söndag 27 juli 2014

Råd om vårdstyrning

Den här artikeln var publicerad i UNT 22 juli

Råd om vårdstyrning


En hel del har förändrats i positiv riktning i vårt landsting. Det gäller inte minst att tillgängligheten inom primärvården har förbättrats, genom fler vårdcentraler och utökade öppettider. Tydliga förändringar märks också i fråga om patienternas inflytande, där journal på nätet spelar en viktig roll. Andra framgångar handlar om vårdcoacher, mobila hembesöksteam och mellanvårdsplatser. En modernisering av lokalerna har därtill påbörjats.

Nu gäller att gå vidare med, till exempel, ansträngningar för att korta köerna. Jag är övertygad om att Alliansen har för avsikt att göra detta, samt att den har insikt i hur det ska ske.

I ett par frågor anser jag mig emellertid ha anledning att ge råd.

När statsvetare hävdar att landstingen inte styrs av politiker förstår jag vad man menar. Det heter att man i vårt landsting tillämpar en styrmodell, som benämns ”beställa/utföra”. Modellen kan beskrivas som en tvåpartsstyrning. De två parterna ska vara jämställda med tydligt uppdelade roller och ansvar.

Den ena parten, beställaren, ska avgöra sådant som vad som ska utföras, samt till vilken kvalitet och i vilken omfattning. Beställaren sätter målen och beskriver det önskvärda tillstånd som ska uppnås. Den andra parten, utföraren, ska sköta verksamheten.

Det är hos utföraren den yrkesmässiga kompetensen ska finnas. Respektive part består av dels politiker i form av en nämnd eller styrelse, dels anställda experter i form av förvaltningar. En politisk beställarnämnd tecknar alltså avtal med en politisk utförarnämnd.

Ett syfte med tvåpartsstyrning är alltså att både fördela ansvaret och göra ansvaret tydligt. Varken expert eller politiker kan ha en roll samtidigt hos de två parterna. Beställaren ska inte lägga sig i hur verksamheten bedrivs och utföraren ska inte ha synpunkter på vilka tjänster som ska tillhandahållas.

Modellen tillkom i en tid då i princip allt utförande låg hos kommunerna och landstingen själva. Men varför tillkom då denna styrmodell? Främsta syftet var att effektivisera verksamheten.

I dag ifrågasätts styrmodellen allt oftare. Den sägs finnas i vårt landsting. Sanningen är emellertid att den finns, varken i praktiken eller i teorin.

Beställaren Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har inget politiskt organ som motpart, utan förhandlar direkt med en förvaltning, som tilldelas en budget. Motparten borde vara Produktionsstyrelsen, som emellertid står helt offside, beroende på att dess förvaltningar själva tecknar avtal med Hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

I även Uppsala kommun tycks man vara på väg bort från modellen. Man kopplar beställafunktionen till frågan huruvida verksamheten beställs av extern utförare – man tycks anse att ”beställa” är att köpa av annan än kommunen själv. Men, som skrivet, den är i första hand avsedd för verksamheter som bedrivs av kommunen själv.

Det finns två starka skäl för att frångå styrmodellen. Den har, för det första, visat sig näst intill ogenomförbar i praktiken, då politiken inte förmått göra de två rollerna tydliga: Man har antingen inte förstått eller inte förmått införa. För det andra är modellen tveksam ur demokratisk synpunkt. Att för oss medborgare göra begripligt att det finns två slags politiker, beställar- respektive utförarpolitiker har nog ingen ännu lyckats med.

Beställa–utföramodellen skulle bidra till effektivisering. I dag torde ett avskaffande innebära effektivisering. Ännu sämre är dock en form, som är varken eller.

Det brådskar att finna en ny form för styrning av sjukvården. Minskat antal politiker, men effektivare politiker, måste vara målsättningen. Därför bör:

• Politiken bedrivas i endast landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen

• Professionella styrelser – inte politiskt tillsatta – bildas för Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Folktandvården

• Landstingsfullmäktige tilldela landstingsstyrelsen sjukvårdsbudget, primärvårdsbudget och tandvårdsbudget

• Landstingsstyrelsen fördela sjukvårdsbudget på Akademiska, Lasarettet i Enköping och externa utförare, Primärvårdsbudget på Primärvården och externa utförare och tandvårdsbudget på Folktandvården och externa utförare

• Landstingsstyrelsen få ansvar för uppföljning och ansvarsutkrävande.

Det är den politiska styrningen som måste bli tydligare och det demokratiska inflytandet bättre. Klarar dagens politiker att förändra sin roll? Nej, inte utan utbildning. Och därför, här mitt andra råd: Inte ett enda politiskt uppdrag bör läggas på en representant för ett parti, utan att denna eller denne genomgått en utbildning i vad politisk styrning innebär i dag.

Ansvaret för att utbildning anordnas måste åvila kommunerna och landstingen. Vägen till en obligatorisk utbildning är lång. Men ett första steg kan tas redan i höst. Både landsting och kommuner kan erbjuda samtliga förtroendevalda en, till exempel, två dagars utbildning. Det borde kunna arrangeras i samverkan.

Harald Nordlund
f.d. kommunalråd och f.d. riksdagsledamot (FP)



Inga kommentarer: