fredag 27 februari 2015

Pinsam artikel i UNT

"Oklart ansvar för patientsäkerheten", lyder en rubrik i Upsala Nya Tidning i tisdags. För mig finns ingen oklarhet. Ansvaret är tydligt. Dock ser de ledande landstingspolitikerna inte denna tydlighet.
Landstingets regering har alltid ansvaret för vad som görs och inte görs. Deras tveksamhet om var ansvaret ligger har att göra med att man inte vet hur annat ansvar är fördelat mellan nämnder.
Man har en produktionsstyrelse, som borde träffa avtal med Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, HSS, och därigenom ha ett ansvar för allt inom verksamheterna, utom kultur och kollektivtrafik. Verkligheten är dock en annan. HSS går förbi Produktionsstyrelsen och förhandlar med verksamheterna och ställer därigenom Produktionsstyrelsen off side.
Tretton landstingsråd håller denna soppa varm. Pinsamt med en sådan artikel som den jag här refererat till

onsdag 25 februari 2015

Inga pengar från kömiljarden.

Inte nu heller. Landstinget i Uppsala län uppfyller inte kömiljardens grundkrav. Förutom att man går miste om pengar visas här en allvarlig kvalitetsbrist. För primärvården ser det aningen ljusare ut. Siffrorna för den privata primärvården föreligger inte. Privata? Jag visste inte att det finns privat primärvård, det vill säga vårdcentraler där man betalar hela kostnaden och alltså inga skattepengar inblandade.

Kanske menar man med privat vår externa utförare. Men så skriv det då


"Uppföljning av kömiljarden under januari

Landstinget får inga pengar från kömiljarden för januari. Det visar den senaste vårdgarantirapporten. Inom specialistvården fick 58,5 procent av patienterna besök inom två månader och 63,5 procent behandling. Därmed uppfyller landstinget inte kömiljardens grundkrav på 70 procent.
93 procent av dem som ringde den landstingsdrivna primärvården kom fram samma dag. 89 procent kunde erbjudas besök inom en vecka. Siffrorna för den privata primärvården var inte klara att redovisas."

tisdag 24 februari 2015

Bankerna skraja för ökad konkurrens

En kapitalmarknadsunion kanske tillskapas. Själva idén handlar om att minska företagens beroende av banklån. Kommer bankernas vinster att minska? Kommer vi små få betala detta? För aktieägarna ska väl inte betala? 

Bankerna känner sig hotade av EU:s kapitalmarknadsunion

Efter euroländernas bankunion kommer nu förslag om att införa en kapitalmarknadsunion –  som välkomnas av Sveriges finansmarknadsminister Per Bolund (MP). Svenska bankföreningen är något mer kylig. Dess medlemmar fruktar att de kommer att tappa betydande andel av sin utlåning till företagen.
Det är EU-kommissionen som nu skickar runt förslag om att inrätta den så kallade kapitalmarknadsunionen. Idén finns med i kommissionsordföranden Jean-Claude Junckers 10-punktsprogram inför de kommande fem åren. Nu vill han och den ansvarige kommissionären Jonathan Hill i en ”konsultation” höra vad medlemsländerna tycker. Den svenske finansmarknadsministern Per Bolund (MP) välkomnar initiativet:
–  EU har länge jobbat för att främja integrerade marknader och gränsöverskridande kapitalflöden. Det är bra att man nu tar krafttag för att göra kapitalmarknaderna mer effektiva och samtidigt minska företagens beroende av bankfinansiering.
Men den svenska regeringen köper inte förslaget rakt av. Per Bolund säger:
– Det är ytterst viktigt att göra en grundlig konsekvensanalys av alla förslag som presenteras och att se till att förslagen inte försämrar finansiell stabilitet eller investerarskydd.
Från Svenska bankföreningen har framförts tvivel om att det här är en enkel väg att gå. I december framhöll bankernas intresseorganisation i nyhetsbrevet Bankfokus nr 4 att den nyligen inrättade bankunionen först måste komma på plats:
”Bankunionen började försiktigt sjösättas i november, men är fortfarande långt ifrån att förverkligas i sin helhet. Det krävs en rad organisatoriska förändringar, vilka i sin tur kan göra en kapitalmarknadsunion möjlig. Dessutom måste sannolikt alla EU-länder, och alla banker, ingå i bankunionen, innan det är möjligt att ta nästa steg. Ett svenskt deltagande i kapitalmarknadsunionen skulle bland annat kräva ändringar av vår grundlag för att ge ECB mandat att inte bara övervaka svenska aktörer på kapitalmarknaden utan också utfärda sanktioner, vilka i sin tur ska implementeras av svenska myndigheter.”
Meningen med kapitalmarknadsunionen är att ta bort hinder för gränsöverskridande investeringar och underlätta företagens finansieringsmöjligheter, inte minst när det gäller små- och medelstora företag. Pengarna ska helt enkelt flyta friare över gränserna. På så sätt får investeringsvilliga företag fler finansiärer att välja mellan.
– Tanken är mycket god, men pengar flyter redan i dag relativt fritt mellan de olika EU-länderna. Att de gör det ser jag som en av EU:s större framgångar, säger Pehr Wissén, chef för Institutet för Finansforskning,  SIFR, till Bankfokus.
Att bankerna intar en rätt kylslagen hållning till denna kapitalmarknadsunion är inte märkligt. Själva idén handlar om att minska företagens beroende av banklån. I dag får företagarna i Europa ungefär 70 procent av sina lån från bankerna. I USA är den andelen så pass låg som 20 procent. Där är det många andra institutioner som står för lånefinansierade investeringar. Det är i den riktningen EU-kommissionen vill se också den europeiska utvecklingen i syfte att öka konkurrensen på kapitalmarknaden och därmed ge företagen mer gynnsamma lån, som leder till mer jobb- och tillväxtskapande förutsättningar.
Alla som berörs av EU-kommissionens förslag har nu fram till den 31 maj på sig att leverera synpunkter. Sedan väntas Kommissionen i sommar presentera en färdplan för kapitalmarknadsunionen.  Enligt plan ska kapitalmarknadsunionen vara implementerad till 2019

Stöd till anhöriga till soldater

Vilken värld. Många tror på våld som konfliktlösningsmetod. Man tycker det är OK att människor dödas, utan mening. Man tycker det är nästan OK att soldater får både fysiska och psykiska men, men bara nästan. Soldater, som deltagit i krigshandlingar, ska få stöd. Försvarsutskottet tycker att behovet av stöd är viktigt. Viktigt? Kanske menar man stort.

Hur ger man stöd till anhöriga till stupade soldater? Jo, pengar och samtal, men sonen eller dottern är för evigt borta.
Missförstå nu inte. Jag tycker stödet är nödvändigt. Men det är ännu mer nödvändigt att sluta med krigshandlingar. För att tala med dagens journalister: Hur tänker ni kring det i Försvarsutskottet?


Veteraner som deltagit i internationella insatser bör få mer stöd

Det är viktigt att ansvaret för soldater och civil personal som deltagit i internationella militära insatser blir tydligare. Det menar försvarsutskottet, som anser att det finns behov av att inrätta ett centrum för veteranfrågor. Utskottet föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om detta. Socialdemokraterna reserverar sig mot utskottets förslag.
Försvarsutskottet ser att det finns behov av att inrätta ett centrum för veteranfrågor, som stöd till de svenskar som på uppdrag av staten deltagit i olika fredsfrämjande insatser, humanitära eller andra insatser runt om i världen. Ett sådant centrum skulle innebära att stödet till veteranerna skulle kunna stärkas och utvecklas.

Plattform för rehabilitering

Behovet av stöd till dem som tjänstgjort i olika internationella insatser och deras anhöriga är särskilt viktigt, menar utskottet. En utvecklad veteranadministration kan bli en plattform för rehabilitering, stödsamtal, karriärväxling och forskning om utlandsveteraners svårigheter. Utskottet betonar också att det är viktigt att veteranstödet även omfattar civila som tjänstgjort i olika insatser och att ett centrum ska tjäna såväl civila som militära veteraner.
Försvarsutskottet föreslår att riksdagen ska rikta en uppmaning till regeringen om behovet av ett veterancentrum. Bakom förslaget till tillkännagivande ligger två motionsförslag från Kristdemokraterna.

S reserverar sig

Socialdemokraterna reserverar sig mot utskottets förslag. Partiet pekar på att regeringen för närvarande arbetar med de förslag som lämnats i Veteranutredningen, bland annat om frågor om stöd till veteraner och deras anhöriga. Partiet anser därför att riksdagen borde invänta dessa underlag innan man tar ställning i frågan.


Vad var det jag sa

I dag bekräftas vad jag hävdat i flera år. Den politiska styrningen av vårt landsting är nästan obefintlig. Det gäller, inte minst, patientsäkerhetsarbetet. Man vet inte ens var det politiska ansvaret ligger. Jag är inte förvånad. Jag har påtalat detta otaliga gånger.
Nu kan man förledas tro att det är främst gällande patientsäkerhetsarbetet det står illa till. Så är det ju inte. Oklarheten om var ansvar ligger genomsyrar landstinget.
Frånvaron av ansvarstagande inom patientsäkerhetsarbetet får dock mer allvarliga konsekvenser, åtminstone mer synliga, i form av personligt lidande och onödiga kostnader.
Den första ingrediensen i ett recept för att bota den sjuke patienten, landstinget, är en stor dos politikerutbildning

måndag 23 februari 2015

Har vi råd med den nya överklassen?

Idrottsklubb efter idrottsklubb är i ekonomisk kris.  Hallar och arenor går med underskott.
Supportrar förväntas ställa upp med pengar. Samtidigt lever ett stort antal idrottsmän goda dagar med jättelöner. Det märkliga är att vi tycker det är okej.
Vi förfasas över att en riksdagsledamot tjänar sextio tusen i månaden (lite för mycket tycker jag) medan vi tycker det är självklart att en ishockeyspelare i svenska ligan ska tjäna dubbelt så mycket (mycket för mycket tycker jag)
Om det är något som i dag är ohållbart är det här förhållandet. Jo, jag fattar att ännu fler ger sig av utomlands om dom höga lönerna sänks i Sverige. Men då får det väl bli så, enär det inte kan fortsätta så här.
Motsvarande förhållande har vi inom andra delar av underhållningsbranschen. Artister som över en natt fått ett värde, som innebär att vanliga människor inte kan gå till de arenor där artisterna uppträder, på grund av höga biljettpriser.
Vilka av oss kommer att ha råd att stötta den nya överklassen?

Ny profil hos KD - hur kommer den att se ut?.

"Hägglund vill se ny profil hos KD."
Jag såg och lyssnade på två av de fyra partiledarkandidaterna. Svaren på frågor om integration och uppehållstillstånd kändes lite tillrättalagda. Kanske kändes den enas mer äkta.
Har det någon betydelse vem man utser? Jo, jag tror det. Den socialliberala planhalvan i svensk politik ligger öppen. Den nya ledaren kan komma att vilja inta den. Visserligen kommer partiet då att nästan helt byta ut sin väljarkår, som i dag väl får ses som konservativ. Alltså vågar Anckarberg Johansson inte ta sådana steg även om hon skulle vilja.
Kristdemokraterna behöver en person med en egen profil och man behöver skärpa sin politiska profil. Hägglunds slutsats är självklar
Både Busch Thor och Anckarberg Johansson är profiler. Men hur kommer den politiska profilen att se ut? Jag ser med spänning fram mot den utmejslingen. Än så länge är den suddig.

Nationell cykelstrategi

Även i en sådan här cykelfrämjande fråga finns politisk oenighet. De två partier, som reserverar sig befarar att en infrastruktur för cykeltrafik får stå tillbaka. Man gör möjligt att underlätta för cyklister att samsas med bilförare, men ett underlättande, som skjuter cykelledsinvesteringar framåt.

Bra dock att man ser till att debattera cykeln i trafiken. Cykelstrategi och tydliga regler för cyklister måste vi välkomna

Trafikutskottet vill ha nationell cykelstrategi för att främja cyklandet

En nationell cykelstrategi bör tas fram. Dessutom kan regler behöva ändras för att det ska bli enklare och säkrare att cykla i städer. Det anser trafikutskottet som föreslår att riksdagen ger dessa två uppmaningar till regeringen i syfte att främja cykling. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet reserverar sig mot utskottets förslag.
Cykling är ett transportsätt med många fördelar, både ur ett miljö- och klimatperspektiv – men även ur hälsosynpunkt. Cykeln ska också ses som ett eget transportsätt. Det anser trafikutskottet som också betonar att en viktig utgångspunkt är att skapa en sammanhängande och säker infrastruktur för cyklister. Exempel på det är att gång- och cykelvägar separeras i de fall det är möjligt. Cykelpendling kan också underlättas genom att planera in snabbcykelvägar i tätort.
Cykling ska i högre grad beaktas när man planerar transportsystem – även ur ett nationellt perspektiv.
Utifrån detta anser utskottet att det finns ett behov av en nationell strategi för cykling och vill att riksdagen uppmanar regeringen om att utforma en sådan.

Underlätta för cykling i städer

Dessutom vill utskottet att riksdagen ska uppmana regeringen att se över om trafikregler kan ändras för att underlätta cykling i städer. Det kan då prövas om cyklister över 15 år ska kunna välja att cykla på körbanan istället för cykelbanan. Enligt utskottet behöver denna flexibilitet finnas bland annat utifrån att cyklister behöver kunna hålla olika hastigheter på cykelbanan.
Förslagen grundar sig i motionsförslag från Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Folkpartiet.

Reservationer från SD och V

Sverigedemokraterna reserverar sig mot förslaget om att se över om trafikreglerna för cykling. De menar att bilar och cyklar bör separeras i största möjliga mån och menar att regeländringar även kan innebära att det byggs mindre infrastruktur som är särskilt anpassad för cykel.
Vänsterpartiet skriver i sin reservation att cykeltrafiken måste få en större betydelse i hela transport- och samhällsplaneringen och pekar på att när man bygger nya vägar, till exempel så kallade två-plus-ett-vägar, försvinner ofta vägrenen där man tidigare kunnat cykla.

söndag 22 februari 2015

Riksdagen om renare hav



Det här är väl angeläget. Situationen är ju alarmerande. Hur tänker reservanterna. Låt Naturvårdsverket fortsätta enligt uppgjord plan är deras mening. Men hastigheten och effektiviteten borde kunna ökas.

"Miljö- och jordbruksutskottet föreslår två uppmaningar till regeringen om skräp i haven samt marksanering

Arbetet för att minska skräp i våra hav ska stärkas. Vid saneringsarbete ska förorenad mark som kan vara aktuell för bostadsbyggande prioriteras upp. Dessa två uppmaningar anser miljö- och jordbruksutskottet att regeringen ska få. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverar sig mot utskottets förslag om ny prioritering vid marksanering.
Miljö- och jordbruksutskottet föreslår två uppmaningar till regeringen om avfall och kretslopp. Förslagen grundar sig motionsförslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna.

Stärka arbetet för att få rent hav

Nedskräpning av haven, som till stor del handlar om plast, är inte bara ett problem globalt utan även när det gäller haven runt Sverige. Sverige bör vara drivande inom EU och internationellt när det gäller att minska nedskräpningen. Kretsloppsarbetet behöver stärkas för att minska kemikalier, mikroplaster och annat skräp i våra vattenområden. Mikroplaster från kosmetiska produkter är också ett problem som det behöver göras något åt.
Det anser miljö- och jordbruksutskottet som föreslår att riksdagen ger en uppmaning till regeringen om att stärka arbetet med att minska marint skräp. Regeringen bör utreda regler som gör att nedskräpning och spridning av mikroplaster minskas och på sikt upphör.

Bostadsbyggande ny faktor vid prioritering av marksanering

Det finns ett stort antal markområden i Sverige som är förorenade och behöver saneras. Naturvårdsverket ger saneringsbidrag och prioriterar i dag sanering av den mest förorenade marken först.
Miljö- och jordbruksutskottet menar att bostadsbristen är en angelägen samhällsfråga och att bostadsbyggandet måste öka. Därför tycker utskottet att inte bara miljönyttan ska vara en faktor vid denna prioritering, utan att även förorenad mark som är av intresse för bostadsbyggande ska kunna ges högre prioritet. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande till regeringen om en sådan prioritering vid val av områden för sanering av mark.

Reservationer av S, MP och V gällande marksanering

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverar sig mot förslaget om prioritering vid marksanering. Partierna anser att Naturvårdverket ska fortsätta följa sin plan för prioritering, vars syfte är att minska riskerna för människors hälsa och miljön. Enligt dem bör man fortsätta prioritera efter miljönytta vid de områden där det inte finns intressenter eller ansvariga som betalar för saneringen"

Dåligt av vårt landsting

Jag har skrivit om det många gånger. Jag har anat att vårt landsting är bland de sämsta i klassen, men att det är sämst visar att mitt skrivande inte varit överdrifter.
Det handlar om patientsäkerhet. Bristerna ligger på det politiska planet. Vi kunde i går och i förrgår läsa i UNT om detta. Mitt föredrag om patientsäkerhet känns mer angeläget än någonsin.
Nu hoppas jag UNT kommer att belysa politikens tillkortakommanden när det gäller att ta ansvar.

torsdag 19 februari 2015

Styrgrupp och styrning

Utred på nytt. Patientmaten vid Akademiska sjukhuset. Jo, det är sant. Hur många gånger ska man utreda? Nog borde alla svar finnas. Inte kan det väl bero på att de styrande är djupt oense? Vill inte tro det, alldenstund detta skulle innebära okänslighet inför tillskapande av onödiga kostnader,

Nu ska konsultinsatser upphandlas. Vi kan ju ana kostnaderna för dessa.
Och , så  tillsätter man en styrgrupp. Läser jag rätt? Landstinget har minst tretton landstingsråd. Det ankommer väl på dessa att bereda ett ärende om, som i detta fall, patientmaten. Tretton landstingsråd är väl formellt en styrgrupp för politiska frågor inom landstinget.
Jag tror inte på staten som ledare för de verksamheter kommunerna och landstingen har ansvar för, men fortsätter landsting att vara vilsna i fråga om vilken roll politiken har tror jag, rent av, att ett förstatligande är att föredra. Och det betyder att det är riktigt illa

Interpellation om patientmaten på Akademiska sjukhuset

Landstingsrådet Nina Lagh (M) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om landstingsstyrelsens beslut att på nytt utreda frågan om patientmaten. Konsekvensen av utredningen är att det kommer att dröja minst 8 månader till innan patienterna får lagad mat från Akademiska sjukhuset. Den uppskjutna processen kommer att kosta skattebetalarna minst 26 000 kronor om dagen.
Frågor:
När startar utredningen?
Svar: Arbetet påbörjades i princip i och med landstingsstyrelsens beslut den 15 december. Ett första steg är att upphandla konsultstöd för att utredningen ska kunna genomföras med så god kompetens som möjligt. Så fort vi har en konsult på plats kommer själva utredningsarbetet att starta.
Vilka utredningsdirektiv finns?
Svar: Utredningsdirektivet är att göra en fördjupad utredning av produktion- och leveransmetod för patientmaten på Akademiska sjukhuset.
När kommer styrgruppen att påbörja sitt uppdrag?
Svar: Styrgruppens arbete kommer att påbörjas i samband med att konsult är på plats.
Är det god ekonomisk hushållning att låta skattebetalarna stå för kostnaden om 26 000 kronor per dag för ytterligare en utredning om patientmaten på Akademiska sjukhuset?
Svar: På kort sikt är det inte bra att ha extrakostnader för detta, även om kostnaderna troligtvis inte blir så stora som interpellanten utmålar. Däremot är det viktigt att hitta en bra långsiktig lösning för att kunna leverera bra och uppskattad patientmat till Akademiska sjukhuset. Därför är det lämpligt att en gång för alla slutgiltigt lösa situationen.

Vårdvalet bra, men en fråga för landstingen



En majoritet i socialutskottet anser att regeringen inte ska lämna nytt lagförslag om att ta bort landstingens skyldighet att ha vårdval. Utskottet föreslår därför att riksdagen ska uppmana regeringen att inte lämna något sådant lagförslag. S, MP och V reserverar sig mot utskottets förslag.

I en proposition från regeringen som lades fram i november förra året fanns lagförslaget att landsting inte ska vara skyldiga att ha vårdval inom primärvården. Regeringen tog sedan tillbaka förslaget och förklarade att de skulle fortsätta att behandla frågan. Socialutskottet anser att regeringen ska avsluta behandlingen och inte komma med ett nytt lagförslag som innebär att landstingen har möjlighet att avstå från systemet med vårdval.

Innebär en osäkerhet

Utskottet anser att vårdvalet har varit positivt både när det gäller tillgängligheten för patienterna och kvaliteten på vården. Att regeringen säger att de ska återkomma med förslag kring kravet på vårdval innebär enligt utskottet en osäkerhet bland vårdgivare och patienter.
Därför föreslår utskottet att riksdagen ska göra ett tillkännagivande till regeringen om att inte lämna nytt lagförslag om att upphäva kravet på vårdvalssystem i primärvården.
Bakom förslaget står en utskottsmajoritet bestående av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Förslaget innebär att utskottet säger helt eller delvis ja till motioner av M, C, FP och KD.

S, MP, V reserverar sig

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet delar inte utskottsmajoritetens uppfattning och reserverar sig mot förslaget. Enligt dem bör landstingen själva kunna välja hur de vill organisera primärvården och regeringen bör fortsätta att bereda frågan

Krav på externa utförare i offentlig sektor

Feltänkt i grunden. Om staten, landstingen eller kommunerna tecknar avtal med externa utförare förutsätts att avtalen reglerar kvantitet, kvalitet och ekonomisk ersättning, liksom vad som ska ske vid avvikelse från avtalet. Kan dessa inte regleras i ett avtal ska avtal inte tecknas.

En politisk huvuduppgift är att följa upp tecknade avtal. Friskolor och externt drivna vårdcentraler ligger utanför systemet. För dessa har staten hela ansvaret. En märklig ordning. När man nu talar om strängare krav förbigår man de egentliga problemen, för dåligt skrivna avtal och oförmågan från politiskt håll att följa upp

"Strängare krav på privata utförare i offentlig sektor

Alldeles för slappa krav på privata utförare som tar över skolor, hemsjukvård och andra delar av den offentliga sektorn. Dags att sätta ner foten tycker regeringens utredare som överlämnade sitt förslag i dag.
Utredaren Cristina Eriksson Stephanson anser att det är rimligt att kraven för att bedriva välfärdsverksamhet åtminstone är lika höga som för att bedriva bevakningsverksamhet eller för att servera alkohol.
- Utredningen föreslår att kraven ska riktas mot fristående skolor och förskolor och privata utförare inom socialtjänsten, säger Cristina Eriksson Stephanson.
Utredaren menar att förväntningarna när friskolereformen började var att personal skulle ta över och att fristående skolor skulle bidra med andra pedagogiska inriktningar:
- Men utvecklingen har emellertid blivit en annan. Inom vissa områden har det vuxit fram koncerner som dominerar den privata marknaden.

Ägarprövningsutredningens förslag

  • Krav på insikt, erfarenhet och lämplighet för att få bedriva tillståndspliktig verksamhet inom välfärdssektorn.
  • Aktörerna ska ha ekonomiska förutsättningar för en långsiktig verksamhet.
  • Utredningen föreslår att kraven ska riktas mot fristående skolor och förskolor och privata utförare inom socialtjänsten.
  • Krav på tillstånd ska även införas för hemtjänst, samt för boenden och hem som är undantagna från tillståndsplikt. Myndigheterna ska ha tillsyn över verksamheterna."

onsdag 18 februari 2015

Meddelanden från riksda´n ska vara språkligt korrekta

"Större möjligheter beslagta fordon vid trafikbrott (JuU10)

Framöver ska det bli lättare att beslagta ett fordon från personer som begår trafikbrott. Det gäller personer som tidigare har kört olovligt eller som har dömts för rattfylleri. Dessutom ska man bara avstå från att frånta någon sitt fordon, i de fall då det är uppenbart oskäligt.
Polisen ska också kunna sälja eller förstöra ett beslagtaget fordon innan det har beslutats om förverkande, om fordonet är värt mindre än en femtedel av ett prisbasbelopp.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
De nya bestämmelserna ska gälla den 1 april 2015"

"Dessutom ska man bara avstå från att frånta någon sitt fordon, i de fall då det är uppenbart oskäligt." Dessutom ska man bara avstå...? Från riksda´n vill jag se bättre svenska.
Ska lyda: Dessutom ska man avstå från att frångå att frånta någon sitt fordon, bara i de fall...






Man tar sig för pannan

Jag har svårt att tro mina ögon när jag läser nedanstående. Två erfarna landstingsråd debatterar vad som gäller formellt i fråga om budgetansvar. Borde vara solklart.

Interpellationsdebatten visar emellertid att man inte inom landstingets politiska ledning fortfarande inte inser hur man åstadkommer en politisk styrning.
"Det formella ansvaret för sjukhusets budget har alltid produktionsstyrelsen", säger landstingsrådet Bergqvist. Jo, så borde det vara. Men den styrelsen har ju inte fattat beslut om budgeten efter förhandling med hälso- och sjukvårdsstyrelsen, vilket borde vara fallet om man tillämpat styrformen beställa - utföra. 
"Klomp anser att när man i styrelsen får en tydlig redovisning av var man ska minska persona, har man också varit med och fattat beslutet om den minskningen." Men vad i all sin dar? Ett sådant beslut ska naturligtvis fattas av politiker.
Landstinget har tretton landstingsråd. Landstinget saknar politisk styrning. Börja med att ta bort åtminstone åtta av dessa (kostnadsminskning med åtta miljoner kronor) och sätt resterande på skolbänken för att lära sig vad politisk styrning innebär.


Interpellation: Är vi ansvariga för våra beslut?

Landstingsrådet Anna-Karin Klomp (KD) ställde en interpellation till produktionsstyrelsens ordförande Sören Bergqvist (V) om ansvarsfrågor rörande Akademiska sjukhusets budget.
Frågan ställs mot bakgrund av att produktionsstyrelsen i januari fastställde budgeten för Akademiska sjukhuset och mot vissa medieuttalanden. Av redovisningen till styrelsen framgick att den föreslagna budgeten bygger på att öppenvårdspsykiatrin minskar sina kostnader med 30 miljoner kronor. Klomp anser att när man i styrelsen får en tydlig redovisning av var man ska minska persona, har man också varit med och fattat beslutet om den minskningen.
Frågor:Vilket ansvar och inflytande har produktionsstyrelsen över Akademiska sjukhusets budget? Har vi inte som politiker ansvar för konsekvenserna av beslut vi fattar?
Svar:
Det formella ansvaret för sjukhusets budget har alltid produktionsstyrelsen. Om en styrelse befarar att verksamheten inte ryms inom anvisad budget måste styrelsen vida åtgärder. Förvaltningschefen ansvarar för att ta fram förslag som ger styrelsen möjlighet att nå anvisad budgetnivå. Om styrelsen anser att åtgärderna står i strid med landstingsfullmäktiges uppsatta mål för verksamheten, ska fullmäktige pröva åtgärderna.
När en förvaltningschef presenterar ett förslag till budget som ger styrelsen möjlighet att uppnå anvisad budgetnivå utan att det står i strid med landstingsfullmäktiges uppsatta mål för verksamheten, och inte heller i strid med gällande vårdavtal, så ligger detta inom förvaltningschefens ansvar och befogenhet. I det aktuella fallet har förvaltningschefen för Akademiska sjukhuset presenterat en budget i balans som inte står i strid med fullmäktiges uppsatta mål för verksamheten. I en så stor och komplex organisation som landstinget är det viktigt att ansvars- och befogenhetsfördelningen mellan styrelse och förvaltningschef följs strikt.
Produktionsstyrelsen var enig i sitt beslut om Akademiska sjukhusets budget. Styrelsen uppfattade dock att det ekonomiska läget fortsatt är ansträngt och beslutade att sjukhuset ska återkomma med en plan för hur riks- och regionvårdsintäkterna ska öka samt en konsekvensbeskrivning av de besparingar som ålagts psykiatrin.

måndag 16 februari 2015

Pinsamt

Är Akademiska sjukhuset en förvaltning inom Hälso- och sjukvårdsstyrelsen? Nej. AS är en av Produktionsstyrelsens förvaltningar. HSS ska sålunda tilldela Produktionsstyrelsen medel enligt träffat avtal. 

Det är bekymmersamt att landstingets politiker inte vet vad man talar om. Tretton landstingsråd och inget påpekar det pinsamma i den politiska styrningen


Akademiska får full rörlig ersättning för 2014

Akademiska sjukhuset kommer att få ut hela den rörliga ersättningen för 2014, det vill säga 3 miljarder kronor, i enlighet med vårdavtal och tilläggsbeställning. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ser positivt på att Akademiska sjukhuset arbetar med att korta vårdtiderna och beslutar därför att betala ut hela den rörliga ersättningen, som om all beställd vård hade producerats.

Även polisbilar saknar blinkrar

Läser en insändare om Polisens negligerande av tvingande användning av blinker. I rondeller där blinkning ut ur rondell är lagfäst sker blinkning endast undantagsvis. Visst har jag sett polisbilar ha höger blinker ur funktion och att man avstår från att vidta åtgärd när brott mot bestämmelsen görs.
Vore intressant att höra Polisens förklaring

Trafikens dödande av hundar måste förhindras

har man i, till exempel, Spanien och Grekland någon vargdebatt? Någon, som vet? Här i Sverige är debatten tidvis intensiv. Vi har , osäkert exakt hur många, men troligen knappt fyra hundra vargar. Grekland och Spanien beräknas ha över två tusen vargar.
Är vargen mindre farlig i dessa länder? Och, hur farlig är den i Sverige? Ingen människa har någonsin dödats av en varg i Sverige, frånsett det angrepp, som skedde 1821 av en varg, som varit i fångenskap.
Men våldet mot andra djur. Jo, vargen river andra djur, rent av får och hundar. Omkring femton hundar per år dödas av vargar. Varje fall är en tragedi för hundägaren. Kanske ilskan över att varg dödar hundar är större än över att trafiken dödar femtio hundar per år. Varför vet jag inte. Är även detta en kunskapsfråga?

fredag 13 februari 2015

Då trodde inte FP på att vapen kan leda till fred

Jag inser att mitt partival en gång i tiden var riktigt. I går återgav jag ett avsnitt ur Folkpartiets program från 1984. Här är ytterligare ett

Fred, frihet och rättvisa
3. Klyftan mellan rika och fattiga länder är en av de främsta drivkrafterna till konflikter och krig och därmed fortsatta militära rustningar. Rustningarna har förödande effekter på staternas ekonomi och särskilt för u-länderna. Ansträngningarna att stödja u-ländernas ekonomi och sociala utveckling är ett av de viktigaste bidragen till det globala fredsarbetet. Sverige måste verka för att öka de rika ländernas bistånd till de fattiga folken. Det svenska u-landsbiståndet får inte tillåtas minska - det måste öka i fredens tjänst.
4. Avsaknad av frihet och rättvisa är en annan orsak till konflikter och krig. Stormaktsövergrepp på små oberoende stater återkommer ständigt. Respekt för nationers rätt till självbestämmande liksom respekt för mänskliga fri- och rättigheter såväl som nationella minoriteters rättigheter är av avgörande betydelse för att undanröja orsaker till inbördes och mellanstatliga konflikter
Avspänning
5. Avspänning och dialog över gränserna är idag den enda realistiska möjligheten att nå inte bara en varaktig fred, utan frihet också i de stater där förtryck och ofrihet härskar. Den kampen kan idag inte vinnas militärt - då finns bara förlorare. Det är i ett klimat av ökad avspänning som verklig rustningskontroll och en påbörjad nedrustning kan komma till stånd

Partiet med samma namn som 1948 förordar i dag medlemskap i kärnvapenorganisation. En återgång till det som påverkade mitt partival är ett starkt önskemål


Total oenighet om betyg

Oenigheten mellan de politiska partierna om i vilken årskurs betyg ska ges är total. Regeringspartiena vill inte ändra på nuvarande system med betyg från årskurs sex, medan FP, M och SD säger sig vilja införa betyg från årskurs fyra. Var Kd och C står är en aning oklart.
Men överenskommelse om ett försök med betyg från årskurs fyra har ju fattats mellan regeringen och Alliansen. Det ska vara frivilligt att delta i försöket och det skall vara högst hundra skolor. Vilka kommer att anmäla sig villiga att delta. Självklart kommuner med starkt Alliansinflytande. Men det räcker inte med att kommunen säger ja, skolorna har själva avgörandet.
Mot den bakgrunden kan man, utan att ha djupgående kunskaper i statistik, påstå att man rimligen inte kommer att kunna några slutsatser av försöket.
Alltså kan slutsatsen redan nu bli: det blir inte betyg från årskurs fyra. Oenigheten är total

onsdag 11 februari 2015

Det var bättre förr

Följande är hämtat från Folkpartiets "Program för fred och nedrustning" antaget 1984

1. Det finns anledning att känna stor oro inför de ständigt växande kärnvapenarsenalerna i öst och väst. Ett kärnvapenkrig mellan supermakterna kan medföra mänsklighetens förintelse. Utvecklingen av andra massförstörelsevapen såsom kemiska och bakteriologiska vapen utgör också ett fruktansvärt hot mot mänskligheten. Även de konventionella vapensystemen har utvecklats på ett sådant sätt att förödelsen i händelse av krig kan bli total. Den teknologiska utvecklingen ökar risken för att människan förlorar kontrollen så att krig - även med kärnvapen - kan bryta ut av misstag.
2. Motsättningarna mellan stormakterna och den oerhörda vapenarsenalen i världen är ett ständigt hot. Existensen av massförstörelsevapen, främst kärnvapen, gör konflikter farligare än någonsin. Inga vägar till internationell avspänning, fredliga lösningar av konflikter och en allmän, kontrollerad nedrustning under bevarad maktbalans får lämnas oprövad.

Detta är långt från den propaganda partiet i dag driver för ett medlemskap i en kärnvapenorganisation


tisdag 10 februari 2015

Det torde inte bli någon temapark

Blir det någon temapark vid Fullerö intill Storvreta? Den rödgröna majoriteten stödjer inte den tidigare beslutade detaljplanen. I det här fallet som i många andra exploateringar och byggnationer står intressen mot varandra. Näringslivsintresset står mot natur- och miljöintresset. En tredje aspekt finns oftast med i bilden, nämligen det kommunala åtagandet.
Temaparken måste betraktas som ett riskprojekt, varför det borde vara självklart att några skattepengar i projektet inte kan komma på fråga. Vill näringslivet riskera pengar så är det upp till det.
Så till det kommunala intresset och ansvaret, hänsynen till natur, kultur och miljö. Riksantikvarieämbetet anser att en temapark skulle skada riksintresset intill Gamla Uppsala. Till detta kommer att den ökade trafiken, som blir en följd, ligger inte i linje med en klimatsmart inriktning på politiken
Något annat än ett nej kan väl inte vara möjligt när Miljööverdomstolen kommer att pröva frågan. Hänsynen till natur, kultur och miljö kräver ett nej

måndag 9 februari 2015

Ökar risken vid medlemskap

Vi upplever nu ett stort hot mot världsfreden. Ledarna i Europa gör allt man kan för att samtalsvägen skapa en fredligare situation i Ukraina. USA hotar med mera vapen.
Här hemma talar en del partiledare om vikten av, ja rent av nödvändigheten av, att ansöka om medlemskap i NATO. NATO är en kärnvapenorganisation. Hur tänker ni över fyrtio procent i en opinionsundersökning? Jag kritiserar inte, inte just nu, ty jag skulle vilja veta.
Vilka signaler skickar vi om vi ansöker? Kan vi spela en fredsskapande roll om vi är medlem i en kärnvapenorganisation? Kan vi hålla oss utanför konflikter? Frågorna är många.
Jo, jag har hört förklaringen att om vi blir angripna så har vi kärnvapenorganisationen på vår sida. Men kan det vara så att risken för att vi blir angripna är större om Sverige är medlem?

fredag 6 februari 2015

En återgång till socialliberalismen - i realiteten ett nytt parti

Det är bedrövligt att behöva konstatera det. Sent ska syndar`n vakna. I detta fall kanske alltför sent.
Jag har under flera års tid uttryckt bekymmer över den inriktning Folkpartiets partiledning, partistyrelse och landsmöte givit partiets politik. Visst har jag fått mycket medhåll, men sällan från personer i nämnda organ.
Det bedrövliga ligger i att så få agerar utifrån en uppfattning och utifrån äkthet. Man agerar utifrån vad som gagnar en själv bäst. Om man tror att det är inne och att det ger en själv en skjuts i karriären kan man, rent av, ställa upp på krav på partiledarens avgång.
Det här illustreras i den pågående diskussionen om Jan Björklunds fortsättning som ledare för Folkpartiet. Men Jan Björklund är ju en utmärkt företrädare för den högerpolitik partiet valt. Om partiet väljer att fortsätta den politiken, vem kan bättre företräda den än Björklund.

Skulle Folkpartiet välja att återgå till en tydlig socialliberalism, där solidaritet med utsatta människor här, i andra länder och kommande generationer, är rättesnöret, ja då måste ju följaktligen både partistyrelse och partiledning bytas ut.
Vilken inriktning ger flest röster? Det hör inte hit. Frågan bör inte ställas. Sverige behöver ett socialliberalt parti vars huvuduppgift är att bilda opinion för solidariskt tänkande, för människans ansvar för natur och miljö och för demokrati och ickevåld.
Detta parti blir i realiteten ett nytt parti, en borgerlig vänster, i vilket de som hittills ivrigt backat upp nuvarande Folkpartiet, rimligen inte kommer att känna sig hemma. Dock finns ju åtminstone tre alternativ för dem


torsdag 5 februari 2015

Politiker fyller inte längre någon funktion inom landstingen

Socialutskottet vill inte att den rådande politiska uppfattningen i landstingen ska få avgöra om vårdval ska gälla. Visst låter det konstigt? 

I landstinget i Uppsala län styr S, V och MP. Dessa partier vill avskaffa vårdvalet inom primärvården, men det får dom alltså inte.
Det är länge sedan  politiker fyllde någon funktion inom landstingen, enär dom dels inte förmår styra, dels in får styra

"Socialutskottet vill inte ha nytt lagförslag om att vårdvalet ska bli frivilligt för landstingen

En majoritet i socialutskottet anser att regeringen inte ska lämna nytt lagförslag om att ta bort landstingens skyldighet att ha vårdval. Utskottet föreslår därför att riksdagen ska uppmana regeringen att inte lämna något sådant lagförslag. S, MP och V reserverar sig mot utskottets förslag.
I en proposition från regeringen som lades fram i november förra året fanns lagförslaget att landsting inte ska vara skyldiga att ha vårdval inom primärvården. Regeringen tog sedan tillbaka förslaget och förklarade att de skulle fortsätta att behandla frågan. Socialutskottet anser att regeringen ska avsluta behandlingen och inte komma med ett nytt lagförslag som innebär att landstingen har möjlighet att avstå från systemet med vårdval.

Innebär en osäkerhet

Utskottet anser att vårdvalet har varit positivt både när det gäller tillgängligheten för patienterna och kvaliteten på vården. Att regeringen säger att de ska återkomma med förslag kring kravet på vårdval innebär enligt utskottet en osäkerhet bland vårdgivare och patienter.
Därför föreslår utskottet att riksdagen ska göra ett tillkännagivande till regeringen om att inte lämna nytt lagförslag om att upphäva kravet på vårdvalssystem i primärvården.
Bakom förslaget står en utskottsmajoritet bestående av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Förslaget innebär att utskottet säger helt eller delvis ja till motioner av M, C, FP och KD.

S, MP, V reserverar sig

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet delar inte utskottsmajoritetens uppfattning och reserverar sig mot förslaget. Enligt dem bör landstingen själva kunna välja hur de vill organisera primärvården och regeringen bör fortsätta att bereda frågan."

Hoppas DÖ dör

Man ska vara försiktig med sådant här, men jag vågar säga att jag blir enbart glad om DÖ dör. Syftet må ha varit gott, men åtgärden är feltänkt. Att genom överenskommelse mellan partiledare göra det omöjligt för en enskild riksdagsledamot rösta på eget partis budgetförslag är en barock tanke. 

DÖ kommer att dö. Något så sjukt kan överleva endast kort tid

"Kan DÖ överleva skakningar och skalv i Sveriges riksdag?

Decemberöverenskommelsen, DÖ, mellan regeringen och alliansen i opposition avvärjde det hotande nyvalet. Alla inblandade partiledare gladdes. Men en dryg månad senare är det fullt krig på alla områden de sex partierna sagt att de varit överens. Ska DÖ dö – eller kan kompromisser värkas fram? Statskoll.se ger bilden av ett skakigt läge.
Först ska sägas att det finns en punkt i DÖ där enigheten fortfarande är obruten; de båda blocken är överens om att den statsministerkandidat som samlar stöd från den partikonstellation som är större än alla andra tänkbara regeringskonstellationer ska släppas fram. Det ger intrycket att nuvarande statsministern Stefan Löfven sitter säkert fram till 2018.
Men också här kan saker inträffa. Vad händer om Miljöpartiet bryter upp från regeringssamarbetet med S och går över till Alliansen? Jo, då har en ny ”partikonstellation” uppstått och den gör då anspråk på att få ta över statsministerposten – trots avsaknad av riksdagsmajoritet. Sverigedemokraterna har ju i det läget makt och möjlighet att blockera M-ledaren Anna Kinberg Batra som statsminister, detta genom att tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet rösta emot henne.
Men just den manövern är omöjlig – om DÖ fortfarande gäller, för enligt sexpartiuppgörelsen ska i den situationen S och V svälja förtreten och släppa igenom Alliansens statsministerkandidat (som i och för sig kan vara vilken som helst av de då fem samverkande partiernas ledare, utifrån vem de enas om att föra fram).
Låt oss för enkelhetens skull anta att DÖ lever vidare, att MP stannar i nuvarande regeringssamarbete och att Stefan Löfven därmed fortsatt är landets statsminister.
Nästa DÖ-punkt handlar om att möjliggöra för minoritetsregeringar att styra landet enligt sitt eget budgetförslag. Det enades de sex om efter att riksdagen redan klubbat igenom 2015 års statsbudget i enlighet med alliansens förslag – som i och för sig förlorade i utskottsbehandlingen och gick vidare till kammaren i form av reservationer. Väl i kammaren kunde dock talmannen inte göra annat än klubba godkännande av utskottsminoriteternas förslag, eftersom SD då hade bestämt sig för att rösta på alliansens reservationer.
Där och då, den 3 december, skulle Alliansen ha kunnat ta över regerandet med SD-stöd. Men två saker omöjliggjorde den dramatiska utvecklingen, dels att allianspartierna (precis som de rödgröna) redan i valrörelsen låst sig vid att inte göra regerandet beroende av SD-mandat, dels att SD nu förklarat att de skulle komma att rösta ner varje regeringsbudget, oavsett vilket block den kommer ifrån, om inte sittande regering förhandlar med SD om invandringspolitiken.
Ett möte mellan regeringspartierna och allianspartierna den 3 december kunde möjligen ha resulterat i en överenskommelse om att hålla SD utanför. Men oavsett vems fel det nu var att de båda blocken inte enades om något sådant bestod det konstiga politiska läget: ena blocket skulle tvingas regera med det andra blockets budget.
Med denna, för regeringen, olyckliga situation att behöva styra landet med motståndarnas budget skulle statsministern strax dra slutsatsen att ingen annan utväg fanns än att utlysa nyval. Det var dessutom en av de alternativa utvägar oppositionen pekat ut på 3 decembermötet. Men något sådant extraval ville egentligen inget parti ha – utom Sverigedemokraterna. Det var därför de sex partierna i största hemlighet började förhandla, och så småningom presenterade DÖ.
Här kom gällande konstitution till god undsättning. Enligt grundlagen, närmare bestämt regeringsformen, kunde vid denna tidpunkt inte ens statsministern utlysa nyval. Det måste gå tre månader från det att regeringen tillträtt till dess att nyval får utlysas. Därför fick Stefan Löfven nöja sig med att avisera att han skulle vänta till den 29 december med att utlysa extravalet.
Denna grundlagsregel kom att fungera som den var tänkt: den gav regerings- och oppositionspartier precis det rådrum de faktiskt behövde och verkligen utnyttjade. Först på annandag jul, den 26 december, var förhandlingarna så pass klara att de sex partiledarna kunde träda in på scenen och bekräfta DÖ:s existens och sedan dagen efter, den 27 december, göra den offentlig – två dagar innan Löfven hade planerat att göra det formella tillkännagivandet om att extraval skulle hållas den 22 mars. Nu kunde Löfven avstå från att dra i gång en i huvudsak oönskad valrörelse.
DÖ möttes av en veritabel proteststorm från i första hand Moderaternas sympatisörer och många av partiets aktiva medlemmar. Alliansanhängare var och är över lag mer kritiska till att de fyra borgerliga partiledningarna gett upp möjligheten att fälla rödgröna budgetar. Samtidigt som alliansledarna själva såg det hela lite mer långsiktigt. De satsar på att besegra de rödgröna 2018 och då, med DÖ:s hjälp, återta regeringsmakten – även om de till äventyrs inte lyckas lika bra som de gjorde 2006 då de faktiskt kunde bilda majoritetsregering och inte behövde bry sig om SD ett endaste dugg.
Varken Anna Kinberg Batra (M), Jan Björklund (FP), Annie Lööf (C) eller Göran Hägglunds blivande efterträdare (KD) vill förstås att deras eventuella regeringsbildning 2018 ska drabbas av samma fiasko som S/MP-regeringens nederlag i höstas. Utan DÖ kommer ju varje partikonstellation utan egen majoritet att bita i gräset, så länge SD håller fast vid sin strategi att tilltvinga sig förhandlingsrätt kring invandringspolitiken. Som övriga partier sagt att SD aldrig kommer att få.
Detta mål, att ha för ögonen fram till 2018, är särskilt viktigt för Moderaterna som är ivrigast av allianspartierna att ha kvar blockpolitiken. DÖ är till moderat hjälp på den vägen. Och M-ledningen vet naturligtvis att just M-väljarna är mest angelägna om att förhindra att de små borgerliga partierna bryter sig loss och bildar någon form av ny partikonstellation över blockgränsen.
Men vägen fram till 2018 kommer att bli fortsatt skakig. Även om DÖ anger att den större partikonstellationens budget ska släppas igenom riksdagen och gälla betyder inte det att alla politiska beslut kan skyfflas in i de kommande tre årsbudgetarna eller i de fyra kommande vårbudgetarna.
Redan nu träter blocken om sådant som regeringen vill ha med i den vårbudget som presenteras i mitten av april. Ett exempel: Regeringen vill få med vallöftet om så kallade traineejobb. Oppositionen säger nej och menar att de är avvisade i och med att de åkte ut ur den segrande alliansbudgeten i höstas. Vinner alliansen denna strid har regeringen ändå chans att ta med traineejobben i den kommande höstbudgeten och få reformen på plats från 2016 – om DÖ fortfarande gäller. Så där kan det bli i fråga efter fråga, tolkningstvister om ett kontroversiellt politiskt beslut kan tas eller ej.
Den skakiga resan till nästa val växer till politiska skalv när man för in de tre stora frågor som DÖ föreskriver ska lösas över blockgränsen; pensionerna, energipolitiken och försvaret. Pensionsstriden lär de kunna hantera och komma överens om, trots att det redan i dag har utbrutit en skärmytsling sedan Folkpartiet plötsligt krävt att den så kallade bromsen ska skjutas upp och inte ska tillåtas slå till förrän 2018. Där har dock socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) parerat med att frågan först ska tas upp i den pensionsgrupp där de sex DÖ-partierna ingår.
Men så återstår de två ”jordbävningsfrågorna”.
För det första: I energipolitiken möts ytterligheterna Folkpartiet (som ivrigast kräver ett rungande ja till att låta nya kärnreaktorer ersätta gamla) och Miljöpartiet, som vill börja stänga ned reaktorer redan innan 2018). Där anser regeringen att de rödgrönas linje om att inte bygga nytt ska vara utgångspunkten, medan alliansen lutar sig mot redan fattat riksdagsbeslut om att alla nuvarande tio kärnkraftverk kan ersättas av lika många nya. Blir extremt svårt att hitta en kompromiss. Möjligen ligger en öppning i att det ska gå att hålla liv i de senast byggda reaktorerna så pass länge som till 2045. Det ger en respit på 30 år.
För det andra: Till nyligen verkade kompromissandet i försvars- och säkerhetspolitiken rätt så hanterbart. Men så bytte Moderaterna plötsligt fot. Nyvalda partiledaren Anna Kinberg Batra deklarerade att hon tänker driva frågan om att utreda en kommande Nato-anslutning, den linje som fram till dess bara varit Folkpartiets. Fram till Kinberg Batras tillkännagivande hade Moderaterna ståndpunkten att inte peta i Nato-frågan så länge S inte ville.
Nu är Alliansen enigt inne på att pröva Nato-spåret, samtidigt som Socialdemokraterna vill rusta upp i samarbete med Finlands försvar, öka det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet inom Norden, Östersjöområdet, EU och FN – medan samarbetet med Nato ska fortsätta att utvecklas inom ramen för det svenska partnerskapet. Detta framförde utrikesminister Margot Wallström (S) i riksdagens interpellationsdebatt i tisdags.
Interpellationen kom från Moderaternas försvarspolitiske talesperson Hans Wallmark, som påpekade att den tröskeln för våld i vårt närområde har sänkts och att vi har en solidaritetsförklaring gentemot Estland, Lettland och Litauen som alla är med i Nato och som utsätts för tryck, inte minst från rysk sida. Wallmarks slutsats:
– Jag tycker att det långsiktigt mest naturliga är ett svenskt Natomedlemskap.” Wallmark fortsatte:
– Jag är så ödmjuk att jag förstår att Socialdemokraterna inte här och nu kommer att öppna för medlemskap, men jag tycker att man åtminstone kunde ha öppnat för det naturliga att vi utreder det.
Där står de och stampar, på stället marsch, kan det tyckas. Decemberöverenskommelsen, DÖ, påbjuder att de ska kompromissa sig fram till politiska blocköverskridande lösningar både i energipolitiken och i försvars- och säkerhetspolitiken. Men kommer de att gå framåt och mötas och samsas?
Så småningom kommer Sverige att avveckla sina nuvarande kärnreaktorer och troligen tillförs några nya, men knappast tio. Alltså minskar kärnkraftens andel av elproduktionen en smula (nya reaktorer blir ju effektivare än de gamla). Det gör både kärnkraftsmotståndare och anhängare till såväl vinnare som förlorare.
Så småningom kommer Nato-frågan att hamna i en eller annan form av utredning, men troligen inte leda till Nato-inträde förrän långt in i framtiden. På vägen hinner Sverige och Finland förbrödras i ett integrerat nära försvarssamarbete, möjligen benämnd allians.
Så kompromisser, det är vad allt går ut på. Och vi lär få dem i Sveriges riksdag. Med eller utan bibehållen blockpolitik. De politiska skalven kommer att avta, men sannolikt avlösas av nya skakigheter, om än i andra frågor. Så det är inte alldeles säkert att vi har underbara dagar framför oss.

onsdag 4 februari 2015

Utrikespolitiska veteraner vill inte se en NATO-anslutning

Hur kommer det sig att allt fler politiker förordar medlemskap i kärnvapenorganisationen NATO? Nedanstående är klippt ur en artikel i Aftonbladet i dag. Personerna i citatet är personer, som ju varit med om en del. Varför lyssnar man inte på dem?
I mitt eget parti Folkpartiet är NATO nästan som en gud. Ifrågasätt inte, utan bara tro. Det är bedrövligt att det parti, som låtsas, ibland, vara socialliberalt, har en så stark tilltro till vapen och dödande som medel mot våld. 

"Utrikespolitiska veteraner som Rolf Ekéus och Hans Blix vill inte heller se en svensk Nato-anslutning. Blix fördömer naturligtvis ryska folkrättsbrott men noterar, vis av erfarenheten, att sådana brott lättsinnigt begåtts också av Natos kärnländer. För honom är den polarisering som vi ser mellan Nato och Ryssland omotiverad och farlig: ”Vi borde ha lärt oss att det är förenat med stora risker att söka bringa fred mellan kärnvapenförsedda stormakter genom att öka förberedelser för krig”. "



Spricka har fått betydelsen olikhet

"En förväntad spricka", är rubriken på dagens ledare i Upsala Nya Tidning. Här förs ett resonemang kring skillnaden mellan att vara en del av en koalition och att vara ett parti i opposition. I en koalition måste man kompromissa, i opposition kan man profilera sig. Javisst. "Lika naturligt är det att i opposition, efter en valförlust, gå tillbaka till sina partier och försöka forma en politik som kan öka förtroendet hos väljarna.", läser jag, bland annat. Det sistnämnda känner jag mig osäker om innebörden av. Huvudsyftet måste väl vara att bilda opinion för den politiska inriktning, som är respektive partis. Med spricka ska alltså avses att det finns skillnader mellan partier. Det borde bli denna vecka stora nyhet. Partier är olika.
Ledarens resonemang konkretiseras med de två frågorna vårdnadsbidrag och tredje pappamånad om vilka Folkpartiet och Kristdemokraterna har helt olika syn.
Så här har det dock inte låtit när man tidigare till varje pris försvarat alliansbildning, även före val. För inte kan det väl vara endast när en koalition förlorat i ett val, som det är motiverat att profilera sig. Det måste väl rimligen gälla inför varje val, för hur ska väljarna annars kunna ta ställning Alltså dags att skrota allianskonstruktionen och tala om endast koalitioner (Skulle i media ha skrivits "...och endast tala om koalitioner." Men det betyder någonting annat)

"Att det känns ovant för både partierna själva, för medierna och för väljarna..." Meningen ger upphov till en språklig fundering. Borde kolla med Språkrådet, men använder man inte ordet "både" när alternativen är två. Den felaktigt uppbyggda meningen kan skrivas på två alternativa sätt ( bortser från användningen av ordet "både".
1. Att det känns ovant för både partierna själva, medierna och väljarna...
2. Att det känns ovant både för partierna själva, för medierna och för väljarna

tisdag 3 februari 2015

Han skäms över FP

I dagens Upsala Nya Tidning har debattartikeln rubriken "Jag skäms över FP". Skribenten beskriver varför han anser att Folkpartiets förslag inom integrationspolitiken är dåligt. Jag förstår vad han menar.
Om syftet är att förbättra asylsökandes möjligheter till en bra integration kan jag ha sympati för förslaget. Dock finns misstankar om att förslaget, som egentligen är ett utspel, syftar till att tilltala en viss grupp väljare.
Ett förslag eller utspel ska ju granskas och beslut fattas av högsta beslutande organ. Därför är innehållet inte det allvarliga. Innehållet och inriktningen kan ju ändras av det beslutande organet, i Folkpartiets fall, landsmötet. Det allvarliga med utspelet är att det utformats så att syftet tolkats vara ett annat än vad som sägs och att hanteringen är katastrofal. En artikel, särskilt om bakom den står partiledaren, tolkas som partiets ståndpunkt. Därutöver tycks förankringen ha stora brister. Reaktionerna över det sistnämnda är förståeliga, även om det framstår som märkligt att man i partistyrelsen inte klarat ut problemet. Varför var de klagande personerna inte tydliga?

Elektronisk fotboja


Nedanstående syftar väl till att finna en kombination av någorlunda human behandling och åtgärd, som ger avskräckande effekt. Jag skulle emellertid vilja se en vilja att komma åt de fenomen, som leder fram till brott. Men det är inom rättsväsende liksom när det gäller konflikter, de hårda tagen, som ska vara lösningen. Tyvärr

"Unga ska kunna dömas till elektronisk fotboja

Justitieutskottet föreslår att riksdagen ska uppmana regeringen att se över hur unga under 18 år ska kunna dömas till helgavskiljning med elektronisk fotboja. Enligt utskottet är det värdefullt att det finns fler och mer lämpliga påföljder som unga kan dömas till vid brott. Bakom förslaget står en utskottsmajoritet, som utgörs av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna.
Utskottets ställningstagande gjordes samband med att utskottet sa ja till den proposition som regeringen lagt fram kring ungas brottslighet.
Utöver regeringens förslag i propositionen anser justitieutskottet att det även behövs nya och mer lämpliga påföljder som man kan döma unga brottslingar till. Att någon som är under 18 år ska kunna dömas till elektronisk fotboja, en så kallad helgavskiljning med fotboja, menar utskottet är en form av påföljd som i vissa fall är mer lämplig. Utskottet föreslår därför att riksdagen uppmanar regeringen att se över hur detta skulle kunna utformas.
Förslaget grundar sig i en motion som har lagts fram av allianspartierna; Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna.

S, MP och V reserverar sig

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverar sig mot utskottets förslag. De påpekar att regeringen redan arbetar med att se över olika slags påföljder i den så kallade Påföljdsutredningen."

söndag 1 februari 2015

Serfram mot Björklunds linjetal.

Jan Björklund kommer att hålla ett, så kallat, linjetal. Jag ser fram mot det. En anledning är att det kan få tyst på drevet. Han kommer att få förståsigpåarna inom media att ändra uppfattning; uppfattningen att hans avgång är nära förestående.
Den andra anledningen till mitt intresse är att jag tror att Björklund nu kommer att göra tydliga socialliberala markeringar. Inte självklart att allt kommer från hjärtat, men det får säkert den lydiga medlemskadern att följa efter, ty den gör ju som pappa säger. Jag tror att en del av innehållet i linjetalet kommer att stödja mina tankar i den i tidningen NU nyligen publicerade artikeln "Kan Folkpartiet hitta hem?" Inte kärnkraftssynpunkten och kärnvapensynpunkten. Där är låsningen för hård. Men vi torde komma att få, äntligen, höra Björklund använda ordet miljö och kanske rent av ordet solidaritet. Kom igen Jan, säg det nu. Hänvisa till min artikel.