamination är "Ta till vara på", som är en sammanblandning av "Ta vara på" och "Ta till vara". Att media inte klarar att göra åtskillnad och undvika sammanblandning är inte acceptabelt

Ärnabeslutet är avslöjande

Efter att ha funderat några år har regeringen gett klartecken till etablerandet av ny civil flygplats nära Uppsala centrum.

Miljödomstolen har sagt nej av miljöskäl
Kommunen har sagt nej av miljöskäl
Ett flertal organisationer har sagt nej av miljöskäl
Regeringen har sagt ja av skälet jobbskapande

Regeringens beslut är avslöjande. Miljöintressen får vika för kortsiktiga ekonomiska intressen. Besvikelsen över Centern är enormt stor, alldenstund man innehar miljöministerposten och innehavaren av posten tidigare sagt sig vara emot att ny civil flygplats etableras på Ärna. Men besvikelsen drabbar hela Alliansen.

Alliansen har med sitt beslut negligerat fakta såsom starkt ökar buller för många människor intill Uppsala centrum, ökade luftföroreningar och hot mot dricksvattenförsörjningen. Härigenom har man också bortsett från det bortfall av röster i kommande val, som torde bli en ofrånkomlig konsekvens

onsdag 20 november 2013

RRV om skydd mot korruption

Nu är även Uppsala kommun drabbad av en korruptionsskandal. Varje gång sådant inträffar konstateras att kontrollen varit bristfällig. Och så är det ju. Men detta är bara en del av den omfattande uppföljning, som borde ske, men som är bristfällig. Det gäller både tjänstemannarollen och politikerrollen. Men som bekant ägnar sig landstings- och kommunpolitiker, i synnerhet landstingspolitiker, alltför lite åt det som är den viktiga rollen, nämligen att formulera mål och krav och att följa upp och utkräva ansvar.
Kanske är emellertid uppföljningen på statlig nivå ännu mer bristfällig. Se bara på skolverksamheten, som är reglerad  många lagarför att, bland annat, ge en likvärdig skola över hela landet. Den statliga nivån klarar på ett uselt sätt att åstadkomma en styrning med sina beslut. En del anser att lösningen på problemet med statens oförmåga är att staten får ansvaret för driften av skolan. Låter det logiskt?

 

"Riksrevisionen har granskat vissa statliga myndigheters skydd mot korruption och lämnat rekommendationer. Enligt Riksrevisionen har många av de granskade myndigheterna inte värderat korruptionsriskerna och saknar åtgärder för att motverka korruption.

Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens slutsatser och vad den har gjort och tänker göra med anledning av rekommendationerna. Konstitutionsutskottet håller med regeringen om att den statliga förvaltningen behöver stärka arbetet med att förebygga korruption. Regeringen följer upp hur myndigheterna tar hänsyn till och hanterar korruptionsrisker. Utskottet anser att en tydlig återkoppling skulle vara värdefull i regeringens årliga dialog med myndigheterna. Utskottet förutsätter i övrigt att regeringen följer den statliga förvaltningens arbete med att förebygga korruption. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa nej till motioner om korruption och den offentliga förvaltningen. Motionerna handlar om åtgärder och utredningar för att öka kunskapen om och förebygga korruption. Utskottet betonar att det är viktigt med ett aktivt arbete mot korruption i kommuner och landsting, särskilt när det gäller offentlig upphandling och närliggande områden."

Dagens språkkurs

Ur dagens tidning:

"Ta tillvara på" Min skola lärde mig att det heter antingen "Ta vara på" eller "Ta tillvara"

"Eller att anföra ett spretigt garde av män - som inte tycks rädas varken våldshot eller hatretorik...." Min skola lärde mig att "Varken...eller" innehåller en negation. Alltså borde det stå "...inte tycks rädas vare sig våldshot eller hatretorik" eller "...tycks rädas varken våldshot eller hatretorik"

tisdag 19 november 2013

Rapport om utsläppshandel för att begränsa klimatförändringen

"Riksrevisionen har sammanställt tidigare gjorda granskningar av den europeiska handeln med utsläppsrätter i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Lettland, Litauen och Polen. Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redovisar sin bedömning av Riksrevisionens rapport.
Rapporten handlar i huvudsak om EU:s handelssystem för utsläppsrätter, EU ETS och användningen av de så kallade flexibla mekanismerna i Kyotoprotokollet till FN:s konvention om klimatförändringar, det vill säga mekanismen för ren utveckling och mekanismen för gemensamt genomförande, CDM- och JI-programmet. I skrivelsen redogör regeringen för sina ståndpunkter och pågående arbete inom dessa områden.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet."

Nya regler för miljömärkning

"Det ska bli en ny lag om det europeiska miljömärkningssystemet. Lagen är ett komplement till gällande EU-regler.
EU-miljömärket, EU Ecolabel, är EU:s gemensamma miljömärkning. Den nya lagen innebär att regeringen ska få bestämma vilket eller vilka organ i Sverige som ska pröva ansökningar om att få EU-miljömärket, övervaka marknaden samt kontrollera användningen av miljömärket.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag."

Omsorg om invandrade personer

Årets landsmöte var intressant. Jag var inte där, men mediabilden ger en antydan om en sakta och försiktig återgång för Folkpartiet till en borgerlig vänsterposition. Framtiden får utvisa huruvida retoriken kommer att befästa bilden.
Ett av de beslut, som är en del av bilden är följande:
"Alla som flyttar till Sverige ska erbjudas utbildning om hur det svenska samhället fungerar. För den som vill ansöka om svensk medborgarskap ska genomgången samhällsutbildning vara obligatorisk. Det har Folkpartiets landsmöte nu fattat beslut om.

- Den som invandrar till Sverige och väljer att bli svensk medborgare visar att hon eller han känner samhörighet med landet och vill vara en del av dess framtid. Det ska vi välkomna. Vi varken kan eller ska inte styra vilka värderingar olika individer har, men vi alla måste känna till vilka rättigheter och skyldigheter som vi har i vårt demokratiska samhälle. Därför är samhällsutbildningen viktig, säger Erik Ullenhag, 2:e vice ordförande i Folkpartiet Liberalerna."

Samtycke ska krävas

Även om kvinnan inte protesterat ska mannen ändå kunna dömas för våldtäkt om han borde insett att hon inte ville. Det måste föreligga ett tydligt samtycke. Den här uppfattningen är Folkpartiets, fastslagen vid landsmötet nyligen i Västerås.
Kommentarerna har varit många. Bland de sämre invändningarna finns raljerande kommentarer såsom att båda parter kan fylla i en blankett. Frågan är för allvarlig för att raljera över.

Dagens språklektion

Ur en annons: "Här kan Du bara äta afrikansk mat". Vad kan man göra förutom att äta mat. Borde ha formulerats: "Här kan Du äta bara afrikansk mat"

söndag 17 november 2013

Från Rd: Regeländring om försäkringsersättning

Reglerna om preskriptionstiden för försäkringsersättning ändras. I dagsläget kan rätten till ersättning upphöra, preskriberas, efter tre år. Efter ändringarna blir preskriptionstiden som huvudregel tio år. Det ska också bli enklare att bestämma när preskriptionstiden tar sin början.

En annan ändring är att försäkringbolag ska bli skyldiga att kontrollera om det har inträffat dödsfall där de efterlevande kan ha rätt till försäkringsersättning. I dessa fall ska försäkringsbolagen kontakta de efterlevande om möjligheten till ersättning.
Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Sjukvården behöver förnyas

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över*

Insändaren var publicerad 16 april 2005. Jag skulle med facit i hand inte uttrycka mig riktigt så här i dag

Sjukvården behöver förnyas

Ett landsting eller en kommun kan träffa avtal med annan om att utföra uppgifter som landstinget respektive kommunen enligt lag ansvarar för. Detta gäller dock inte myndighetsutövning.

Vi socialliberaler anser att det här är bra. Vi får mer av förnyelse om vi har fler olika aktörer; även inom vården. För oss är det dock självklart att vi ska finansiera vården med skatter, dvs solidariskt, och också ta ansvar för att all vård har den kvalitet som vi ställer krav på.

Regeringen har föreslagit att lagstiftningen ska änd-ras så att landstingen inte ska ha rätt att överlämna drift av hälso- och sjukvård. Lagrådet har nu yttrat sig över förslaget och anser, i korthet, att förslaget är tandlöst. Nog är det väl dags att skrota den s k stopplagen.

Förstatligande politisk naivitet

Ett statligt ansvar för äldrepolitiken innebär inte att allt ska detaljplaneras på statlig nivå av mängder av nya statsanställda tjänstemän och byråkrater. Var boenden ska ligga är t.ex. något som bäst avgörs lokalt. Men bristen på likvärdighet kräver att staten tar över.
KD framförde åsikten vid sin stämma för en tid sedan. Staten, som i dag inte klarar att styra äldrepolitiken, trots vassa lagar och förordningar. Det här handlar om politiskt tillkortakommande och, från politiskt håll, oförmåga eller ovilja att se de egna bristerna.
Upplevelsen hos oss medborgare av olikheterna gör argumenten om förstatligande starka. Om man genomförde en opinionsundersökning om var driftansvaret inom äldrepolitiken ska ligga, skulle jag inte bli förvånad om åttio procent ville se ett överförande till staten.
Talet om förstatligande är inget annat än politisk naivitet

Vad händer om vi slutar titta?

Även om du lever ett bedrövligt liv och beter dig illa kan du bli beundrad och hyllad. Om du får vara med i Så mycket bättre, berättar om spritmissbruk och bråk och fäller några tårar så får du folkets sympati.
Men, du får ju inte vara med där. TV4 kan inte göra underhållning med dig som en av huvudpersonerna. Men du skulle bli billigare än vissa, så kallade, stjärnor är. Du skulle inte vilja och orka konsumera sprit dygnet runt.
Vi kommer nog att fortsätta att stödja skräpkanaler i TV. Dessa vet hur man gör underhållning. Vad händer med skräpet om vi slutar titta?

lördag 16 november 2013

Roligare med experter

Vi, som inte förstår oss på fotboll, får väl lyssna på experterna. Ett exempel på vad ens bristande kunskap innebär är fotbollsmatchen i går kväll mellan Portugal och Sverige. Jag trodde före matchen att Sverige skulle förlora med 3 mot 0.  Experterna trodde på vinst. Och dom var ju närmare sanningen.
Jag tyckte matchen var spännande, men tyckte att, sett över hela matchen, att Portugal var det bättre laget, ja mycket bättre. Det tyckte inte experterna. Jo, Portugal låg på väldigt i andra halvlek, men Sverige var nära att vinna.
I returmötet krävs att Sverige gör det omöjliga känner jag. Experterna säger att Sverige har en klar chans att gå till VM.
Vilka slutsatser kan dras. Jo, det är mycket roligare med fotbollsexperterna än med noviser som jag.

fredag 15 november 2013

Omorganisation räcker inte

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.
I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över


Mycket behöver förändras inom sjukvårdspolitiken, men när jag läser nedanstående artikel inser jag att förändringar har åstadkommits

Artikeln var publicerad 4 april 2005

Uppsala läns landsting går årligen med ett stort underskott, trots att landstingsskatten höjts regelbundet. Pengarna som ska gå till sjukvården räcker inte och människorna får inte den vård de behöver.

Detta konstateras år efter år men inget synligt händer annat än att man organiserar om med hopp om att det ska bli bättre, vilket tyvärr sällan händer.

Vårdresurserna ska finnas nära patienterna. Vad menar vi med det? Till exempel att låta lasarettet i Enköping få en egen styrelse med ansvar för utförandet och som finns nära verksamheterna och kommuninvånarna. Det ska vara en styrelse som känner till vad som händer i närområdet och som lätt kan omfördela resurserna dit där de bäst behövs.

Det finns en oro att närsjukvården ska försämras och att all sjukvård koncentreras till Uppsala och Akademiska sjukhuset. Till Enköping flyttar nästan 500 personer varje år och tillsammans med Håbo kommun bor ungefär 55 000 personer i södra länsdelen. De litar på att de kan få vård på Enköpings lasarett. Därför är det viktigt att Enköpings lasarett och även sjukvården i norra länsdelen får finnas kvar och utvecklas i takt med de befolkningsförändringar som sker där.

Det handlar också om att primärsjukvården, husläkaren, ska vara lättillgänglig och kunna ta emot sina patienter helst samma dag som man ringer.

En inte alltför djärv gissning är att ju snabbare människor får vård desto kortare blir sjukskrivningar och bortavaro från arbeten. Det är i sin tur positivt för både människors privata och för samhällets ekonomi. En viss omfördelning av resurser från Akademiska sjukhuset till primärvården är bra för medborgarna i Uppsala län och innebär att vi utnyttjar skatteintäkterna mer effektivt.

Bristerna i sjukvården handlar även om den politiska styrningen. Det recept som ideligen skrivs ut är omorganisation. Nu styrs landstinget genom vad som benämns beställar-utförarorganisation.

Emellertid finns sådana brister att man funnit anledning att ånyo göra en översyn av formerna för den politiska styrningen. Vi anser att det är motiverat att göra förändringar. Men starta inte en omfattande omorganisationsprocess utan fokusera på problemet, att tydliggöra uppdelningen mellan politik och profession.

Vi politiker ska lyssna på dem som kan verksamheterna, utforma politiken, lämna till de anställda att sköta verksamheten och göra justeringar när indikatorer visar att målen inte uppfylls.

För att åstadkomma den här attitydförändringen måste vi få ny politisk ledning.

Harald Nordlund

landstingsledamot (fp)

Sigbritt Dahlberg

landstingsledamot (fp)

UNT 4/4 2005



--------------------------------------------------------------------------------



När Björklund slutar och när slutar Björklund

Jan Björklund har blivit omvald som ordförande för Folkpartiet för ytterligare två år. Men spekulationerna är redan i gång, i media, om vem som ska efterträda honom.
Opinionsundersökningar har redan genomförts. Dessa (två till antalet) visar övervikt för Birgitta Ohlsson.
Troligt är väl att Björklund lämnar ordförandeposten om knappt två år. Mycket hinner hända innan dess. Den ännu, för allmänheten, ganska okända Maria Arnholm torde komma att stärka sin position och Erik Ullenhag torde komma att snart byta ministerpost, enär han inser att posten missgynnar honom i kampen om partiledarposten. Någon fjärde person går inte att just nu finna.

torsdag 14 november 2013

Politiska systemet har problem

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.
I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över


Artikeln var publicerad 3 september 2004

Färre politiker ger bättre politik

Det politiska systemet har problem, problem som handlar om tilltro och förtroende. Avståndet mellan medborgarna och oss valda representanter är alltför stort. Dialogen är nästan obefintlig.

Statsvetare talar och skriver om hur viktigt det är att öka kontaktytan genom att fler människor deltar i politiskt arbete.

Eftersom politiken inte är tillräckligt lockande har partierna emellertid svårt att få fler att engagera sig. När nya grupper, beredningar, styrelser, nämnder tillsätts besätts sålunda platserna med personer som redan har andra uppdrag. Ökat antal uppdrag innebär alltså inte självklart ökat antal förtroendevalda.

I landstingspolitiken, där jag själv har flera uppdrag, påstår jag att antalet uppdrag kan minskas utan att det demokratiska inflytandet minskar. Tvärtom torde konsekvensen bli större möjligheter att föra dialog med medborgare i stället för att sammanträda och kostnaderna för "politiken" blir mindre.

Det krävs dock mod för att göra det nödvändiga. Till det nödvändiga i landstinget anser jag hör att ta bort onödiga politiska uppdrag, koncentrera politiken på styrning genom mål och uppföljning, visa tilltro till och respekt för de anställda och ställa krav.

Tyvärr tycks modet saknas och positiva effekter för ekonomin och demokratin uteblir. Ytterst är det ju medborgarna i länet vi har uppdrag av.

-

HARALD NORDLUND (FP)

Folkpartiets profil

I dag inleder Folkpartiet sitt landsmöte. TT rapporterar om att Folkpartiet letar profilfråga. Nja, profilfrågorna finns, men det gäller att finna formerna för att göra profilen känd eller med andra ord skapa en profil av de frågor man är ensam om att driva. Folkpartiet är ensamt om att hävda att Sverige bör gå med i eurosamarbetet, nästan ensamt om att propagera för en anslutning till NATO och helt ensamt om att vilja bygga ut kärnkraften. Nog finns profilfrågor, men hur marknadsföra dem?
Men vilken profil ska tecknas? Ja det ska landsmötet i Västerås klara ut under fyra dagar från och med i dag. Man kommer att besluta om ett nytt partiprogram. Texten i programförslaget är till stora delar framtidsinriktad. För säkerhets skull nämns ordet socialliberal i programmet Nu väntar jag spänt på partiledarens socialliberala profilering.
Tråkigt att TT inte uttrycker sig språkligt korrekt. Man vet inte skillnaden mellan "varken ...eller" och "vare sig....eller"

onsdag 13 november 2013

Ansvar för arbetsmiljö och antal vårdplatser

Akuten vid Akademiska sjukhuset beskrivs i dagens Upsala Nya Tidning som ett stort problem. Långa väntetider, fullsatta vårdavdelningar trångt på Akuten. Hotad patientsäkerhet? Ja säger personal. Nej, säger chefsläkare. Oacceptabel arbetsmiljö säger personal och representant för facklig organisation.
Det är bra att facklig organisation engagerar sig i frågorna. Men det är också viktigt att fackliga förtroendevalda har kunskap om var ansvar ligger. Arbetsmiljön är en ledningsfråga. Men när en facklig organisation kräver besked av sjukhusledningen om vad man ska göra åt platsbristen blir jag fundersam. Frågan är politisk.
När liknande frågor aktualiseras i en kommun får nämndordföranden, helt riktigt, stå till svars utåt. Men inte i landstinget. Är det ett tecken på okunskap eller handlar det om politikernas abdikation?

tisdag 12 november 2013

"Varken...eller" tycks svårt att använda

Vårdplatser bantas bort. Det är ofta svårt att ha synpunkter på nyheter utifrån en enda nyhetsartikel. Minskning av antal platser för äldre med demensrelaterad psykiatrisk sjukdom låter inte som någon god idé.  De åldersrika blir fler. I vilken grad blir gruppen med demenssjukdomar, ja över huvud taget sjukdomar, fler? Visst lägger vi friska år till livet. Är antalet sjuka år konstant?
Jag skulle vilja se min tidning ägna sig åt en del sådana analyser.
Dessutom skulle jag vilja se en perfekt svenska. Inte en sådan mening som: "Det är varken lätt för anhöriga eller för boendepersonal...". Det finns åtminstone fyra alternativa sätt, som är språkligt korrekta, att uttrycka detta på. 1. "Det är lätt för varken anhöriga eller boendepersonal..." 2. Det är lätt varken för anhöriga eller för boendepersonal..." 3. "Det är inte lätt för vare sig anhöriga eller boendepersonal..." 4. "Det är inte lätt vare sig för anhöriga eller för boendepersonal..."
Fyra alternativ, men absolut inte som det står i artikeln

Både Akademiska och UCC

Avtal med UCC är inte möjligt skrev fyra landstingsråd i söndags. Nej, så är det nog. Men det finns inte något hinder för att remittera patienter dit. Synd att man inte tagit till sig goda råd. Ett gott råd är att i avtal mellan Hälso- och sjukvårdstyrelsen och Produktionsstyrelsen skriva in angående bukhinnecanceroperationer vid Akademiska sjukhuset att vid väntetider på mer än x veckor ska patient remitteras till Uppsala Cancer Clinic. Då vet professionen vid Akademiska vad den har att rätta sig efter.
I en situation där landstingets politiker ser Akademiska som förhandlingspart med UCC är en låsning, som nu uppstått inte förvånande. Det är ju HSS, som förhandlar med Produktionsstyrelsen och med UCC
Kanske är emellertid uppfattningen i landstinget att remitteringar till UCC är inget man eftersträvar. Det kan finnas rent medicinska skäl för detta, något som endast professionen kan bedöma. Men då bör det sägas tydligt

Bra och viktigt Signerat

Det är alltid med stora kunskaper som grund Håkan Holmberg formulerar sig i Upsala Nya Tidning. Analyserna bygger också på en tydlig ideologisk syn.
I dag skriver han på sidan fyra under "Signerat" om den starkt nazistinspirerade Svenska Motståndsrörelsen. Rörelsens anhängare uppmanas beväpna sig. Fel att ge dem tillstånd att demonstrera, skriver Holmberg. Rörelsen är våldsbejakande och antidemokratisk. Det är inte  oproblematiskt att säga nej till demonstrationer. Man ansöker ju om att få genomföra fredlig demonstration. Demonstranternas förhoppningar tycks emellertid vara att man skall lyckas provocera så till den grad att otillåtna medel används av motdemonstranter och härigenom anse sig ha rätt till egna våldshandlingar.
Slutsatsen att rörelsen borde inte få tillstånd måste vara riktig mot bakgrund av att den tydligt redovisar våldsbejakande- och antidemokratisk inställning

lördag 9 november 2013

Om lärarlegitimation

Strävandena för att ändra på lärarnas situation fortsätter. Här ett färskt beslut i riksda´n. Vilken roll legitimationen spelar vet ännu ingen med säkerhet, men att läraryrkets status påverkas positivt är nog ingen djärv gissning. Det blir intressant att om något år notera effekterna av en målmedveten stasning inom skolpolitiken
"Vissa lärare och förskollärare ska kunna få lärarlegitimation under en övergångsperiod även om de inte uppfyller dagens krav. Det gäller till exempel lärare med lång undervisningserfarenhet, lärare i särskolan och lärare inom kultur- och musikskolan. Undantaget ska gälla lärare som är verksamma den 1 december 2013. Fritidspedagoger ska få undervisa på fritids utan att ha legitimation. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen vill att bestämmelserna om lärarlegitimation ska gälla fler yrkesgrupper inom skolan, och gav regeringen i uppdrag att ta fram en plan för hur det ska gå till. Tillkännagivandet gäller lärare i modersmål, ett yrkesämne eller individuella kurser eller orienteringskurser på komvux samt fritidspedagoger som undervisar på fritids. Dessa grupper kan i dag få en tillsvidareanställning utan att ha lärarlegitimation.
Regeringen bör bland annat se över vilka insatser som skulle krävas inom personalförsörjning och fortbildning, och vilka ekonomiska konsekvenser en sådan förändring skulle få. Tillkännagivandet bygger på en motion från Socialdemokraterna."

Rapport om utsläppsrätter

Vilken roll spelar rapporter till riksda´n från regeringen? Skulle man inte kunna kosta på sig att föreslå riksda´n besluta om att ta steg framåt. Av riksda´ns 349 ledamöter är det väl inte fler än Miljö- och jordbruksutskottets ledamöter, som känner till innehållet

"Riksrevisionen har sammanställt tidigare gjorda granskningar av den europeiska handeln med utsläppsrätter i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Lettland, Litauen och Polen. Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redovisar sin bedömning av Riksrevisionens rapport.
Rapporten handlar i huvudsak om EU:s handelssystem för utsläppsrätter, EU ETS och användningen av de så kallade flexibla mekanismerna i Kyotoprotokollet till FN:s konvention om klimatförändringar, det vill säga mekanismen för ren utveckling och mekanismen för gemensamt genomförande, CDM- och JI-programmet. I skrivelsen redogör regeringen för sina ståndpunkter och pågående arbete inom dessa områden.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet."

S försöker bryta upp blockpolitiken

"S ger besked i regeringsfrågan. Vi går till val på ett eget valmanifest, men vi är beredda att samarbeta brett." Debattartikeln, ur vilken citatet är hämtat, har väckt liv i den ganska fattiga inrikespolitiska debatten. Omdömena varierar kraftigt. Snömos och orealistiskt är två beskrivningar.

Vad är konstigt i Socialdemokraternas utspel, om det nu ska betecknas som ett utspel? Ett utspel har något oväntat i innehållet. Men det här var väl ändå väntat. Det är ju detta Löfvén sagt under ganska lång tid.
Vårt politiska system bygger på att partier går till val med så tydlig profilering av sin politik som möjligt. Regeringsfrågan klaras ut efter valet där styrkeförhållandena är en viktig faktor när en koalitions politik ska läggas fast. Men då handlar det om politikens innehåll, om ideologi.
Men om politikens innehåll är av mindre betydelse än statsrådsposter kan alliansbildning före val vara framgångsrik; en alliansbildning, som beskriver en önskad koalition. Detta beskrivs i artikeln på bland annat det här sättet:
"Sverige är en representativ demokrati. Väljarna avgör de svenska valen genom att lägga sin röst på det parti de anser representerar deras värderingar bäst. Sedan ska förhandlingar, samarbeten och överenskommelser följa för att göra folkets röst hörd på bästa sätt. Det innebär att partierna gemensamt måste ta ansvar för att mötas i demokratiska samtal."
Jag har svårare för argumentet: "Vi socialdemokrater är ett samarbetsparti". Det är väl i högsta grad allianspartierna, ja så till den grad att tre partier blivit profillösa.
Nej. Löfvén och Jämtin, det är inte för att S är ett samarbetsparti, varom vi sett ganska lite på senare år, som ställningstagandet att inte ingå någon allians, är intellektuellt riktigt, utan att partier ska profilera sig i ett val och regeringens sammansättning avgöras efter valet.

 

fredag 8 november 2013

Olyckligt att företagarna inte tittar framåt

Några företagare i Uppsala är kritiska till kommunstyrelsens beslut att uppmana regeringen att säga nej till ny flygplats på Ärna. Någon tycker att det är olyckligt att politikerna inte tittar framåt. Vederbörande tycks mena att ett projekt, som bevisligen påverkar vår miljö, hör framtiden till. "Det är olyckligt att politikerna inte tittar framåt och ser till det behov av ökade transportmöjligheter som faktiskt finns", säger Handelskammarens representant.
Jag säger: "Det är hoppingivande att politikerna tittar framåt och tar miljöhänsyn.
En företagarrepresentant har svårt att förstå varför kommunen över huvud taget tar beslut i frågan. Jag tycker det är självklart, för att inte säga en plikt att reagera på frågor som exempelvis denna, som har med miljön i Uppsala att göra.
Destination Uppsala tycker det skulle vara trevligt med en ny flygplats. Trevligt?
En representant för organisationen Företagarna tycker inte att man kan ställa fler arbetstillfällen och miljöfrågan mot varandra. Detta säger allt. "De här två frågorna behöver inte vara motpoler till varandra", säger hon också.
De som i denna fråga hävdar att man kan både säga nej till försämrad miljö och ja till flygtrafik nära en storstads centrum grundar sig på fakta, som jag inte förstår

torsdag 7 november 2013

Dåligt för miljön, men det ger ett antal jobb

I dag är det en nyhet att Uppsala kommun säger nej till ny civil flygplats på Ärna. Men vilken okänslighet, som minoriteten, som vill ha flygplats, visar. Kortsiktigt synsätt. Visserligen är det dåligt för miljön med en ny flygplats, men det ger ett antal jobb. Resonemanget skrämmer.
Konsekvenserna i kommande val kommer att skrämma vissa

onsdag 6 november 2013

Uppmuntra lokala vind-, sol- och vågenergiprojekt

Tänk vilket intresse det blivit för olika småskaliga lösningar för elproduktion. Den enskildes och lokala sammanslutningars initiativ i fråga om, till exempel, etablering av vindkraftverk påverkar omställningen i kanske högre grad än vi anar.
Den här utvecklingen påverkar inte bara miljön utan även elpriset.
Exemplen på lokala initiativ gäller emellertid inte bara vindkraft. Heby i norra Uppland satsar på solenergi. Anläggningar lockar besökare, som vill lära om solenergi, från stora delar av världen.

"Norrmännen kommer att bygga 450 vindkraftverk runt Trondheimsfjorden. För tre år sedan godkände den norska energimyndigheten byggandet av 450 vindkraftverk i Trondheim. Det var dock många instanser som motsatte sig projektet. Överklaganden var många, men nu har norska energiministern Ola Borten Moe gett grönt ljus för byggandet."

Hur går det i Japan? Nja, där står samtliga 50 kärnreaktorer stilla och landet klarar sitt elbehov främst genom kraftigt höjda importer av naturgas. Vind och sol lär fortfarande ha problem att komma in på elmarknaden. Stora leverantörer lär blockera.



Enas om detta i kommunstyrelsen

Kanske enas partierna i Uppsala kommunstyrelse i dag kring en skrivelse till regeringen om ny civil flygplats. Folkpartiet tar i dag ställningen att om skyddet av vatten säkras, om miljömålen uppfylls och om inga kommunala medel krävs så vill man att regeringen säger ja.
Eftersom det står klart att dessa förutsättningar inte kan uppfyllas borde saken vara klar.
Skrivelsen borde alltså utformas så att alla partier konstaterar att eftersom miljö- och klimatmål i dag inte uppfylls, problemet med vattenföroreningarna inte är löst och etableringen av allt att döma kräver kommunala insatser kan man inte förorda att ny flygplats etableras.
Jag bjuder gärna på den här kompromissen

Tung dag i dag

Kommunstyrelsen i Uppsala väntas i dag besluta att tillsända regeringen skrivelse med begäran om ett nej till ny civil flygplats nära Uppsala centrum. Minoriteten, bestående av Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna har som huvudargument näringslivsintresset, medan majoriteten använder miljöargument.
Visserligen har Folkpartiet med miljöfrågorna när man i dag försöker vara tydligt i sitt ställningstagande. Gruppledaren för Folkpartiet skriver i en debattartikel i dag: "Vi säger fortsatt ja till planerna på civilflyg på Ärna under förutsättning att det inte riskerar kommunens miljö- och klimatmål, att vattenskyddet säkerställ och att inga kommunala medel krävs för etableringen. Vi tror att en civilflygplats på Ärna skapar jobb och de behövs i Uppsala med omnejd." Rubriken på artikeln lyder "FP säger ja till civilflyg".
Nja, säger man ja? Egentligen säger man nej eftersom det står klart att kommunens miljö- och klimatmål hotas. Målen är ju redan hotade.
Det som emellertid gör mig besviken är att artikeln argumenterar för ny flygplats och att den negligerar miljöaspekterna. Ty, om man menar allvar med miljöhänsynen borde artikeln ha gått ut på att konstatera att miljökonsekvenserna av en ny flygplats har konstaterats vara sådana att den inte kan komma till stånd och att viktiga näringslivsintressen måste stå tillbaka.
För mig som socialliberal (natur- och miljöfrågor centrala) och tidigare kommunalråd med ansvar för, bland andra, området miljöpolitik, är det en tung dag i dag. En tröst är att en majoritet i dag säger nej till ny civil flygplats nära det centrum, som redan i dag är starkt miljöpåverkat.
Visst, artikeln anger tydligt att vissa tunga förutsättningar ska vara uppfyllda om man ska förorda att flygplats etableras. Men det bekymmersamma är att helhetsintrycket av artikeln är ett ja till flygplats

tisdag 5 november 2013

Fukushima är inte här, men...

Jag tittade i går kväll på programmet om katastrofen i Fukushima. De synliga skadorna på människor, djur och natur är ofattbart stora. Därtill kommer de genetiska skador, som visar sig först hos kommande generationer.
Något sådant kan inte inträffa med våra kärnkraftverk. Jaså? Hur kan vi med säkerhet veta? Och så detta med avfallet.
Ett slutförvar är planerat till ett område söder om kärnkraftverket i Forsmark. Det här är ett område med stor biologisk mångfald, vilket lett till att angränsande områden skyddats som Natura 2000-områden.
Man kommer att gräva under ett våtmarksområde. För en måttligt initierad förefaller projektet innehålla en del oklarheter. Hur förhindra grundvattenpåverkan? Hur ska påfyllnaden av vatten till våtmarksområdet gå till? Och så vidare.
Avfallet finns emellertid. Men ökningen kan ju stoppas. Vågar politikerna säga att kärnkraften är omodern och måste, inte minst på grund av oklarheter och risker, ersättas skyndsamt av förnybar energiproduktion

Uppsala en miljövänlig storstad?

Under åren 1994 till 2007 var min artikel- och insändarproduktion troligen som störst. Antalet artiklar och insändare i UNT var 55.
I vilken mån verkligheten och/eller min syn har förändrats är intressant att reflektera över

Artikeln var publicerad 4 september 2005
Kommunen skall gå i bräschen för användning av alternativa energikällor. I den kommande nya översiktsplanen bör byggandet i kommunen koncentreras till orter där fjärrvärme redan finns, skriver Sten Jonsson, Harald Nordlund och Björn Smeds.

En storstad är en ort med tät och hög bebyggelse, intensiv och tät trafik, buller och oren luft. Det är olägenheter som vi får acceptera om vi vill njuta av de fördelar en storstad ger. Ja, så här ser det ut på många håll i världen och tycks vara något många ser som självklarheter.

Vi gör inte det. När Uppsala nu är på väg att bli en storstad måste vi och kan vi ta vara på de fördelar storstaden kan ge och samtidigt undvika de stora miljöproblem som präglar de flesta storstäder.

I första hand handlar dessa om luften, bullret och avfallet. Men de handlar om även friskvård och rekreation. Mindre av läsk och sötsaker i skolor, förändrade kostvanor och utökat idrottande, motionerande och upprioritering av skol-idrotten är också viktiga faktorer för livskvalitet och hälsa. Vi företräder en socialliberal politik som har denna inriktning.

Hållbar vård och rehabilitering liksom förebyggande folkhälsovård uppnås om människor får vistas i levande natur. Förtätning kan och bör förenas med trädplantering längs gator och på torg samt tillgång till parker inom gångavstånd. Detta ger världens gigastäder bevis för. Den nya översiktsplanen för Uppsala måste ge frihet att välja mellan ett sunt storstadsliv och naturnära bosättning.

Luften i centrala Uppsala är mer oren än vad lagen föreskriver.Ê Vi tror att den nya E 4 och den

kommande trafikplanen ger förbättringar, men fler åtgärder krävs. Lappa-och-laga-metoden är inte tillräcklig. Helt nya lösningar måste sökas. Vi välkomnar därför det försök med spårtaxi som nu planeras. Kommunen kan göra mer för att föregå med gott exempel och använda en egen fordonspark med bästa möjliga teknik och man måste agera mer för att bensin-stationerna skaffar sig alternativa bränsledepåer.ÊMiljöcertifierade personbilar skall kunna parkera gratis. Beslut har redan fattats av kommunfullmäktige, men var finns skyltarna? Varför informeras inte om beslutet?

Kungsgatan är inte dimensionerad som en genomfartsgata. Men vad är alternativet? Det nya kommande resecentrumet i Uppsala centrum och den nya kommande trafikplanen ger möjlighet till nytänkande. Det skall vara lätt att snabbt komma från kommunens alla utkanter till city för eventuell vidarefordran till arbetsplatser utanför kommunen. Ett bra cykelnät kan bli ännu bättre genom att fler cykelleder dras. Park and ride-försöket försvann utan att ansträngningar gjordes för att hitta förklaringar till att systemet utnyttjades mindre än förväntat. Placera parkeringsplatserna på mer strategiska områden än tidigare och gör om försöket och ge systemet ett svenskt namn, t ex Parkera och åk. Den centrala stadens dåliga luft blir bättre och konkurrensen om de fåtaliga parkeringsplatserna blir färre. För detta krävs att kollektivtrafiken i övrigt blir mer attraktiv för kommunens resenärer. Den blir det om prisnivån är måttlig och turtätheten hög.

Kommunen skall gå i bräschen för användning av alternativa energikällor. I den kommande nya översiktsplanen bör byggandet i kommunen koncentreras till befintliga orter där fjärrvärme redan finns eller kommer att anläggas.

Stadens brus kan vi inte undgå; det är en del av stadens liv. Men för många utgör bullret ett onödigt lidande. Självklart skall nya byggnader alltid byggas så att tysta sidor för sovrum säkerställs. Buller kommer dock inte bara från trafiken utan även från källor som människorna själva kan styra över. Stora förskolegrupper finns fortfarande och hög musik spelas på många inneställen. Större kraft måste läggas på förebyggande åtgärder, men även på information i syfte att öka medvetenheten hos främst unga människor. Tidigare fanns antirökupplysning i skolorna, nu behövs antibullerupplysning.

Självfallet skall nya trafikleder och järnvägsleder ha tillfredsställande bullervallar eller plank.

Vår avfallspolitiks främsta uppgift måste vara att minimera mängden avfall. Avfall skall i första hand återanvändas och i andra hand återvinnas. Viktigt alltså att avfallet sorteras. EU har riktlinjer som delar upp avfallet med avseende på miljö- och hälsofarlighet, på möjlighet att återanvända och återvinna, lämplighet att röta eller kompostera och på avfall som inte går att återvinna, men som då kan användas som bränsle. Vi efterlyser styrmedel från riksdagens sida i form av avgifter vid sopförbränning. Detta skulle stimulera till ännu bättre avfallshantering. Härtill kommer att kommunen måste bli bättre på att informera om och motivera till miljövänlig avfallshantering. Många tar sitt ansvar för att avfallet både minimeras och sorteras men tilltron till nuvarande avfallshantering är hos några fortfarande låg.

Sten Jonsson

Harald Nordlund

Björn Smeds

socialliberaler

Förändringar går ständigt att åstadkomma

Det finns en insändare i dag, som är illustrativ. Den illustrerar ett statiskt synsätt i fråga om produktion av tjänster. "När offentlig verksamhet privatiseras måste de anställda i praktiken jobba hårdare för att studerande, gamla eller sjuka ska få samma insatser på skolor eller vårdhem"

Det statiska består i att insändarskribenten förutsätter att, till exempel, det är lönlöst att arbeta med ständiga förbättringar, aldrig ifrågasätta flödena i arbetsprocesserna, aldrig pröva huruvida slöseri förekommer, inte inse värdet av att arbeta med gemensamma värderingar, och så vidare.
Mångfald av utförare av offentligt finansierad service bidrar till att dessa förutsättningar ständigt prövas.
Privatisering innebär att den offentliga finansieringen upphör. Men insändarskribenten torde avse externt utförande av offentligt finansierad verksamhet

måndag 4 november 2013

Fossilfritt när?

När kan Sverige vara ett helt fossilfritt samhälle? Är det viktigt att sätta upp ett årtal? Nja, det som känns viktigt nu är att regeringen tydligt slår fast att energipolitiken ska syfta till omställning till fossilfritt.
LO går nu före. Där tror man att Sverige på sikt klarar sig utan kärnkraft. I regeringen säger ett parti: bygg nya kärnkraftverk. Ett annat: om hundra år ska Sverige vara fossilfritt och ett tredje säger: Ingen brådska att avveckla kärnkraften, men, jo, den ska avvecklas.

Socialdemokraterna är fortfarande otydliga och visar oförståelse för kärnkraftens risker

Ännu en subsidiaritetsfråga

Nu duggar dom tätt; frågorna där Sveriges riksdag har invändningar mot EU-förslag. Nu om inre marknad för elektronisk kommunikation.
Undertecknad tillhör den grupp människor, som saknar detaljkunskaper om vad som pågår inom EU. Vi mest väntar på att få tecken på att ordentliga steg tas för att föra freds- och miljöfrågorna framåt. Vi känner emellertid att alltför lita händer i dessa frågor och alltför mycket i frågor, som borde vara nationella. 
 
EU-förslag om inre marknad för telekommunikation går för långt

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag som gäller etableringen av en europeisk inre marknad för elektronisk kommunikation. Trafikutskottet tycker att syftet är gott men vänder sig mot att kommissionen valt att gå fram med ett omfattande förslag till förordning istället för att föreslå ändringar i befintliga regler. Utskottet tycker att förslaget är oproportionerligt och föreslår att riksdagen skickar ett motiverat yttrande till EU.

Kommissionens förslag gäller införandet av en förordning för att upprätta en gemensam inre marknad för elektronisk kommunikation. Syftet är att ge företag och konsumenter tillgång till hela EU-marknaden inom det här området. Förslaget omfattar regler för bland annat bredbandstjänster, tillståndsgivning för trådlöst bredband över hela EU, konsumenträttigheter och mobila roamingavgifter. Kommissionen hävdar att det inte har varit möjligt att uppnå målet med en inre marknad för elektronisk kommunikation med stöd av de regler som redan finns.

Befintliga regler borde räcka

Det finns alltför många delar i EU-kommissionens förslag som kan strida mot proportionalitetskravet i subsidiaritetsprincipen, anser trafikutskottet. Proportionalitetskravet innebär att de åtgärder som föreslås inte ska gå längre än vad som är målet med förslaget. Utskottet hävdar att det finns andra och mindre omfattande sätt att uppnå syftet med förslaget. Liksom regeringen anser utskottet att befintliga regler och direktiv borde räcka för att uppnå målsättningen. Framför allt krävs en striktare tillämpning av de regler som redan finns, både på nationell nivå samt genom en förbättrad tillsyn av kommissionen.

Ärna. Försöker förstå, men lyckas inte

Jag försöker förstå. Förstå ställningstagandet att säga ja till en ny civil flygplats nära en storstads centrum. Hur tänkte ni? för att använda dagens journalisters språkbruk. Har ni upplevt svårigheter för boende i Uppsala med omgivningar att nå en flygplats? Arlanda, Stockholms och Uppsalas flygplats ligger fyrtio minuter bort. Knappast.
Arbetstillfällena? Jobbskapande åtgärder är viktiga. Men i allt vi gör måste vi väga in olika konsekvenser. I flygplatsfrågan handlar dessa, i första hand, om miljökonsekvenser. Ökat buller, mer luftföroreningar till en luft, som redan är kraftigt förorenad, och ökade grundvattenproblem.
Igen: hur kan man landa i uppfattningen att säga ja till ny flygplats intill ett stadscentrum?

Morgondagens friskola, en annan sorts friskola

Bättre friskoledebatt efterlyser Upsala Nya Tidning i dag på ledarplats. Det är inte svårt att instämma i detta. Man resonerar om svårigheten att utforma incitamentssystem och bristen på väl utformade kvalitetskrav.
Friskolesystemet är här för att stanna konstaterar ledaren. Jo, kanske det, men inte dagens konstruktion. Vårt skolsystem är uppbyggt så att kommunen har ansvaret för planering och drift. Friskolorna lever emellertid sitt liv vid sidan om. En friskola ska medges starta om den anses uppfylla kvalitetskraven. Skolverket godkänner och inhämtar yttrande från kommunen. Skolverket utövar  tillsyn. Det är märkligt att den som har ansvaret för skolverksamheten inte är den som prövar och godkänner en friskola.
Nuvarande friskolesystem är inte här för att stanna. Däremot är det viktigt att kommunerna inbjuder andra aktörer att vara med och driva skolor. Morgondagens friskola är således en skola, som är godkänd av kommunen, avtal tecknats med kommunen och tillsyn utövas av kommunen. Först måste emellertid klaras ut hur kvalitetskraven, möjliga att följa upp, ska utformas. Den uppgiften måste staten ta på sig men hålla sig borta från driftsfrågor.

Att ledaren avslutas med meningen: "Sådan dogmatism är bara till gagn för de som vill inskränka utbildningsväsendets mångfald", är ett tecken på brister i dagens skola. Borde väl lyda: "...är till gagn för bara de som vill...."