fredag 28 februari 2014

Ministrar, läs Anders Wijkmans invändningar

Ministrar! Har ni inte läst vad Anders Wijkman skrev? Politiker, som säger OK till start av ny flygplats intill Uppsala centrum, kan inte bli trovärdiga i klimatdebatten. Min största besvikelse riktas mot mitt eget parti. Att ministrar inte gör en egen bedömning, utan endast hänvisar till partiet lokalt, när man ger klartecken är inte förtroendeingivande ”Lägg planerna på civilt flyg på Årna åt sidan”. Nära 80% av alla klimatutsläpp sker i städer. Därför är kommunernas roll helt central i klimatarbetet. Detta är en av utgångspunkterna för C 40, en organisation för samarbete på klimatområdet mellan stora städer runt världen. London har gått i bräschen och städerna tävlar om att dra ned utsläppen genom innovativa förslag när det gäller uppvärmning, belysning, transporter mm Det är nog få medlemmar i C 40 som skulle komma på tanken att etablera en ny flygplats idag, framför allt i en situation där det finns en storflygplats bara några mil bort. För varje sansad betraktare är därför Ärna-projektet mycket svårt att förstå. Jag är visserligen inte Uppsalabo, men mitt engagemang i klimatfrågan gör att jag nära följer klimatarbetet i olika delar av vårt land. Min utgångspunkt är att alla krafter borde samlas för att dra ned utsläppen. Jag är därför besviken att se att det finns det krafter i Uppsala som – genom Ärna – de facto bidrar till att utsläppen kommer att öka.. Regeringen har i klimatpropositionen aviserat att Sverige skall minska utsläppen av växthusgaser med 40% till år 2020. För Uppsala har kommunens ansvariga satt målet att utsläppen ska minska med minst 30 % till 2020. En civil flygplats vid Ärna motverkar påtagligt dessa mål. När flyget ökar måste andra sektorer minska ännu mera. Hur detta skall gå till är högst oklart. Det som komplicerar bilden är att den senaste forskningen visar att klimatförändringen går snabbare än vi tidigare trott. Detta gör att utsläppsminskningarna till 2020 egentligen borde vara större än vad som hittills diskuterats. I det ljuset blir Ärna än svårare att acceptera. Flyget är idag den snabbast växande källan till utsläppen av växthusgaser. De prognoser som branschen själva anger talar om en tillväxt på 4 % per år. Inom EU ökade flygets klimatpåverkan med 73 % 1990-2003. Om utvecklingen fortsätter på samma sätt kommer utsläppen att ha ökat med ytterligare 50 % till år 2020. Utvecklingen av lågprisflyg och etablering av nya flygplatser är en del av denna utveckling. Flygbranschen hävdar visserligen att utsläppen därifrån sker från en låg nivå. Men då bortser man ifrån att utsläppen inte bara gäller koldioxid utan därtill kväveoxider och vattenånga. Flygets utsläpp bör alltså multipliceras med en faktor 2 eller 3 för att fånga upp den verkliga effekten. Det är svårt att se hur flygbranschens tal om utsläppsminskningar ska kunna förverkligas med rådande trend. Utvecklingen av mer bränslesnåla flygplan och arbetet med så kallade gröna inflygningar är visserligen steg i rätt riktning. Men sådana åtgärder kan endast påverka på marginalen. Tanken att biobränslen skulle vara en lösning är också långsökt. Sett ur ett energi- och klimatperspektiv är flyget knappast en framtidsbransch. Vi bör på alla sätt premiera andra och mer klimat- och miljöanpassade transportslag. Inte bara klimatförändringen talar för detta. Forskningen kring ”peak oil” – bl a inom Uppsala Universitet - visar att oljan kommer att bli en allt knappare resurs. Då kommer priset att rusa i höjden och lönsamheten för nya flygplatser att vara högst tveksam. Överhuvudtaget befinner sig flygbranschen, och då särskilt lågprisbolagen i allvarlig kris. Bolagens krascher i Europa är många och bjuder ingen positiv utsikt för en nysatsning. I ljuset av att Arlanda nu ansöker om tillstånd för utökad flygverksamhet blir satsning på civilt flyg vid Uppsala/Ärna än mer svårbegriplig. Sverige går snart till val. I olika opinionsundersökningar har det visat sig att en majoritet av väljarna sätter klimatfrågan högst. Väljarnas tydliga preferenser borde vara en tankeställare för de partier som nu överväger att lägga sin röst för en civil flygplats i Ärna. Det är knappast trovärdigt att ge prioritet åt ett aktivt klimatarbete och samtidigt säga ja till Ärna! Anders Wijkman, Europaparlamentariker (kd)

Allianspartierna är eniga

Allianspartiernas i Uppsala ledare förklarar att man är helt överens om den fortsatta politiken. Med rätta klagar vi och beklagar oss över att politiska frågor i Uppsala kommun dras i långbänk. Frågor utreds och utreds på nytt och bordläggs och återremitteras. Även om vi har en benägenhet att överdriva när vi upplever missnöje torde det ligga ett stort mått av sanning i klagandet. Många har frågat sig och andra vad orsakerna är. Lika många har misslyckats med att ge bra svar. Men stämmer det? Det finns exempel på handlingskraft i Uppsalapolitiken. Jag har själv varit med om att bryta mot långbänksbilden. Under mandatperioden 1991-1994 togs viktiga beslut för att föra utvecklingen framåt. Vad kännetecknar då den perioden? Jo, bl a en politisk kommunledning som drog åt samma håll, samtidigt som, åtminstone mitt parti visade en profil. Och detta är viktigt. Om partierna nu nöjer sig med att konstatera att man är eniga, hur ska då väljarna kunna välja? Vi ska emellertid inte glömma personers betydelse. Vi måste därför redan nu ta reda på vilka personer och inte bara vilka partier vi vill se i ledningen för vår kommun efter valet 2014. Jag vill se ett mer profilerat Folkpartiet och jag vill se Mohamad Hassan som kommunstyrelsens ordförande

Riksrevisionens granskning av ungdomars väg till arbete

Detta har jag uppsnappat från riksda´n "Riksrevisionen har granskat ungdomars väg in på arbetsmarknaden. Slutsatsen är att statens stöd för ungdomars etablering på arbetsmarknaden kan förbättras. Regeringen har enligt Riksrevisionen gjort mycket för att förbättra stödet, men Arbetsförmedlingens arbete med arbetslösa ungdomar kan bli effektivare. Formerna för samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna behöver också utvecklas. Regeringen har lämnat en skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport. Utskottet förutsätter, liksom regeringen, att Arbetsförmedlingen tar till vara de utvecklingsområden som Riksrevisionen har identifierat. Utskottet förutsätter också att regeringen noga överväger det Riksrevisionen har att säga om regeringens arbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet"

I dag minns vi Palme

I dag för tjugoåtta år sedan mördades Olof Palme. Hur skulle han ha påverkat svensk politik om han fått leva. Ingen kan svara. Vad vi kan göra är att spekulera. För min del tror jag att politiken hade berikats. De ideologiska etiketterna på Palme varierar. Socialist, kommunist, men aldrig ser jag etiketten socialliberal. Men egentligen; Palmes socialdemokrati med internationell solidaritet, kraftig reaktion mot krig och våld och reaktion mot orättvisor här hemma har ju tydliga inslag av socialliberalism. De starka antipatier, som Palme väckte hos många tror jag hade med ett sätt att framföra sina åsikter på, som inte var det svenska sätt vi var vana vid. Vad vi än tycker, låt oss i dag minnas Palme.

Skönt att kunna koppla från P4

P4 smutsar ner. Just nu diskuterades nedskräpningen i Stockholm. Programledaren gör allt för att lägga skulden på stadens ledning av renhållningen. För få papperskorgar? Vadå? Även om det inte fanns en enda papperskorg finns ingen ursäkt för att slänga skräp. Jag känner att det är typiskt för media att när vi inte tar vårt ansvar som enskilda individer söker dessa efter förklaringar och brister i systemet. Inte påverkar detta vår vilja att ta ansvar. Budskapet är ju att någon annan har ansvar. Nu har jag bytt kanal, för att slippa pågående fånerier

onsdag 26 februari 2014

Kompetensslöseri

Vilket kompetensslöseri. Lena Sommestad och jag tillhör olika partier. Det hindrar mig emellertid inte från att komplimentera. En sådan duglig och engagerad person borde inte förpassas till en roll, som i dag måste anses vara överflödig. Statens angelägenheter regionalt kan skötas under ledning av länsråden. Så länge man envisas med att bevara ett föråldrat system borde man åtminstone låta bli att erodera politiken genom att göra dugliga politiker till landshövdingar. Lena Sommestad bör fortsätta, med sitt miljöengagemang, i tiksdagen

Positionerna börjar bli tydliga

Nu blir jag ännu mer villrådig. Utan skattehöjningar kan inte välfärden räddas läser jag i nedanstående citat. I förra inlägget visades ett hårt slag mot välfärden, enär företagen får kraftiga kostnadsökningar. "Enligt Daniel Suhonen, chef på den fackliga idéutvecklingslådan Katalys, måste skatterna höjas. Suhonen efterlyser i Dagens Industri en mer socialdemokratisk politik. En mer socialdemokratisk politik handlar om att höja skatterna. Gärna till samma nivå som de var år 2000 dvs 51,5 procent. Då kan välfärden räddas. Idag ligger de på 44 procent och resultatet är en totalt raserad välfärd. Enligt Daniel Suhonen." Vem som sagt nedanstående vet jag inte. Dock ser vi positioneringarna inför valrörelsen. "Men sanningen är att allt medan skatterna har sänkts så har skatteintäkterna höjts. Det finns mer pengar för välfärden idag än det gjorde när Alliansen tog över 2006. Under hela 2000-talet har välfärdssektorn kontinuerligt ökat sina resurser. Mer än vad som är demografiskt motiverat. Det vet Suhonen men han väljer att bortse från det av ideologiska skäl. Suhonen väljer också helt att bortse från skillnaden mellan resurser och kvalitet. Välfärden fungerar idag bättre än den gjorde 2006. Det återstår massor med utmaningar i välfärden – medges – men den fungerar bättre än tidigare. Men klassisk socialdemokratisk välfärdspolitik handlar alltid bara om resurser, aldrig om kvalitet. Däri ligger den stora skillnaden mellan borgerlig och socialdemokratisk politik; synen att kvalitet är något större än bara nivån på resurserna."

Nytt slagträ

Dagens Industri redogör i en artikel för vilka effekter Stefan Löfvens och Socialdemokraternas politik skulle få för jobben i Sverige. Granskningen visar svart på vitt att svenska företag skulle få en skattehöjning på över 25 miljarder. Är 25 miljarder mycket eller är beloppet försumbart. Låter för en oinsatt som om det rimligen medför problem. Åtminstone låter snacket om jobbskapande falskt. Det är väl ingen djärv gissning att tro att rapporten blir ett slagträ i valdebatten.

tisdag 25 februari 2014

Trist med språkpoliser, eller...?

Inte samma skribenter i dag som i går på ledarsidan, gissar jag. Två välskrivna artiklar. I en debattartikel får jag veta att det finns något, som heter en statsfinans. Jag visste inte det. Vidare sägs att man gör reformer. Heter det så? Och så det här med den ordföljd, som blivit allmän, men som kan orsaka missförstånd. "...till exempel när det gäller rekrytering av lärlingar...". Exemplet är väl "rekrytering av lärlingar" och inte "när det gäller". Jag bara undrar: ska det inte stå: "...när det gäller, till exempel, rekrytering av lärlingar...". I sak är artikeln intressant, men jag undrar bara vilket skyddsnät som finns för att hjälpa de som slås ut på grund av för dåliga meriter. Kan inte låta bli ytterligare en språkfråga. Jag läser: "Den rödgröna oppositionen menade att beslutet innebär att Akademiska sjukhuset varken får mer pengar eller ett godkänt underskott.". Här står Akademiska sjukhuset får inte mer pengar Akademiska sjukhuset ett godkänt under skott Detta kan skrivas korrekt på två olika sätt: "...Akademiska sjukhuset får varken mer pengar eller ett godkänt underskott" "...Akademiska sjukhuset varken får mer pengar eller får ett godkänt underskott

Nu ska gåvor till partierna bli synliga

Ja det är kanske klokt. Jag ser dock inte sambandet. Men visst, vi ska få veta varifrån pengar till partierna kommer. Dock är det inte möjligt att granska huruvida gåvor är kopplade till politiska utfästelser, men kan tydligare anas om vi känner till gåvogivarna. Säger det oss någonting att Sverigedemokraterna, som enda parti, motsätter sig ett sådant här beslut? "Partier som tagit emot anonyma bidrag ska inte få statligt partistöd Statligt stöd till politiska partier ska endast ges till partier som inte har tagit emot anonyma bidrag. Det anser konstitutionsutskottet, som föreslår att ett sådant villkor ska införas från den 1 april 2014. Bakom förslaget står en utskottsmajoritet som består av S, M, MP, FP, C, V och KD. Sverigedemokraterna reserverar sig. Konstitutionsutskottet framhåller att det finns en bred enighet kring uppfattningen att anonyma bidrag till politiska partier i princip inte bör vara tillåtna. Både utskottet och regeringen anser dock att frågan om ett förbud för partier och valkandidater att ta emot anonyma bidrag är komplicerad och måste utredas ytterligare, bland annat ur ett grundlagsperspektiv. Ett sätt att uppnå motsvarande effekt utan att införa ett uttryckligt förbud är att villkora det statliga partistödet så att partier och valkandidater som tagit emot anonyma bidrag inte har rätt att få statligt partistöd. Ska gälla från den 1 april 2014 Utskottet föreslår att ett sådant villkor ska gälla från den 1 april 2014. Bakom förslaget står en utskottsmajoritet som består av Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna. Förslaget innebär att utskottet delvis säger ja till en gemensam motion från MP, S och V. Inom ramen för ärendet har utskottet hämtat in ett yttrande från Lagrådet samt hört ordföranden för Partibidragsnämnden. Sverigedemokraterna reserverar sig Sverigedemokraterna reserverar sig mot utskottets förslag om ovanstående villkor för partistöd. SD hänvisar bland annat till Lagrådets yttrande över förslaget. Där framkommer att Lagrådets granskning av konstitutionsutskottets förslag varit ofullständig, bland annat på grund av att utskottets remiss till Lagrådet var mycket kortfattad. Ja till regeringens förslag Konstitutionsutskottet gjorde sitt ställningstagande i samband med att utskottet behandlade regeringens proposition om ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag, med en mindre ändring. Enligt regeringens förslag ska ett parti redovisa vem som gett bidrag i de fall där partiet eller valkandidaten känner till eller kan ana vem som är bidragsgivare. Utskottet anser dock att skyldigheten endast ska gälla i de fall där partiet eller valkandidaten känner till vem som är givare. Förtydligande om bidragsgivares identitet Utskottet föreslår också ett tillkännagivande till regeringen med anledning av propositionen. I regeringens förslag står det att partierna ska spara uppgifter om bidragsgivares identitet. Det är däremot inte specificerat vilka uppgifter som ska sparas. Ett enigt konstitutionsutskott föreslår därför att riksdagen i ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att förtydliga detta. Förslaget är ett utskottsinitiativ."

Fortsatt utveckling av primärvården

Vid akut sjukdom finns i alla delar av länet möjlighet att få komma till en läkare. Tillgängligheten till sjukvården handlar om även lätt tillgänglig primärvård. Under Alliansens ledning av landstinget i Uppsala län har tillgängligheten till primärvården förbättrats avsevärt. Man strävar vidare med utmaningen fler läkare vid vårdcentralerna. En annan viktig utmaning måste vara kvällsöppet och att den egna läkaren ska ges möjlighet att ta ett huvudansvar för sina patienter även efter att patienten, till exempel, förts över till specialistläkare. Byte av läkare måste till varje pris undvikas. Inga köer till specialistsjukvården och fortsatt utveckling av primärvården går jag till val på, eller rättare sagt, skulle jag gå till val på om...

måndag 24 februari 2014

EU: s arbetsprogram för 2014

Uppsnappat från riksda´n UE; s huvudsakliga uppgifter miljön och fred och ickevåld är inte så framträdande som man skulle kunna och vilja tro. Ekonomisk tillväxt, som ju innebär ett tärande på jordens resurser får allt större utrymme. Under kommande valrörelse ska vi vara kritiska mot vad som sägs av de olika kandidaterna "Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens prioriteringar för 2014, det så kallade arbetsprogrammet. Kommissionen fokuserar på fyra övergripande områden: Den ekonomiska och monetära unionen Smart och hållbar tillväxt för alla Rättsliga frågor och säkerhet Yttre åtgärder. Utskottet konstaterar att kommissionens prioriteringar i huvudsak ligger i linje med svenska prioriteringar. Det är positivt att kommissionen ger frågorna om tillväxt och konkurrenskraft stort utrymme. I tider av ekonomiska svårigheter är det viktigt att värna om ett öppet Europa, och denna princip bör vara grundläggande i kommissionens alla initiativ och program. Utskottet framhåller även att Sverige har ett uppenbart intresse av att euroområdet står starkt och stabilt och att de länder som drabbas av betydande ekonomiska problem kan lösa dessa. Situationen i Syrien är alarmerande. Det är enligt utskottet angeläget att EU och EU-länderna inte bara stöder det humanitära arbetet i regionen. Det är också viktigt att EU-länderna visar solidaritet genom att ta sitt ansvar så att de personer som kommer till EU och är i behov av internationellt skydd får det. Alla EU-länder måste även ta ansvar för att i samråd med FN:s flyktingorgan UNHCR ge skydd åt fler genom vidarebosättning. Utskottet välkomnar även att kommissionen kommer att presentera ett ramverk för hur EU kan reagera när EU:s grundläggande värderingar och rättsstatsprincipen verkar vara hotade i EU-länderna. Kopplingen mellan EU:s ekonomiska utveckling och EU:s politiska inflytande globalt är tydlig. Utskottet betonar vikten av att motverka eventuella tendenser till en försvagning av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Utskottet konstaterar även att det pågår en diskussion om globala utvecklingsmål efter 2015 och att utskottet följer denna diskussion. Utskottet anser att den ekonomiska utvecklingen och moderniseringen i det östliga partnerskapet gynnar såväl länderna själva som EU och grannländerna. Utskottet betonar att det ska stå varje land fritt att välja sin relation till EU. Det är viktigt att framhålla att dörren fortsatt står öppen för de länder som söker en närmare politisk och ekonomisk associering med EU. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet"

Idrottens minskade effekt på njutningsgraden

Hur ska man göra? Fortsätta att känna obehag över de förhållanden, som rått för de arbetare, som sett till att OS kunde få en pampig öppning? Ja, det går ju inte att komma ifrån. Och, hur har medborgarna i Sotji det? Låta bli att titta på tävlingarna, är det ett bra sätt att protestera på? När jag svarar nej, beror nejet då på egoism? Jag har tittat på många sändningar. Men varje gång har jag haft klart för mig att bakom det ljusa finns något riktigt mörkt. Jag har njutit av framgångar, men något, som har med utvecklingen inom idrotten att göra dämpar njutningsgraden

Felskrivningar kan leda till missförstånd

Jag inser att det inte är lätt att formulera rubriker. Men nog borde det ha varit möjligt att skapa en mer korrekt formulering: "Läkemedel provas mot pulsåderbråck". Texten visar att artikeln handlar om att man provar läkemedel mot pulsåderbråck. Jag går vidare till ledaren. Jag måste inse att vi har en ny journalistgeneration, som har en utbildning i vilken svensk grammatik inte tycks ingå: "...vilket inte bara får effekter för de enskilda eleverna, utan även för Sveriges möjligheter till ekonomisk utveckling". Här står om något, som inte bara får effekter. Vad mer än effekter? Sannolikt menas att något får effekter för inte bara eleverna. "Svenska elever är även bäst på att komma för sent till lektionerna". De svenska eleverna sägs här vara även bäst. Vad mer än bäst? Visst menas ju att svenska elever är bäst på även att komma för sent till lektionerna, men det står inte så. Att det slarvas och kryper in ett par "är" för mycket är lätt hänt. "Läraryrkets låga status kombinerat med en lön som knappast motsvarar yrkeskårens betydelse, ...." Detta med genus är inte så lätt. Men ett normalt utvecklat språköra hör ju att det ska heta "status kombinerad". "I stället för att leta syndabockar bör de som aspirerar på regeringsmakten lägga fram tydliga och konstruktiva lösningar." De som aspirerar på makten kan inte lägga fram annat än förslag på lösningar. Det viktigaste är väl att vi förstår, men håll med om att vissa felskrivningar kan leda till missförstånd

torsdag 20 februari 2014

Inte ens ett försök att svara

Det är så märkligt. Ivrigt hävdande att staten, som nu har ansvar för att skolan är jämlik, ska ta över driftansvaret från kommunerna. Men ingen talar om vad staten ska göra då och som den inte kan göra i dag. Jag har upprepade gånger ställt frågan. Ingen svarar. Bara upprepandet av "förstatliga skolan" som ett mantra. Jag slutar hävda min åsikt så snart jag fått bra argument. Men inte ens försök därtill.

Mer av friskvård och egenvård

Vården av äldre och sjuka har också stora brister. Det finns sjukdomar som är åldersrelaterade och därtill kommer att gamla personer oftare än andra drabbas av flera sjukdomar samtidigt. Därför vill vi ha geriatriker knutna till kommunernas övriga insatser för äldre och en väl fungerande närsjukvård. För att den enskilde ska kunna känna trygghet krävs också att landstinget regelbundet redovisar hur sjukvården inom alla områden fungerar, hur man klarar tillgängligheten, köerna och andra kvantitativa och kvalitativa faktorer.ÊÖppna kvalitetsredovisningar bidrar till att ge en sann bild av situationen inom sjukvården och en motvikt till den bild som tonar fram ur skandalerna. Landstinget måste också ta ansvar för att behovet av sjukvård minimeras, stödja och bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet. De faktorer som i första hand har betydelse för en god hälsa är fysisk aktivitet, goda matvanor, sociala relationer, bra alkoholvanor, tillgång till natur, rökfri miljö och upplevelsen av ett meningsfullt liv. Framtidens sjukvård handlar i ännu högre gra än i dag om friskvård och egenvård En bra sjukvård kan bli bättre, men en viktig förutsättning är att vi får politiker, som förstår vilka de politiska utmaningarna är

OECD-rapporten stödjer min uppfattning

OECD-rapport, en analys av Sveriges resultat i PISA 2012 och av hur svensk skola och skolpolitik är jämfört med de mest framgångsrika skolorna i världen. Rapporten ger stöd för regeringens skolpolitik. Läraryrkets status och lärarnas kvalitet. I de framgångsrika skolsystemen prioriteras satsningar på lärarna, med höga löner och goda karriärmöjligheter. Här har Sverige mycket att lära och våra reformer med karriärtjänsterna i spetsen kan ha stor betydelse. Ökade resurser eller mindre klasser har enligt OECD liten betydelse för att höja resultaten - det är mycket viktigare att satsa på lärarna. Tidigare betyg. Sverige introducerar betyg sent, men OECD understryker att det behövs tidig utvärdering och feedback. Studiedisciplin. Sverige toppar en lista i PISA 2012: den över hur många elever som har sen ankomst. Dessutom är mängden skolk på OECD-genomsnittet. Där skiljer vi oss också tydligt från de bästa skolorna. Vi behöver ta krafttag för att öka studiedisciplinen i skolan. Friskolor. Andelen friskolor har liten betydelse för ett lands resultat. De som skyller resultatnedgången på valfriheten har fel. Ingenting däremot, som talar för att ett överförande av driftansvaret från kommunerna till staten skulle ha positiv effekt, utan snarare tvärtom. Den turbulens, som en omorganisation skapar vore i det här läget sannolikt direkt skadlig.

Bra sjukvård kan bli bättre

Under de senaste åren har vårdbehovet ökat snabbare än resurserna i vården. Samtidigt har fler sjukdomar botats med allt dyrare metoder och utrustning. Kvaliteten i den vård som ges har ökat påtagligt medan tillgängligheten till närsjukvård är långt ifrån bra med långa köer till specialistvård. Till det kommer att personalens arbetsförhållanden förefaller ha blivit mer ansträngda, många sparförsök har misslyckats och privata sidolösningar växer fram. Är lösningen mer pengar till vården? Jo, i vissa fall är det nog så. Men generellt gäller, enligt min uppfattning, att politiker måste vara beredda att tänka nytt. Sjukvården ska finansieras solidariskt, det vill säga skattevägen. Sjukvården ska finnas när människor behöver den och finnas nära människorna. Sjukvården ska vara tillgänglig för alla för att människor ska känna trygghet. En tydligare uppdelning av ansvaret mellan politiker och anställda krävs. Politiker ska besluta om skattens storlek och vårdens kvalitet, följa upp, utkräva ansvar och ta ansvar för de verksamheter som drivs i landstingets regi. Politikernas uppgift är att göra det möjligt att bedriva en bra sjukvård och att ta de övergripande beslut som behövs för att göra sjukvården tillgänglig för alla. Besluten i sjukvården ska tas nära verksamheterna. Förutom att effektiviteten ökar nås ett bättre lokalt inflytande. Vi vet att tillgängligheten ökar om vi möjliggör öppethållande på kvällstid på vårdcentralerna och tilldelar resurser för att anställa fler husläkare. Tillgängligheten gynnas även av att det finns olika utförare, privata och i landstingsregi. En bättre tillgänglig primärvård bidrar också till att specialistsjukvården avlastas. Pengar som i dag används för sjukskrivning på grund av köer till behandlingar och för läkemedel i stället för vård kan omfördelas för att öka tillgängligheten till vård och förkorta sjukskrivningar. Husläkaren ska ges möjlighet att ta ett helt ansvar för patienten, även till exempel sedan specialistsjukvården tagit över. Bättre koppling behövs mellan forskningen och husläkarna liksom att läkarna avlastas administrativa uppgifter för att öka patienttiden.

Utbilda i verktygshantering

PISA-rapporten har blivit känd. De flesta har tagit del av information om att svenska skolelever halkar efter i fråga om kunskap. Men hur mycket vet vi om det som finns bakom katastrofrubrikerna? OECD har gjort en analys av rapporten. Intressant att notera: Stor betydelsen för resultaten och kvaliteten har lärarnas löner och status. Ihop med detta hör karriärmöjligheterna. En annan viktig faktor är attityden hos eleverna. Svenska elever inser inte att det är på dem själva det hänger om resultaten ska bli bra. Högre lärarlöner Detta kan styras av staten, men staten har inte klarat det Karriärmöjligheter Här har staten tagit initiativ och ser ut att kunna lyckas Attitydförändring. Kraven på eleverna måste bli större. Men hur ändrar man attityden hos bortskämda individer? Minskade klasstorlekar Pengar har inte avdelats för denna åtgärd. Är enligt OECD-analysen mindre viktig. Statens styrning fungerar inte De vassa verktyg staten har förmår man inte använda. Här behövs utbildning i verktygshantering Utmaningarna är stora. Svensk skola behöver mer lugn och ro. Utsätt den inte för de stora påfrestningar en stor omorganisation innebär och som kan även på längre sikt medföra ännu större problem, alldenstund staten inte klarar sina nuvarande uppgifter.

onsdag 19 februari 2014

Kallas lön bara dubbelt så hög som statsministerns

Snyggt jobbat. Charlotte Kalla tjänar hyggligt. Men så lägger hon ju ner en hel del tid för att nå sina inkomstnivåer. Och förresten, är det så mycket det hon tjänar? Av tidningsuppgifter framgår att det rör sig om kanske inte mer än dubbelt så mycket som statsministern. Jo, visserligen jobbar statsministern betydligt fler timmar. Men nyttan av jobben? Kalla får oss ju att känna oss glada då och då. När vi förfasar oss över statsministerns lön och kräver att den ska sänkas och pratar om "dom där som snor åt sig", så markerar vi vad som vi anser vara viktigt. Jag förfasar mig inte över statsministerns lön. Jag förfasar mig över dumhet

Konsumtion av alkohol

Den största nyheten i dag, av rubriken att döma, handlar om alkohol. "Längre liv med liten dos alkohol." Den rubriken vill tala om att en stor studie visar att regelbunden konsumtion av alkohol, i små mängder är nyttig. Det är viktigt att man läser mer än rubriken, ty regelbunden alkoholkonsumtion kan vara farlig. Mängden och en del andra faktorer avgör. Mina funderingarm är vad sådana här nyheter kan ställa till med för okritiska personer. Finns risk för att vissa inte ser orden "liten dos"? Man finner helt enkelt stöd för en egen onyttig alkoholkonsumtion.

tisdag 18 februari 2014

Partierna positionerar sig, utom Centern

Ledaren i Upsala Nya Tidning i dag sätter fingret på en punkt, som kan komma att bli ömmande för något parti eller några partier. Moderaterna säger att skattesänkningstiden är över. Man kanske så småningom verkar för vissa skattehöjningar. Övriga partier i den, så kallade Alliansen, var ju fram till nu skattesänkare. Har dessa i dag vänt eller kommer i morgon att vända lika abrupt? Socialdemokraterna har hamnat i ett defensivläge. De två stora positionerar sig nu inför valrörelsen. De små får lita på sina frågor. V har vinsterna i välfärden, MP har klimatet, FP har skolan, KD har familjen och SD har invandringen. Men stackars C. Har nästan ingenting. Att partiet tillåtit sig att hamna i den här situationen är obegripligt. Spelplanen har legat öppen och ligger öppen för att anfalla med socialliberala markeringar såsom kamp för de utsatta och natur- och miljöinitiativ. Men vad gör partiet. Lägger sig helt offside och ser obekvämt ut med andra spelplaner än Stureplan.

"Vi är bara vänner"

I Sverige är vi fria i tanken. Vi har en tolerant syn på förhållandet mellan könen. Vi tycker att individer får ha de förhållanden, som de önskar. Tror vi. Men vi har också en märklig syn. Två tjejer kan vi se som enbart kompisar. Två killar kan vi se som enbart kompisar. Men en kille och en tjej. Akta er. Då rycker skvallerbyttorna ut, inklusive oseriös media. Snack. Bara kompisar. Nä, nä nä. Sjukt. Individer av samma kön behöver inte längre smyga. Men individer av olika kön, med endast en vänskaplig relation, måste smyga. Nånting är sjukt i den fria tanken. "Vi är bara vänner" kan naturligtvis vara en undanmanöver, men kan äga sin riktighet. Men hade mediet i fråga trott på det hade rubriken aldrig tillkommit.

måndag 17 februari 2014

Likställ målen

Kommunens organisation och beslutsformer är ständigt föremål för diskussion och översyn. Så ska det vara om det handlar om anpassning till förändringar i omvärlden. Mitt intryck är emellertid att de många organisationsförändringarna är en konsekvens av att den förra inte blev bra, vilket i sin tur torde bero på att kommunens politiker inte gjort klart för sig vad politisk styrning ska innebära. Jag skulle vilja se tre principiella ställningstaganden: Minska antalet ansvarsnivåer i tjänstemannaorganisationen, tydliggör vad som är politik och uppmana de anställda till att uttrycka sina synpunkter och att föreslå förändringar. Politikerna ska inte forma tjänstemannaorganisationen, men ge uppdrag till förändringar när den inte är det effektiva verktyg den ska vara för att genomföra politiken. Beställare och utförare måste i en politiskt styrd organisation innebära att man tydliggör skillnaden mellan politik och profession. För närvarande finns två slags politiker, utförarpolitiker respektive beställarpolitiker. En sådan ordning går aldrig att göra begriplig. Det är i beställarorganisationen politiken utformas medan utförandet är professionens arena. Ekonomin har fått bli allt annat överskuggande. Ett annat sätt att se innebär att de ekonomiska målen, kvalitetsmålen och kvantitetsmålen ska likställas i uppföljningen. Först då blir ett system med målstyrning meningsfullt. "Tystnaden" i kommunen tycks inte vara något mediepåhitt. Jag tror att hierarkin är en förklaring till frånvaron av kritik och synpunkter från anställda, en annan är otydlighet från politikerna om skillnaden mellan att tala med vem man vill i handläggningen av ett ärende och att uttrycka sin mening i vilken fråga som helst. Här behövs inte mycket av utredande och kartläggning, bara mer tydlighet från politikerna.

Ärligt och inlärt bemötande

Tänk att det finns kurser i bemötande Jag deltog en gång i en utbildning anordnad av Uppsala kommun. Ämnet var bemötande. Behöver vi verkligen gå utbildning i hur vi ska bete oss mot varandra på ett bra sätt? Och vad är ett bra bemötande? Jag tror att vi alla behöver påminnas om vilken betydelse ett bra bemötande har. För politiker och ombud för andra, är ett bra bemötande en huvuduppgift och en förutsättning för en bra dialog. För patienter inom sjukvården ger ett bra bemötande ett bättre inflytande och ett snabbare tillfrisknande. Bra bemötande i alla sammanhang gör oss gladare. På väg från utbildningen fick jag en bra illustration. Jag klev på buss nummer 8. Jag möttes av en chaufför, som vände sig mot oss passagerare med ett leende och sade: Välkommen! Men, det finns en skillnad. Busschauffören har nog inte utbildat sig i bemötande, han var bar sig själv. Det känns bättre än ett trevligt bemötande som är en följd av utbildning och alltså inte är lika ärligt. Men nog har ett bra bemötande betydelse.

söndag 16 februari 2014

Totalsänk inte svensk skola

Den svenska skolan är i kris, sägs det. Men analysen av vad som är fel, i allmänhet, och vad som bör göras, i synnerhet, finns nästan inte alls. En övergripande lösning säger en del vara att förstatliga skolan. Kanske är det så. Kanske kan det vara så att om staten får även driftansvaret det nuvarande ansvaret, att, bland annat, se till att likvärdighet råder, blir lättare att ta. Men, och ett stort men. Ska man samtidigt som kris råder utsätta skolan för en mycket omfattande organisatorisk förändring? Är inte risken stor att man härigenom sänker svensk skola totalt?

lördag 15 februari 2014

Gissa vad han har gjort

Han är pensionär. Jag vet inte åldern, men kanske omkring femtio. Han har fått ett uppdrag av TV4. Det pågår ett par månader. Ersättningen för uppdraget anges till cirka en miljon kronor. Varför inte tycka till lite kring ett par frågor. Låter ersättningen rimlig? Vad gjorde den här personen före pensioneringen?

fredag 14 februari 2014

Fortfarande återstår svar

Hur ska man få kunskap i frågor, som dyker upp i den politiska debatten? Jag har efterlyst svar på frågor om skolan från personer, som driver frågan om förstatligande av skolan. Jag kommer att ansluta mig till dessa så snart jag fått argument, som jag förstår. Skillnaderna över landet i fråga om kvalitet är stora. Därför måste staten ta över även driften. På inte en enda fråga har jag fått svar. Vad kommer staten att göra efter ett förstatligande och som den inte kan göra i dag? Om staten är garanten för jämlik skola, varför ska inte staten ta över även all sjukvård och äldreomsorg? Är tanken att det är inte OK med skillnader inom skolan men skillnader inom andra välfärdssektorer är OK? Tre enkla frågor. Enda svar jag fått är att "Jag tycker att skolan ska förstatligas". Om svar inte finns risk för att ståndpunkten om förstatligande av skolan kommer att framstå som populism. Men så är det säkert inte. Svaren på mina frågor finns nog. Men hur lyder dom?

Skolan missar pojkarna

I en utredning framkommer att skolan missar pojkarna. Man ställer för låga krav. Pojkarna ges inte det stöd de borde ha.En växande grupp unga män hotas att slås ut. Är det en resursfråga eller är det en fråga om kompetens hos lärarna? Vilken förklaringen än är, och om utredningen träffat rätt, måste någonting göras. Även i denna fråga torde lösningen vara förstatligande av skolan. Visserligen har staten i dag en omfattande lagstiftning, som om den följdes, skulle förhindra skevheten. Men det är naturligtvis i teorin. Vi ska också ha klart för oss att antalet lagregleringar och förordningar när det gäller skolan är mycket stort. Hur ska man klara att få efterlevnad av alla. Eller? Vad händer om man nästa vecka i riksda´n beslutar att pojkarna måste ägnas större uppmärksamhet och beslutet görs i form av en lag? Jag bara skämtar. Staten är bäst på att driva skolor. Även om det finns skillnader mellan olika geografiska områden i sjukvården är det ingen idé att föra över den på staten. Det klarar den inte. Det är skolan den är bra på. Hur vi ska komma till rätta med skillnaderna inom sjukvården är ett olöst problem. Eller är det inte ett problem?

Soran Ismail kan väl bli politiker

Soran Ismail får inte bedriva propaganda mot ett visst parti under valrörelsen. Detta dock inte detsamma som förbud mot att propagera mot ojämlikhet och diskriminering. Jag förstår inte debatten. Public service finansieras med både skattepengar och licenspengar. Är inte neutralitet i fråga om förhållningssätt till de politiska partierna en självklarhet? Men, då förstår jag inte heller varför kravet ska gälla under endast valrörelsen. Till det här kommer att visst kan han vara rolig, men för mig stannar det med ett och annat leende; knappast något skratt. Kanske kan han bli politiker? En bra politiker? Knappast.

tisdag 11 februari 2014

Nu har jag fått svar, men behöver fler

Nu har jag fått argumenten för att förstatliga skolan. Äntligen. Argumenten är: Kommunaliseringen har bidragit till minskad likvärdighet och försämrade studieresultat. Kommunaliseringen har på flera sätt försämrat lärarnas arbetssituation. Kommunerna är ansvariga för att lärarlönerna inte har prioriterats. Skillnaderna mellan kommunerna har ökat. Men vänta nu. För att jag helt ska kunna instämma i kravet på förstatligande behöver jag få fler svar. Dessa fyra problem kan ju staten lösa utan gigantisk omorganisation. Staten förfogar ju över verktygen.

Brister i sjukvården. Förstatliga.

Gjorda studier på nationell nivå visar att omkring hälften av skadehändelserna i vården hade varit möjliga att förhindra. Fel, som begås i vården beror mer på systemfel än brister i enskilda personers agerande, visar andra undersökningar. Till systemfelen hör till exempel bristfälliga rutiner och bristande kunskaper om de föreskrifter, som styr verksamheten. Ett förebyggande arbete måste ta sikte på, i första hand, att ständigt söka öka kunskaperna om de risker som finns och därigenom undvika onödiga skador. Det är inte rimligt att patienter tvingas byta läkare, ibland många gånger. Det blir säkert bättre om staten får ta över hela ansvaret för sjukvården. Så länge var tionde patient som vårdas på sjukhus skadas kan vi inte vara nöjda. I vårt missnöje är det viktigt att vi har klart för oss att bristerna inte beror på dålig eller slarvig personal utan snarare finns trots duktig och ansvarskännande personal. För att komma åt problemen är det i första hand fråga om att ständigt förbättra kommunikationen, dels den som handlar om återföring av patienters upplevelser, dels kommunikationen mellan profession och förtroendevalda. Alltför ofta tror politiker sig veta bättre än professionen, alltför ofta finns en konkurrenssituation. Detta är destruktivt. Vi måste inse den enkla sanningen att politiska beslutsfattare varken kan eller ska ge sig in på professionens plan lika lite som professionen kan eller ska ge sig in de politiska övervägandena. Man ska samverka för att de politiska besluten ska bli så bra som möjligt och för att de politiska besluten ska bli tydliga för professionen.

Varför vill ingen förklara?

Nu funderar jag över om det är jag, som tänker konstigt. Jag har så svårt att hänga på tåg bara för att många hoppar på. Jag vill gärna veta vart tåget går. Kanske är det bättre att stanna där jag är. Men visst är jag nyfiken på den där destinationen, som jag inte vet någonting om. Kommer osökt att tänka på debatten om förstatligande av driften av svensk skola. Statens lagstiftning om kvalitet i skolan är omfattande. Staten har ansvar för att se till att lagarna följs. Alla kan vi väl vara överens om att staten inte har klarat sin uppgift. Nu säger många att staten bör få ta hand om även driften av skolan. Jag är inte någon skolexpert, men då borde jag kunna få hjälp av de som förstår bättre. Min undran är: Medför en organisationsförändring automatiskt en förändring av kvaliteten? Är det inte det som sker som följd av organisationsförändringen som medför förbättring. Vad ska staten göra som den inte gör i dag? Ni som gång på gång upprepar att staten ska ta över det ansvar, som åvilar kommunerna, har inte någon gång berättat vad staten ska göra. Vad ska staten göra som den inte gör i dag? Läser på en blogg: "Vilka politiker som styr kommunen har alltså betydelse för hur det går för skolan." Och? Gäller inte det om staten har hela ansvaret?

måndag 10 februari 2014

Kommunaliseringen, en renodling av det statliga ansvaret

Kommunaliseringen av driften av svensk skola sägs vara ett misslyckande. Kommunaliseringen av driften innebar att man renodlade statens uppgifter till att handla om att ta ansvar för, bland annat, att skolan är likvärdig över landet. Vad har inte fungerat? Är det kommunernas drift av skolan eller är det skapandet av en likvärdig skola? Om svaret är det sistnämnda, är då lösningen att den som inte klarat att åstadkomma likvärdighet ska få ansvar för även driften?

söndag 9 februari 2014

Björklund i kväll

Liberaler gick i spetsen i kampen för rösträtten. Andra utmaningar man antagit är till exempel kamp mot ett föråldrat samhälle, som är byggt på privilegier för ett fåtal människor, kamp för fred, icke-våld, demokrati och parlamentarism, för kvinnans jämställdhet och för socialt ansvarstagande. Jag hoppas Jan Björklund i kväll uttalar ånger över stödet till George W Bush när denne angrep Irak och över sitt ja till ny flygplats nära Uppsala centrum. Och, betonar de socialliberala värdena.

Uselt Mello

Vad är det som förklarar det stora intresset för något sådant som Melodifestivalen?Varför satt jag själv och tittade? Jag njöt av möjligen två låtar. Jag upplevde programledarna som pinsamma. Visst torde det handla om dåligt manus, men man kan ju tacka nej. Är arvodet så högt att man är beredda att sänka sig till en pinsam nivå? Kan dom inte kräva ändringar i manus? Svaret torde vara pengar och rampljus

onsdag 5 februari 2014

Tydligare regler för utsläppsrätter

Ett steg i rätt riktning Reglerna för utsläppsrätter blir tydligare Riksdagen har tidigare beslutat att alla utsläpp av växthusgaser som kräver tillstånd ska täckas av utsläppsrätter. För att detta ska bli tydligt görs en ändring i lagen om utsläppsrätter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2013/14:39 i den del den avser en ändring i lagen om handel med utsläppsrätter. I propositionen föreslår regeringen att kravet att en verksamhetsutövare ska se till att utsläpp av växthusgaser täcks av utsläppsrätter gäller i fråga om alla växthusgaser som gör verksamheten tillståndspliktig enligt lagen om handel med utsläppsrätter. Lagändringen föreslås träda i kraft den 25 mars 2014

Vilka produkter kommer att bjudas ut?

Snart intensiv valrörelse. Partistrategerna styr och bestämmer vilka produkter som ska läggas ut till allmänt beskådande och för väljarnas val. Den som inte finner något passande får vända sig till andra kanaler och organisationer, kanske till ett enfråge- eller missnöjesparti. Jag hoppas att partiledarna ska visa en öppen attityd och öppet våga blotta de ideologiska olikheterna. För det handlar om ideologi när politiken ska skapa förutsättningar för tydliga förbättringar för äldre och sjuka, när politiska beslut ska tas som förhindrar fortsatt miljöförstöring och det handlar om ideologi när politiker vågar stå upp för ickevåld i konflikter individer emellan och länder emellan. Jag avvaktar spänt

Lokala fredspris, bra initiativ

Det är bra att Uppsala kommun uppmärksammar fredsfrågorna genom att dela ut ett fredspris. Jag hade i går anledning att berätta hur jag engagerat mig i fredsfrågorna. Då fick jag reaktionen att jag borde berätta för fredsprisjuryn i Uppsala. Det kommer jag inte att göra. Dock kan ni, högst hundra personer, som läser min blogg få veta hur man kan engagera sig. Fredsfrågorna ses för många som frågor, som FN och andra organ ska ägna sig åt. Det är dock en felsyn. Spridning av fredstankar och en ickevåldskultur måste vi se som ett ansvar för var och en. Det är Din och min insats som kan göra skillnad. Jag har gjort lite grand och avser att fortsätta. Deltog i demonstration mot, appellmöte om och skrev insändare om fängslandet av Dawit Isaak. Kritiserade starkt våra partiledares uppbackning av USA: s angrepp på Irak Varit aktiv styrelseledamot i Peace Quest International Var med vid bildandet av Fredsmuséet i Uppsala Skrivit artiklar med krav på större tydlighet i fredsambitionerna inom politiken Bloggar då och då om ledande politikers bristande intresse för fredsfrågorna

Vad tänker ni om det?

"...gör som en politiker, svarar aldrig på frågor". Radio Uppland gör sitt för att hålla liv i en viss myt. Visst finns politiker, som tror att vi medborgare inte märker när man undviker en lite mer obehaglig sanning. Jämför man emellertid gruppen politiker med en sådan yrkesgrupp som idrottsmän, framstår den förstnämnda gruppen som överdrivet rak och tydlig. Hur ska ni vända på det här? "Nä, vi ska flytta upp spelet". Men inte tror jag att Radio Uppland har en strategi med detta. Min undran är bara: När ni inte får ett svar på en fråga av en idrottsman, vad tänker ni om det?

tisdag 4 februari 2014

Ni glömde att skriva om etablering av ny flygplats

Företrädare för Alliansen i Uppsala skriver i dag i Upsala Nya Tidning. Man beskriver en miljöpolitik för hållbarhet. Det mesta av det man framför är jag beredd att instämma i. Men det man inte skriver. Hur ser man på skydd av värdefull natur? Vilka områden bör skyddas och på vilket sätt? Och, är hållbarhetsresonemanget hållbart när en stor majoritet av Alliansen tycker det är OK med etablering av ny civil flygplats nära Uppsala centrum? Tråkigt att erkända bra miljögrepp inte framstår så starka som dom kunde ha gjort, på grund av inställningen till ny flygplats. Mitt råd till artikelförfattarna är att tillskriva regeringen och berätta att även FP, M och KD nu säger nej till en omodern tanke; etablering av flygplats nära en storstads centrum. Ty det är ju uppenbart att regeringspartierna anslutit sig till sina lokala partiers uppfattning, utom i Centerns fall.

söndag 2 februari 2014

Terapi för Löfvén

Tittar på ett samtal med den som nu spås bli näste statsminister i Sverige. Han ger ett sympatiskt intryck. Är en vanlig människa, säger han. Pratar som dom flesta. Ett enkelt språk. En fördel eller inte för en statsminister? Politiker, som inte vet hur människor i utsatta lägen har det är sällan bra politiker. Visst vet Löfvén vad utsatthet innebär, till skillnad från vad en del andra i skyddade uppväxtmiljöer vet. Lever han kvar i en facklig roll med gamla uppfattningar om vilka, som är underordnade? Gruppen arbetare känns förlegad som exempel på vilka som är underordnade. Häri finns väl grupper, som är, ur lönesynpunkt, gynnade. Vilka är klasserna i dag med en socialdemokratisk syn? Men här kanske terapeutens frågor inte lämnade utrymme för att beskriva utsatthet och vari klassamhället består. Terapeuten ger ordentligt utrymme för att mångordigt beskriva idéer. Någon upplysning om praktisk socialdemokratisk politik gav emellertid inte samtalet, men det var kanske inte meningen.

Ingen tycks förstå

Jag blir bekymrad när jag läser den; debattartikeln i dagens Upsala Nya Tidning. Oppositionen har inte klart för sig hur man borde styra landstinget. Överenskommelser över blockgränser (oklart om det ska vara pluralis), javisst. men när man sköter styrning och beslutsfattande som man gör i landstinget blir det knappast möjligt att åstadkomma de effekter man tror sig kunna nå. I debattartikeln kan vi läsa om Hälso-och sjukvårdsstyrelsens avtal med, bland andra, Akademiska sjukhuset. Man tar sig för pannan. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tecknar avtal med produktionsstyrelsens förvaltningar. Vårt landsting har tio landstingsråd. Är det motiverat mot bakgrund av att landstinget inte styrs av politiker? Meningsutbytena mellan de två sidorna i politiken blir härigenom ganska ointressanta. Det blir intressant att notera vem av de tio, som tar tag i taktpinnen. Om nu någon kommer att göra det.

lördag 1 februari 2014

Grattis Piteå och Uppsala

Grattis Piteå och Uppsala. Som Uppsalabo och med rötterna i Norrbotten är nedanstående extra roligt. Roligt också att miljöintresset förefaller vara stort bland våra gymnasister. Synd emellertid att inte fler politiker än för närvarande är lika intresserade. "Ungdomens riksdag röstade om pengar till allmän miljö och naturvård 349 elever från 24 av Sveriges 29 valkretsar samlades på fredagen i Riksdagshuset i Stockholm för att agera riksdagsledamöter för en dag. Efter debatt i kammaren röstade en majoritet av gymnasieeleverna i Ungdomens riksdag för att i regeringens budgetproposition, utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård, omfördela pengar till internationella klimatinvesteringar. Vid voteringen röstade 181 av gymnasieeleverna för att i regeringens budgetproposition, utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård, omfördela pengar till internationella klimatinvesteringar, 48 röstade mot. Efter debatten delades två priser ut, ett till debattens bästa retoriska insats och ett till bästa fristående motion. Viktor Lindström, SA3A i Strömbackaskolan, Piteå, fick pris som bästa talare med motiveringen för att med en stark metafor ha tydliggjort behovet av att skyndsamt ingripa för att lösa de globala miljöproblemen. N13S i Katedralskolan, Uppsala fick priset för bästa frimotion för en välskriven motion och ett träffsäkert förslag i en väldigt angelägen fråga, jämställdhet. Under förmiddagen diskuterade ungdomarna sina frimotioner i utskottsgrupper som leddes av riksdagsledamöter. Efter debatt och votering var det frågestund i kammaren. Eleverna ställde frågor till EU-minister Birgitta Ohlsson (FP), kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M), jämställdhetsminister Maria Arnholm (FP), infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) och civil- och bostadsminister Stefan Attefall (KD)."

Mycket positivt i vårt landsting

Visst händer det en hel del positivt i vårt landsting. Men man måste förbättra kontakten med länsmedborgarna, som ju i dag ser bara de negativa reportagen Se på detta med vårdcentral på Resecentrum. I februari fattas beslut om att flytta Fålhagens vårdcentral till Stationsgatan. Vårdcentralen kommer att öppna vid årsskiftet. Alla vårdcentraler kommer nu att ha minst fyra timmar drop-in dagligen och det kommer att bli enklare att även få tid för ett bokat förstabesök. Administration som kan omfördelas, vilken som kan minskas och vilken som helt kan tas bort. Kortare vårdköer Den senaste tiden har köerna blivit kortare i Uppsala län och vi når både grundkrav och prestationskrav på operation. Det innebär att vi får utdelning från statliga pengar i det som kallas kömiljarden. Fler vårdplatser öppnas och 70-tal sjuksköterskor rekryteras Produktionsstyrelsen (sägs vara sjukhusledningens beslut, men antal platser måste vara ett politiskt beslut)öppnar 14 nya vårdplatser