fredag 26 juni 2015
Fyra personer med fyra punkter - om skolan
Fyra representanter för lärares fackliga organisationer beskriver i fyra punkter hur svensk skola ska bli bättre. Det som sägs behöver sägas, men hur svensk skola ska förändras i grunden är punkterna knappast svar på
De fyras synpunkter framstår som viktiga och nödvändiga. Dock dröjer sig hos mig ett par frågor kvar, frågor, som jag inte finner besvarade i artikeln.
Den första punkten handlar om statens ansvar. Staten har emellertid i dag det övergripande ansvaret för att skolan är likvärdig över landet. De omfattande lagarna och förordningarna på skolområdet är verktyg, som staten ska använda. Problemet synes vara att staten misslyckas med hanteringen av sina verktyg. Den viktiga frågan blir sålunda vad som ska göras för att staten ska lyckas med de uppgifter den i dag har.
Under punkt 4 pekas på problemet att politikerna begränsar professionens möjligheter att fullgöra sina uppgifter på vetenskaplig grund. Grundproblemet här synes vara villrådighet om vad politisk styrning innebär, nämligen att ange riktning och beskriva förutsättningar
torsdag 25 juni 2015
Från landstingsfullmäktige 15-16 juni
Tertialrapport
Man fortsätter att redovisa per förvaltning. det är nämnder, som har eller borde ha budget och redovisningen ska ske nämndvis. Landstingsfullmäktige har inga förvaltningar. Inför ett fullmäktige finns bara politiska organ i form av nämnder och styrelser
Landstingsplan och budget
Nu har någonting hänt. Det känns som att ens upprepningar har givit resultat. Budget är uppdelad på verksamheter och inte på förvaltningar. Bra
Regelverk för under- och överskott
Varför heter det regelverk och inte regler?
Behöver man regler för detta? Vid nämnders uppföljning, som ju måste göra ungefär månadsvis måste man ju politiskt besluta om vilka åtgärder som ska vidtas vid avvikelse. Regler kommer att innebära att politikerna som vanligt överlåter ansvar till anställda, ansvar, som är politiskt
Ny organisation
Äntligen. Den här förändringen borde ha kommit för tio år sedan, men bättre sent än aldrig. Man avskaffar styrformen beställa - utföra. Ja, kanske det. Möjligen har den funnits i teorin, men aldrig i praktiken. Politisk styrning saknas. Må en ny politisk organisation komma att ändra på detta
Uppsnabbat landstingsfullmäktige 15-16 juni
I detta nyhetsbrev:
- Tertialrapport januari - april
- Landstingsplan och budget 2016-2018 antagen
- Återremiss för nytt regelverk för under- och överskott i verksamheter
- Ny förtroendemannaorganisation godkänd
- Nationell samordning av luftburen ambulanssjukvård
- Fördjupat programarbete och projektering av ny stadsbussdepå
- Ny finanspolicy antagen
- Ny placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning antagen
- Samordningsförbundets årsredovisning godkänd
- Landstinget inför bruttobudgetering
- Riktlinjer för intraprenad upphävs
- Interpellation om köksbygge
- Interpellation om stress i vården
- Interpellation om tolkservice inom psykiatrin
Tertialrapport januari - april
Landstingsfullmäktige godkände tertialrapporten för perioden januari – april 2015.
Landstingets resultat för 2015 beräknas bli 24 miljoner kronor. Detta är en försämring jämfört med föregående prognos med 104 miljoner kronor. Den främsta orsaken är att Akademiska sjukhuset lämnar en försämrad prognos på minus 100 miljoner kronor, till följd av att riks- och regionintäkterna varit lägre än budgeterat.
Flera andra förvaltningar prognostiserar också underskott. Landstingets resurscentrum lämnar en prognos på minus 11 miljoner kronor för sjukresor. Kollektivtrafikförvaltningen befarar att biljettintäkterna kommer att ge ett sämre utfall än budgeterat, en minuspost på 15 miljoner kronor.
Att landstingets årsprognos fortfarande är positiv beror till stor del på en engångseffekt av återbetalning för så kallade AFA-medel på 60 miljoner kronor.
Antalet årsarbetare i landstinget är nu 8 904, en ökning med 199 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Kostnaden för inhyrd personal låg på 30 miljoner kronor till och med april, jämfört med årsbudgeten 35 miljoner kronor. Sjukfrånvaron låg på 5,3 procent, en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med föregående år.
Landstingsplan och budget 2016-2018 antogs
Landstingsfullmäktige fattade beslut om landstingsplan och budget 2016-2018.
Nettokostnaden för hela landstingets verksamhet 2016 budgeteras till 9,8 miljarder kronor. Av detta går den största delen till hälso- och sjukvård, knappt 8,2 miljarder kronor. Kollektivtrafiken kostar 904 miljoner kronor, landstingets övergripande verksamhet (bland annat Landstingets ledningskontor, landstingets resurscentrum, finansverksamhet och förtroendemannaorganisationen) 577 miljoner kronor, kulturverksamheten 98 miljoner kronor och den regionala verksamheten 35 miljoner kronor.
I planen finns ett effektiviseringskrav som gäller alla verksamheter. För 2016 är kravet 0,75 procent. För 2017 och 2018 är kravet 1 procent årligen.
Landstingsskatten höjs med 55 öre till 11,71 kr per 100 kr.
Budgetomröstningen gick till på följande sätt:
Fyra förslag lades fram för beslut: ett från (S) och (MP), ett från (M), (FP), (C) och (KD), ett från (SD) och ett från (V). (SD) yrkade på att budgetarna skulle ställas emot varandra i sin helhet. Detta avslogs efter votering.
Landstingsfullmäktige fattade beslut om budgeten genom att ta ställning till ett antal beslutssatser. Landstingsfullmäktige beslutade att:
Nettokostnaden för hela landstingets verksamhet 2016 budgeteras till 9,8 miljarder kronor. Av detta går den största delen till hälso- och sjukvård, knappt 8,2 miljarder kronor. Kollektivtrafiken kostar 904 miljoner kronor, landstingets övergripande verksamhet (bland annat Landstingets ledningskontor, landstingets resurscentrum, finansverksamhet och förtroendemannaorganisationen) 577 miljoner kronor, kulturverksamheten 98 miljoner kronor och den regionala verksamheten 35 miljoner kronor.
I planen finns ett effektiviseringskrav som gäller alla verksamheter. För 2016 är kravet 0,75 procent. För 2017 och 2018 är kravet 1 procent årligen.
Landstingsskatten höjs med 55 öre till 11,71 kr per 100 kr.
Budgetomröstningen gick till på följande sätt:
Fyra förslag lades fram för beslut: ett från (S) och (MP), ett från (M), (FP), (C) och (KD), ett från (SD) och ett från (V). (SD) yrkade på att budgetarna skulle ställas emot varandra i sin helhet. Detta avslogs efter votering.
Landstingsfullmäktige fattade beslut om budgeten genom att ta ställning till ett antal beslutssatser. Landstingsfullmäktige beslutade att:
- fastställa landstingets balanserade styrkort
- fastställa inriktning för hälso- och sjukvård enligt förslaget från (M), (FP), (C) och (KD)
- fastställa inriktning inom kollektivtrafik enligt landstingsstyrelsens förslag
- fastställa inriktning inom kultur och bildning enligt landstingsstyrelsens försla
- fastställa inriktning inom utveckling och samverkan enligt landstingsstyrelsens förslag
- fastställa inriktning inom ekonomi enligt landstingsstyrelsens förslag
- fastställa inriktning inom landstinget som arbetsgivare enligt landstingsstyrelsens förslag
- fastställa inriktning inom minskad miljöpåverkan enligt landstingsstyrelsens förslag
- anslå 8 175 950 000 kronor till hälso- och sjukvårdsstyrelsen
- anslå 903 676 000 kronor till kollektivtrafiknämnden
- anslå 97 852 000 kronor till kulturnämnden
- anslå 34 803 000 kronor för regional verksamhet till landstingsstyrelsen
- anslå 577 510 000 kronor för landstingsövergripande verksamhet och finansverksamhet till landstingsstyrelsen
- fastställa föreslagen plan för investeringar i byggnader och mark planperioden 2016-2018
- fastställa föreslagen plan för investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar planperioden 2016-2018
- fastställa patientavgifter i enlighet med avsnittet om patientavgifter på sid 10
- fastställa föreslagen budget för investeringar i konst budgetåret 2016
- fastställa internräntan till 2,4 procent
- fastställa avkastningskravet på fastighetsvärdet till 4,67 procent för 2016
- fastställa att uppräkning för hyra och service sker med 2,02 procent 2016
- fastställa landstingsskatten för 2016 till 11,71 kronor per 100 kronor
- fastställa ett resultatmål på 6 miljoner kronor 2016 för Folktandvården
- fastställa att styrelser och nämnder utifrån sina ansvarsområden ska besluta om styrkort för respektive förvaltning
- fastställa styrelsers och nämnders ansvar och befogenheter
- fastställa riktlinjer för taxor i kollektivtrafiken i enlighet med vad som anges i stycket ”Biljettpriser i kollektivtrafiken” (sid 12-13 i landstingsstyrelsens förslag till plan och budget)
- fastställa budget 2016 och plan 2017-2018 (tabellverket).
(V) lämnade ett tilläggsyrkande om att fastställa baspriset för 30-dagars periodkort i kollektivtrafiken till 500 kronor. Detta avslogs.
(M), (FP), (C) ,(KD), (V) och (SD) reserverade sig till förmån för sina egna budgetförslag.
Återremiss för nytt regelverk för under- och överskott i verksamheter
Landstingsfullmäktige beslutade att återremittera ett ärende om nytt regelverk för hur under- respektive överskott i verksamheterna ska hanteras.
Ny förtroendemannaorganisation godkänd
Landstingsfullmäktige beslutade att anta förslaget till en ny förtroendeorganisation. Den nya organisationen ska införas den 1 januari 2016. Ändringarna berör främst hälso- och sjukvården och innebär följande:
Den nuvarande beställar- och utförarmodellen avskaffas.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen tas bort.
Tre nya nämnder inrättas: en sjukhusstyrelse med ansvar för bland annat vårdproduktion, utbildning och forskning vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, en vårdnämnd med ansvar för bland annat primärvård, närvård, habilitering och tandvård samt en fastighets-, teknik och servicenämnd.
Det nuvarande utskottet för forskning, utveckling och utbildning får ett utökat uppdrag att också ha ett helhetsperspektiv för strategiska frågor inom hälso- och sjukvården. Antalet ledamöter i utskottet utökas från fem till nio.
Landstingsstyrelsen utökas från 15 till 19 ledamöter.
(V) lämnade ett yrkande om att det skulle bildas en hälso- och sjukvårdsberedning under landstingsstyrelsen och att hälso- och sjukvården ska hållas samman i en enda sjukvårdsstyrelse.
(SD) lämnade ett yrkande om att fastighets- teknik- och servicenämndens ansvar ska placeras under landstingsstyrelsen och ett tilläggsyrkande om att den föreslagna nämnden ska ha 11+7 ledamöter
(KD) yrkade på avslag.
(M) och (KD) lämnade ett tilläggsyrkande om att personalutskottet skulle tas bort och ersättas med ett FoU-utskott.
Samtliga yrkanden avslogs. (M), (V), (SD) och (KD) reserverade sig.
Nationell samordning av luftburen ambulanssjukvård
Landstinget ska tillsammans med övriga landsting och regioner i Sverige bilda ett kommunalförbund för svenskt ambulansflyg. Det beslutade landstingsfullmäktige.
Syftet med förbundet är att möjliggöra en nationell upphandling och samordning av ambulansflygverksamheten. Kommunalförbundet tar över det befintliga samverkansavtalet mellan 21 landsting och Västerbotten från den 1 januari 2016. Driftsstarten är beräknad till början av 2018.
Fördjupat programarbete och projektering för ny stadsbussdepå
Landstingsfullmäktige beslutade att gå vidare med planerna på en ny stadsbussdepå. Landstinget ska göra ett så kallat fördjupat programarbete, det vill säga projektera byggnaden och upphandla en entreprenör, till en kostnad av 45 miljoner kronor.
Totalt beräknas stadsbussdepån kosta 743 miljoner kronor.
Bussdepån är tänkt att ersätta den nuvarande depån i Kungsängen och ska byggas i anslutning till regionbussdepån i Fyrislund.
Beslut om genomförande kommer att tas under början av 2016 i landstingsfullmäktige. Bussdepån planeras stå klar 2018.
Ny finanspolicy antagen
Landstingsfullmäktige antog en ny finanspolicy. Finanspolicyn innehåller övergripande regler för hur finansverksamheten i landstinget ska bedrivas, bland annat vilka etiska hänsynstaganden som ska göras när landstinget investerar sitt kapital. Policyn ses över varje år.
(C) föreslog ett tillägg om att landstinget inte ska genomföra placeringar i fonder som till mer än 5 procent består av bolag vars huvudsakliga omsättning kommer från kärntekniska verksamheter.
(SD) ville stryka ett stycke om att landstinget inte ska genomföra placeringar som till mer än 5 procent består av bolag vars huvudsakliga omsättning kommer från fossila bränslen.
Båda yrkandena avslogs.
Ny placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning antagen
Landstingsfullmäktige antog en ny placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning. Placeringspolicyn innehåller övergripande regler för hur placeringar av pensionsmedlen ska hanteras. Policyn ska vid behov uppdateras och fastställas av landstingsfullmäktige.
(C) föreslog ett tillägg om att landstinget inte ska genomföra placeringar i fonder som till mer än 5 procent består av bolag vars huvudsakliga omsättning kommer från kärntekniska verksamheter. Förslaget avslogs.
Samordningsförbundets årsredovisning godkänd
Landstingsfullmäktige godkände Samordningsförbundet Uppsala läns årsredovisning för 2014. Samordningsförbundet arbetar för att underlätta samverkan och en effektiv resursanvändning inom området arbetslivsinriktad rehabilitering. I förbundet ingår Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstinget och kommunerna i Uppsala län.
Interpellation om köksbygge
Annika Krispinsson (C) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om de ekonomiska konsekvenserna av att köksbygget på Akademiska fördröjs. Interpellationen besvarades av Johan Edstav (MP).
Frågor:
Hur länge tycker du det är rimligt att vänta på beslut om att bygga kök på Akademiska sjukhuset?
Svar: Den tid som det är rimligt för att ta fram ett gediget och väl underbyggt underlag som möjliggör ett beslut som är långsiktigt hållbart såväl sett till patientens behov som till ekonomi och miljö.
Hur mycket större kommer merkostnaderna att bli när beslut dröjer och kommer tidigast under hösten?
Svar: Det återstår att se, men målsättningen är givetvis att under året låta arbetsgruppen ta fram den utredning som tryggar att beslutet om lösning för patientmaten blir så långsiktigt hållbar som möjligt. Det tryggar att våra gemensamma resurser används på bästa sätt. Ett förhastat beslut kan på kort sikt tyckas bättre ur ekonomisk synvinkel men kan lätt med några års erfarenhet visa sig bli dyrt.
När får patienterna mat som är lagad på Akademiska sjukhuset?
Svar: Så snart utredningen är klar och presenterad kan ett beslut fattas utifrån utredningens slutsatser och därefter verkställas.
Interpellation om stress i vården
Landstingsrådet Robin Kronvall (M) ställde en interpellation till produktionsstyrelsens ordförande Sören Bergqvist (V) om stress i vården. Bakgrunden är en ny undersökning från Arbetsmiljöverket som visar att allt fler anställda inom vård och omsorg drabbas av stressrelaterad ohälsa. Situationen är på flera håll i landet mycket ansträngd.
Frågor:
Varför ökar sjukfrånvaron? Är ökningen kopplad till stressrelaterad ohälsa? Vilka konkreta åtgärder tänker du vidta för att minska sjukfrånvaron?
Varför ökar sjukfrånvaron? Är ökningen kopplad till stressrelaterad ohälsa? Vilka konkreta åtgärder tänker du vidta för att minska sjukfrånvaron?
Svar:
Tertialrapport 1 visar att sjukfrånvaron för landstinget totalt ligger på 5,3 procent, vilket är cirka 0,4 procent högre än motsvarande tid de senaste åren. Det varierar dock mellan förvaltningarna och en större ökning kan ses i Primärvården, Folktandvården och Landstingets resurscentrum, medan sjukfrånvaron på Lasarettet i Enköping minskat något. Primärvården konstaterar att sjukfrånvaron är kopplad till arbetsbelastning, ansträngning och arbetsmiljö. Hos Landstingsservice och Landstingets resurscentrum beror långtidssjukfrånvaron främst på sjukdomar som inte är arbetsrelaterade.
Tertialrapport 1 visar att sjukfrånvaron för landstinget totalt ligger på 5,3 procent, vilket är cirka 0,4 procent högre än motsvarande tid de senaste åren. Det varierar dock mellan förvaltningarna och en större ökning kan ses i Primärvården, Folktandvården och Landstingets resurscentrum, medan sjukfrånvaron på Lasarettet i Enköping minskat något. Primärvården konstaterar att sjukfrånvaron är kopplad till arbetsbelastning, ansträngning och arbetsmiljö. Hos Landstingsservice och Landstingets resurscentrum beror långtidssjukfrånvaron främst på sjukdomar som inte är arbetsrelaterade.
Produktionsstyrelsen beslutade den 26 maj att uppdra till förvaltningscheferna under produktionsstyrelsen att återkomma till styrelsen den 23 juni med en analys och åtgärder med anledning av den höga sjukfrånvaron. Återrapporteringen kommer även att redovisas i landstingsstyrelsens personalutskott efter sommaren.
Interpellation om tolkservice inom psykiatrin
Siv Godberg (M) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om den medicinska tolkservicen inom psykiatrin. Interpellationen besvarades av landstingsrådet Malena Ranch (MP).
Godberg lyfte i interpellationen fram betydelsen av medicinsk tolkservice i samband med kontakter med patienter från andra länder. När tolkservice inte kan ges hotas patientsäkerheten. Det är enligt Godberg vanligt att det saknas tolkar med speciell kompetens i vårdsituationer för kroppslig sjukdom. Hur det förhåller sig när det gäller psykiatriska sjukdomsfall har inte redovisats.
Fråga:
Vilka åtgärder kommer ni att vidta för att förbättra förhållandet angående medicinsk tolkservice inom psykiatrin och hur kommer det faktiska behovet att redovisas för landstingsfullmäktige?
Vilka åtgärder kommer ni att vidta för att förbättra förhållandet angående medicinsk tolkservice inom psykiatrin och hur kommer det faktiska behovet att redovisas för landstingsfullmäktige?
Svar:
Psykiatrin ger bilden av att det på det stora hela fungerar bra, med enstaka problem. De största problemen upplevs inom enheten för transkulturell psykiatri, som har en majoritet av psykiatrins tolksituationer. Inom enheten har man upplevt en del anmärkningar och avvikelser de senaste åren. Problemen som beskrivs gäller dels att tolkarna är "snabbutbildade" och inte alltid följer tolkreglerna och tolketiken, dels att leverantören har svårt att hitta tolkar.
Psykiatrin ger bilden av att det på det stora hela fungerar bra, med enstaka problem. De största problemen upplevs inom enheten för transkulturell psykiatri, som har en majoritet av psykiatrins tolksituationer. Inom enheten har man upplevt en del anmärkningar och avvikelser de senaste åren. Problemen som beskrivs gäller dels att tolkarna är "snabbutbildade" och inte alltid följer tolkreglerna och tolketiken, dels att leverantören har svårt att hitta tolkar.
Interpellationen belyser en viktig fråga. Jag kommer att ge hälso- och sjukvårdsdirektören ett uppdrag att ta fram ett fördjupat underlag om hur situationen och behoven ser ut och redovisa detta för hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott som därefter kan ta ställning till vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas.
Landstinget inför bruttobudgetering
Landstinget ska gå över till bruttobudgetering i landstingsplan och budget från 2017. Det beslutade landstingsfullmäktige.
Det nya sättet att budgetera innebär att intäkter från externa kunder blir synliga i landstingets budget. Det gäller till exempel riks- och regionvårdsintäkter och biljettintäkter från kollektivtrafik. Tidigare har landstinget haft nettobudgetering.
Syftet med förändringen är att förbättra ekonomistyrningen, öka engagemanget och förståelsen och att intäktsfrågorna ska få större tyngd.
Riktlinjer för intraprenad upphävs
Landstingsfullmäktige beslutade att upphäva de riktlinjer för intraprenad som antogs av landstingsfullmäktige 2009.
Den enda intraprenad som funnits i landstinget är Lasarettet i Enköping. Enligt landstingsstyrelsens uppfattning har lasarettet inte kunnat utnyttja intraprenadens möjligheter i någon större grad. Intraprenaden har inte haft någon reell effekt. Mot bakgrund av detta upphävs riktlinjerna.
(M), (FP), (C) och (KD) reserverade sig och yrkade på att landstingsfullmäktige skulle upphäva beslutet om att Lasarettet i Enköping ska vara en intraprenad, men behålla riktlinjerna.
måndag 22 juni 2015
Från landstinget 17 juni
Uppföljning av köer
Utvecklingen inom primärvården har varit och är positiv, men den nöjdhet politikerna visar är svårförståelig. 87% respektive 89% borde vara åtminstone tio procentenheter högre.
Arbete för akademisk vårdcentral fortsätter
När man går ut med sådan information måste man beskriva vad det handlar om. berätta vad en akademisk vårdcentral är.
Folktandvården får uppdrag om uppsökande verksamhet
Här talar man om avtal mellan landstinget och Folktandvården. Som vanligt finns felaktigheter när det gäller organisation och styrning. Folktandvården är en del av landstinget. Här borde stå avtal mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Produktionsstyrelsen. Nu vet vi ju att landstinget inte förstått sin organisation. Om man beskrivit verkligheten skulle det stått: avtal mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Folktandvården. Dock är även detta ett grovt fel. I den beställa - utföraorganisation man säger sig ha tecknas avtal mellan två politiska organ. Om det handlar om en nämnd i relation till en förvaltning under nämnden ger man uppdrag.
Femton landstingsråd och ingen reagerar.
Arbete för akademisk vårdcentral fortsätter
När man går ut med sådan information måste man beskriva vad det handlar om. berätta vad en akademisk vårdcentral är.
Folktandvården får uppdrag om uppsökande verksamhet
Här talar man om avtal mellan landstinget och Folktandvården. Som vanligt finns felaktigheter när det gäller organisation och styrning. Folktandvården är en del av landstinget. Här borde stå avtal mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Produktionsstyrelsen. Nu vet vi ju att landstinget inte förstått sin organisation. Om man beskrivit verkligheten skulle det stått: avtal mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Folktandvården. Dock är även detta ett grovt fel. I den beställa - utföraorganisation man säger sig ha tecknas avtal mellan två politiska organ. Om det handlar om en nämnd i relation till en förvaltning under nämnden ger man uppdrag.
Femton landstingsråd och ingen reagerar.
"Uppsnabbat hälso- och sjukvårdsstyrelsen 17 juni
I detta nyhetsbrev:
- Uppföljning av köer
- Arbete för Akademisk vårdcentral fortsätter
- Folktandvården får uppdrag om uppsökande verksamhet
- Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter
- Fördjupad uppföljning av Närpsykiatri i Hätö AB
- Revideringar i regelbok för vårdval primär hörselrehabilitering
- Plan för stegvis införande av Akermodellen antagen
- Psykiatrin på Akademiska sjukhuset kompenseras
- Revidering av regelbok för privat psykoterapi
Uppföljning av köer
Tillgängligheten till primärvården är stabil. Det visar en uppföljning för perioden januari till april. I snitt får 87 procent av patienterna hos privata vårdcentraler läkarbesök inom sju dagar. För landstingets egna vårdcentraler var andelen 89 procent.
När det gäller tillgången till specialistvård fick i snitt 80,75 procent av patienterna besök inom 90 dagar i enlighet med vårdgarantin. 85,75 procent fick operation eller behandling. Vid Akademiska sjukhuset har man sett en ökning av antalet patienter inom ögonsjukvård och öron-, näsa- hals-sjukvård. Antalet väntande till dessa områden har ökat. Där kommer nu särskilda insatser göras för att minska väntetiderna.
Vid Lasarettet i Enköping har kösituationen inom urologi förbättrats och nu får 94 procent vård inom 90 dagar. Utmaningen nu är området hud, där brist på läkare inom området har begränsat möjligheten att ta emot alla patienter som söker vård. Patienter har förts över till Akademiska sjukhuset och slussats vidare till andra vårdgivare.
Arbete för Akademisk vårdcentral fortsätter
Vid hälso- och sjukvårdsstyrelsen presenterades en delrapport om arbetet med att införa Akademisk vårdcentral. Projektgruppen fick i uppdrag att återkomma senast i oktober 2015 med detaljerad och komplett införandeplan för en AVC som uppfyller kraven för universitetssjukvård. Målet är att starta en AVC i början av 2016.
Folktandvården får uppdrag om uppsökande verksamhet
Folktandvården får tillbaka uppdraget att utföra uppförande verksamhet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen.
Landstinget har tidigare haft avtal, dels med Folktandvården, dels med Oral Care AB, om att genomföra uppdraget i länets kommuner. I och med att avtalen löper ut vid årsskiftet övergår uppdraget helt och hållet till Folktandvården. Åtagandet kommer att ingå i överenskommelsen med Folktandvården för 2016-2018.
I uppdraget ingår att genomföra munhälsobedömningar på personer som har rätt till detta och som är bosatta i ordinärt eller särskilt boende. Munvårdsutbildningar ska också erbjudas för berörd personal, och nödvändig tandvård ska erbjudas till berättigade som saknar egen tandläkare eller tandhygienist.
(M), (FP), (C) och (KD) reserverade sig till förmån för ett eget förslag om att ärendet skulle återremitteras och det nuvarande avtalet förlängas med 12 månader under återremisstiden.
Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter
Landstinget har gjort en fördjupad uppföljning av fysioterapeuter som är verksamma enligt den nationella taxan.
Åtta fysioterapeuter har granskats när det gäller journalföring och fakturerade ersättningar.
Resultatet visar att det finns vissa brister i journaldokumentationen hos samtliga vårdgivare. Sju av fysioterapeuterna hade också brister i faktureringsunderlagen.
Hälso- och sjukvårdsavdelningen anser att samtliga granskade fysioterapeuter i det stora hela har väl fungerande verksamheter och mottagningar.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen gav hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att överväga vilka åtgärder som behöver vidtas med anledning av vad som framkommit i uppföljningen.
Den aktuella uppföljningen är den andra uppföljningen inom området fysioterapeuter. En tidigare uppföljning gjordes våren 2014. Våren 2016 kommer resterande psykoterapeuter att granskas.
Fördjupad uppföljning av Närpsykiatri i Hätö AB
Landstinget har gjort en fördjupad uppföljning av Närpsykiatri i Hätö AB. Resultatet visar att vårdgivaren i allt väsentligt följer gällande regler och avtal och fungerar väl utifrån ett medicinskt perspektiv. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkände redovisningen och gav i uppdrag åt hälso- och sjukvårdsdirektören att återkomma med förslag på lämpliga åtgärder med anledning av rapporten.
Revideringar i regelbok för vårdval primär hörselrehabilitering
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade om ändringar i regelboken för vårdval inom primär hörselrehabilitering. Bland annat införs ersättning för gjuten hörselgångsinsats för båda öronen. Tidigare har bara en insats ersatts.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade också att alla mottagningar vid Hälsa och habilitering ska utgå ur vårdvalet från och med 1 januari 2016 och i stället finansieras med anslag.
Plan för stegvis införande av Akermodellen antagen
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen antog en plan för stegvis införande av Akermodellen som metodstöd för stöd i grupp till anhöriga vuxna och barn i landstingets slutenvård vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och slutenvården vid Tierps vårdcentrum.
Akermodellen är en evidensbaserad utbildning för patienter och anhöriga, som har använts i Norge sedan 20 år med goda resultat.
Planen ska genomföras i samverkan med Handikappförbundens samarbetsorgan, kommunernas anhörigstöd, Studieförbundet vuxenskolan, patient- och intresseföreningar samt Röda korset och andra frivilligorganisationer.
Psykiatrin på Akademiska sjukhuset kompenseras
Akademiska sjukhusets verksamhetsområde Psykiatri ska kompenseras med 3,5 miljoner kronor för år 2015 och med 3,5 miljoner kronor för år 2016. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen.
Kompensationen ges mot bakgrund av att Akademiska sjukhuset fick minskade medel när den psykiatriska öppenvården i Norduppland upphandlades 2010. En utredning visar att minskningen var alltför stor. Dessutom har den totala volymen av patienter som vänder sig till Akademiska sjukhuset ökat. På grund av detta görs nu en återbetalning till Akademiska sjukhuset.
Revidering av regelbok för privat psykoterapi
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställde ändringar i regelboken för vårdval i Uppsala län gällande privat psykoterapi. I den nya regelboken begränsas lokaliseringen av mottagningen till Uppsala län. Ändringen gäller från den 16 augusti 2015."
lördag 20 juni 2015
Försvarspolitisk inriktning
Visst finns anledning till kritiska synpunkter på nedanstående beskrivning av försvarspolitiken, främst vad avser frånvaron av idéer om alternativ till vapen. Till det positiva hör att de fyra punkterna knappast medger en anslutning till en kärnvapenorganisation
"Riksdagen sa ja till förslagen i regeringens proposition om den försvarspolitiska inriktningen för åren 2016–2020. Förslaget innebär följande.
Från och med 2016 ska målet för det militära försvaret vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja landets säkerhet. Detta ska ske genom att
- hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen
- förebygga och hantera konflikter och krig
- skydda Sveriges handlingsfrihet vid politisk, militär eller annan påtryckning och om det krävs försvara Sverige mot incidenter och väpnat angrepp
- skydda samhället.
Målen för det civila försvaret ska från och med 2016 vara att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.
Krigsförbanden i Försvarsmaktens organisation får en ny inriktning från 2016. Alla delar av organisationen som har uppgifter att lösa vid höjd beredskap organiseras som krigsförband och ges ett krigsduglighetskrav. Krigsförbanden består av stående förband, kontraktsförband, hemvärnsförband och depåförband. Utöver krigsförbanden finns det en förbandsreserv och en personalreserv. Försvarsmaktens operativa förmåga bör utgå från målen för det militära försvaret och kraven på tillgänglighet i fredstid och på beredskap för intagande av höjd beredskap.
I övrigt ser riksdagen positivt på att regeringen har aviserat att den planerar att förstärka försvarsbudgeten under perioden med 10,2 miljarder kronor i de kommande budgetpropositionerna. Riksdagen välkomnar också att regeringen tänker utreda försvarets personal-, materiel- och logistikförsörjning och att den militära närvaron på Gotland ska stärkas"
fredag 19 juni 2015
Debattartikel full av språkliga grodor
Läser en debattartikel i en gårdagens tidning tidning. Om skribenten själv råkar ha genomgått lång utbildning, men med dåliga kunskaper i svenska språket, borde vederbörande be någon korrekturläsa.
Ur artikeln:
*"....reser ner i syfte att delta i terroraktioner, ...."
Vad menas med ner?
* "Den förra alliansregeringen hann dels ta fram en strategi mot terrorism, men anslog också resurser, dels skärptes lagen kring rekrytering och utbildning i syfte att begå allvarliga brott som terrorism."
Vilken röra. Olika tidsformer. Lagen skärptes i syfte att begå allvarliga brott som terrorism? Dels...dels felanvänt
"Den förra regeringen (eller Alliansregeringen) utarbetade en strategi mot terrorism och anslog medel (eller avdelade resurser) för bekämpning av terrorism. Den skärpte också lagen om sådan utbildning och rekrytering, som syftar till att begå allvarliga brott som terrorism."
* "...av olika skäl ännu inte används,..."
"...Av olika skäl ännu inte använts, "
* "...kraftigt ökat..."
"...ökat kraftigt..."
* "...i riksdagen lagt initiativ..."
Man lägger inte initiativ, man tar initiativ
* "...ta fram lagförslag om deltagande i väpnad konflikt."
Det är väl lag mot deltagande i väpnad konflikt
* "...kommer fler förundersökningar mot misstänkta att öppnas."
En undersökning genomförs väl och inte öppnas
* " Risken är uppenbar för Säkerhetspolisens möjlighet att signalspana."
Obegriplig mening
* "Risken är också att lagen om terrorism för att stoppa resande eller kunna lagföra och straffa de som kommer tillbaka kommer att försenas..."
flera syftningsfel
Så praktmissen:
* "...flera förebyggande åtgärder måste övervägas för att förhindra att unga inte åker."
Man ska väl rimligen förhindra att unga åker
* "Detta måste fungera bättre i dag,..."
Borde väl stå: ...bättre än i dag
* "...rest tillbaka till Sverige utan att samhället kan agera..."
Olika tidsformer "... rest utan att samhället kunnat agera..."
* Säkerhetspolisen måste redan vid misstanke, om det går att bevisa, bemyndigas.."
Men om det går att bevisa är det väl inte längre en misstanke
Ur artikeln:
*"....reser ner i syfte att delta i terroraktioner, ...."
Vad menas med ner?
* "Den förra alliansregeringen hann dels ta fram en strategi mot terrorism, men anslog också resurser, dels skärptes lagen kring rekrytering och utbildning i syfte att begå allvarliga brott som terrorism."
Vilken röra. Olika tidsformer. Lagen skärptes i syfte att begå allvarliga brott som terrorism? Dels...dels felanvänt
"Den förra regeringen (eller Alliansregeringen) utarbetade en strategi mot terrorism och anslog medel (eller avdelade resurser) för bekämpning av terrorism. Den skärpte också lagen om sådan utbildning och rekrytering, som syftar till att begå allvarliga brott som terrorism."
* "...av olika skäl ännu inte används,..."
"...Av olika skäl ännu inte använts, "
* "...kraftigt ökat..."
"...ökat kraftigt..."
* "...i riksdagen lagt initiativ..."
Man lägger inte initiativ, man tar initiativ
* "...ta fram lagförslag om deltagande i väpnad konflikt."
Det är väl lag mot deltagande i väpnad konflikt
* "...kommer fler förundersökningar mot misstänkta att öppnas."
En undersökning genomförs väl och inte öppnas
* " Risken är uppenbar för Säkerhetspolisens möjlighet att signalspana."
Obegriplig mening
* "Risken är också att lagen om terrorism för att stoppa resande eller kunna lagföra och straffa de som kommer tillbaka kommer att försenas..."
flera syftningsfel
Så praktmissen:
* "...flera förebyggande åtgärder måste övervägas för att förhindra att unga inte åker."
Man ska väl rimligen förhindra att unga åker
* "Detta måste fungera bättre i dag,..."
Borde väl stå: ...bättre än i dag
* "...rest tillbaka till Sverige utan att samhället kan agera..."
Olika tidsformer "... rest utan att samhället kunnat agera..."
* Säkerhetspolisen måste redan vid misstanke, om det går att bevisa, bemyndigas.."
Men om det går att bevisa är det väl inte längre en misstanke
söndag 14 juni 2015
En sämre värld
Det är detta det handlar om.
Berätta för mig ni som är av annan uppfattning än jag: hur kan medlemskap i kärnvapenorganisation öka säkerheten?
"En värld utan militäralliansfria länder blir förmodligen en sämre värld. Valfriheten i trängda lägen kan antas minska.
Berätta för mig ni som är av annan uppfattning än jag: hur kan medlemskap i kärnvapenorganisation öka säkerheten?
"En värld utan militäralliansfria länder blir förmodligen en sämre värld. Valfriheten i trängda lägen kan antas minska.
Hur påverkas olika delar av den ryska befolkningen/identiteten av de nyheter de får del av om vad som sägs i debatten och görs i försvarspolitiken i det Sverige som för många där länge framstått som något av ett idealland?
Hur påverkar det i sin tur rysk militär planering och övningsverksamhet.
Vilka samtal för egentligen UI och FOI med ryska företrädare om värdet av att sluta med militära verksamheter i Östersjön som innebär ett ryskt negativt bidrag till en spiral som redan är rör sig åt fel håll?
Det finns mycket att beakta utöver aspekten att var och en ska få bestämma själv, oavsett hur den andre eller situationen i stort påverkas."
Ställer frågor tills jag får svar
Riksrevisionen tycker att regeringen inte styr sjukvården på ett bra sätt. Se nedan. En del politiker vill, trots detta, att staten ska ta över även driften av sjukvården
Vi har också kunnat läsa om brister i styrningen av skolan. En del politiker vill, trots detta, att staten ska ta över även driften av skolan.
Efter att jag kunnat konstatera att när frågor blir obehagliga svarar politiker med tystnad.
Jag kommer dock att fortsätta att ställa frågor tills jag får svar
"Riksrevisionens granskning av överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården (SoU13)
Socialutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården. Riksrevisionen bedömer att regeringen har använt överenskommelser på ett sätt så att balansen mellan stat och landsting rubbats i styrningen av vården.
Regeringen tänker vidta åtgärder i linje med flera av Riksrevisionens rekommendationer. Bland annat har regeringen som ambition att minska antalet överenskommelser med landstingen och vara mer restriktiv med användandet av prestationsbaserade ersättningar till landstingen.
Socialutskottet ser positivt på regeringens åtgärder. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet."
onsdag 10 juni 2015
Genialt av staten. Lika krav på alla utförare
Åter häpnar jag. Jag häpnar över statens oförmåga att ta sitt ansvar. Nu har man kommit på att man ska ställa samma krav på externa utförare som på offentliga. Detta har man kommit på efter många år med externa utförare. Statligt haveri kallar jag det. Minska statens inflytande. Lägg mer ansvar på kommunerna
"Regeringen bör utreda regler för valfrihet, mångfald och kvalitet i välfärden
Finansutskottet vill att riksdagen uppmanar regeringen att utreda utvecklade och delvis nya regler för att främja valfrihet, mångfald och kvalitet när välfärdstjänster utförs. S, MP och V säger nej till förslaget.
Utgångspunkten för utredningen ska vara att det ska ställas likadana krav på privata och offentliga utförare. Utredningen bör kunna redovisa sina förslag i slutet av 2016.
Regeringens pågående utredning har fel inriktning
I mars 2015 beslutade regeringen att utreda nya regler för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster. Finansutskottet anser att denna utredning är problematisk. För det första skapar utredningen en osäkerhet om vilka regler som ska gälla i framtiden och äventyrar därför långsiktighet och kvalitet i välfärden. För det andra är det osäkert om det finns stöd i riksdagen för den typ av regleringar som utredningen har i uppdrag att föreslå. För det tredje har utredningen fel inriktning. En utredning som har i uppdrag att se över hur vinster kan begränsas och hur exempelvis personaltätheten ska regleras i detalj kommer inte att kunna lösa de utmaningar som välfärden står inför, anser utskottet.
Den nya utredningen ska ha fokus på kvalitetsfrågor
Finansutskottet föreslår i stället att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att så fort som möjligt tillsätta en utredning som får i uppdrag att utreda utvecklade och delvis nya regler som ska garantera valfrihet, mångfald och kvalitet vid utförandet av välfärdstjänster. Utredningens fokus ska ligga på kvalitetsfrågor och den ska bland annat behandla
- tillståndsplikt med ägar- och ledningsprövning
- kravställande och uppföljning av kvalitet
- skarpare sanktioner vid misskötsel.
En utgångspunkt ska vara att det ska ställas likadana krav på både privata och offentliga aktörer. Möjligheterna för små och nya aktörer att starta och driva välfärdsverksamhet ska garanteras. Utredningen bör redovisa sina förslag i slutet av 2016.
Finansutskottets tillkännagivande gjordes efter ett förslag till utskottsinitiativ från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna.
S, MP och V reserverar sig
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger nej till förslaget om tillkännagivande i en reservation. Bland annat delar partierna inte finansutskottets uppfattning att den redan pågående utredningen har fel inriktning eller för snävt uppdrag. Partierna påminner också om att det när det gäller utredningsväsendet framgår av förarbetena till regeringsformen att det ytterst är regeringen som ansvarar för de förslag som läggs fram i riksdagen och att det är upp till regeringen att avgöra hur utredningsarbetet bör bedrivas."
måndag 8 juni 2015
Avfall på drift
Jag vet inte om detta varit en nyhet i media. Åtminstone borde det ha varit. Men har man återfunnit avfallet? Kan det vara så illa att bland farligt avfall finns avfall från kärnkraftverk, ty man har ju ännu inte funnit något acceptabelt sätt att ta hand om det på
"680 000 ton farligt avfall på drift
Riksrevisionen har granskat avfallshanteringen och konstaterar att 680 000 ton farligt avfall är på drift någonstans.
Riksrevisionen har granskat om regeringen och de ansvariga myndigheterna har överblick över vart det farliga avfaller tar vägen och om tillsynen är effektiv. Granskningen visar att informationen om hur mycket farligt avfall som uppkommer och behandlas är mycket osäker.
Exempelvis finns 2012 en oförklarad skillnad på 680 000 ton farligt avfall. Samtidigt finns det stora svårigheter med att spåra det farliga avfallet. Den bristande överblicken och en avsaknad av kartläggning av den olagliga avfallshanteringen gör det svårt att dimensionera tillsynen och sätta in resurser där de gör mest nytta.
Under lång tid har det funnits problem med illegal transport av avfall till länder där det ofta inte kan tas omhand på ett säkert sätt. Illegal handel med avfall har ökat på senare tid. Stora förtjänster och låg upptäcktsrisk är en förklaring.
Det svenska tillsynssystemet omfattar många aktörer på olika nivåer med olika befogenheter och förutsätter en tydlig styrning och samordning för att fungera på ett effektivt sätt. Tillsynsansvaret för avfallstransporter delas mellan länsstyrelserna och kommunerna. Samverkan behöver också ske med Polismyndigheten, Tullverket och i vissa fall Kustbevakningen. Naturvårdsverket beslutar om vissa gränsöverskridande transporter får genomföras.
Granskningen visar att problemen i tillsynsverksamheten är många. Till exempel kontrolleras nästan inga transporter av farligt avfall till Sverige eller inom landets gränser. Genomförandet av tillsynen är också delvis ineffektivt.
Bland annat är det svårt att genomföra tillsyn utanför kontorstid trots att avfallstransporterna sker dygnet runt. Tillsynen skulle även i större utsträckning behöva ske i hamnarna där det finns tillgång till rätt utrustning. Dessutom är sanktionerna som kan bli aktuella vid överträdelser av bestämmelserna sannolikt inte tillräckliga för att avskräcka oseriösa aktörer.
– Det är allvarligt att det finns så många brister på området, inte minst eftersom det globalt finns betydande inslag av brottslig verksamhet med kopplingar till avfallshanteringen. Situationen är bekymmersam och regeringen bör agera, säger riksrevisor Margareta Åberg .
Riksrevisionen anser att regeringen och samverkande statliga myndigheter ska se över ansvar och roller, vidta åtgärder för en mer träffsäker tillsyn, utvecklade arbetssätt samt bättre uppföljning"
Jag börjar bli rädd för våra politiker
I målen för det militära försvaret sägs ingenting om, till exempel, att sträva efter att ingå allians där kärnvapen finns som ett både angreppsvapen och försvarsvapen.
Den politiska diskussionen i Sverige menar jag är dock inte helt i linje med målen. I dag har även Moderaterna deklarerat sin kärlek till kärnvapenorganisationen NATO. Jag efterlyser fortfarande initiativ för spridande av en freds- och ickevåldskultur
Jag börjar nu bli rädd för våra politiker
"Mål för det militära försvaret
Försvarsutskottet föreslår att målet för det militära försvaret från och med 2016 ska vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja vår säkerhet. Detta ska ske genom att
- hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen
- förebygga och hantera konflikter och krig
- skydda Sveriges handlingsfrihet vid politisk, militär eller annan påtryckning och om det krävs försvara Sverige mot incidenter och väpnat angrepp
- skydda samhället."
Utredning behövs nog inte
Visst kan man ha funderingar om det är ekonomiskt försvarbart och resurseffektivt att vårdgivare får etablera vårdcentraler var man vill och landstingen får betala.
Ett vårdvalssystem där patienten får välja vårdcentral bör ingen ha invändningar mot. Motståndet har kommit från konservativa krafter på vänstra sidan i politiken.
Utredning i tid och otid. De frågor, som finns borde gå att få besvarade utan ytterligare utredning. men skyldigheter, som staten uttrycker är inte särskilt mycket värda. Staten vet ju inte hur man ska göra för att förverkliga.
Låt kommunerna överta ansvaret för sjukvården och utforma den i samverkan mellan flera kommuner, inom kommunsamverkansregioner
"Socialutskottet vill inte att regeringen utreder landstingens skyldighet att ha vårdvalssystem
Regeringens utredning om nya regler för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster ska inte lämna förslag som innebär att landstingens skyldighet att ha vårdvalssystem inom primärvården tas bort. Det anser socialutskottet, som också vill att staten stödjer enhetlighet inom landstingen med kunskapsunderlag. S, MP och V reserverar sig mot förslagen.
Dagens vårdvalssystem innebär att patienter har rätt att välja vårdcentral och att vårdgivare får etablera vårdcentraler var de vill. I mars 2015 tillsatte regeringen en utredning som ska föreslå hur den offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster bör regleras. Bland annat ska utredningen lämna förslag om ändrade regler så att landstingen inte längre ska vara skyldiga att ha vårdvalssystem i primärvården. Patienternas rätt att välja vårdcentral ska dock finnas kvar.
Socialutskottet vill att den pågående utredningen inte ska ge förslag som innebär att landstingens skyldighet att ha vårdvalssystem inom primärvården tas bort. Utskottet föreslår därför att riksdagen riktar ett så kallat tillkännagivande till regeringen om detta.
Mer kunskap behövs
Socialutskottet anser också att staten kan bidra till ökad enhetlighet inom vården genom att ta fram kunskapsunderlag för landstingen. Därför vill utskottet även att riksdagen ska uppmana regeringen att ge Myndigheten för vårdanalys i uppdrag att ta fram mer kunskap kring hur landstingens ersättningssystem och primärvårdsuppdrag har påverkat vården för patienterna i primärvården.
Bakom socialutskottets förslag om tillkännagivanden står Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Förslagen grundar sig på en motion från M, C, FP och KD.
Socialutskottets ställningstaganden gjordes när utskottet behandlade en skrivelse från regeringen som gäller Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning. Utskottet föreslog också att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
S, MP och V reserverar sig
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger nej till förslagen om tillkännagivanden. Bland annat anser de att det inte behövs något ytterligare uppdrag till den pågående utredningen om offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster"
|
söndag 7 juni 2015
Regionkommun bara ett första steg
Det här beslutet är några månader gammalt. Inget revolutionerande beslut. Skillnaden blir att vissa verksamheter inom för medborgarna gömda organ flyttas till ett synligt och bevakat men dysfunktionellt.
Nästa steg måste bli en kommunreform med större och färre kommuner, som ges totalansvaret för all välfärdsproduktion och där man för sjukvård och kollektivtrafik bildar samverkanskommuner
"Landstinget förbereder ansökan om att bilda region
Uppsala län kan bli en regionkommun från år 2017. Landstingsstyrelsen beslutade att ta de första stegen mot att förbereda en ansökan till regeringen.
Frågan om en eventuell regionbildning har diskuterats med kommunernas politiska ledningar och man är överens om att påbörja en process för att kunna bilda region från 2015. Syftet är bland annat att stärka utvecklingen i länet, effektivisera styrningen och öka det demokratiska inflytandet.
Om Uppsala län blir en regionkommun innebär det att Landstinget i Uppsala län och Regionförbundet Uppsala län går samman. Valen till landstingsfullmäktige ersätts i så fall av val till regionfullmäktige.
En förutsättning för att regionkommunen ska kunna bildas är att den godkänns av riksdagen.
Landstingsstyrelsen gav landstingsdirektören i uppdrag att tillsammans med regiondirektören vara projektledare för regionkommunbildningen och att ta fram ett remissunderlag till länets kommuner."
Klok artikel
Den här artikeln är ett år gammal, men lika aktuell i dag. Och lika klok i dag som då
"Även andra säkerhetspolitiska faktorer talar för att Sverige inte bör överge sin väl förankrade militära allinsfrihet. Under de senaste tvåhundra åren har den bidragit till att vi inte blivit indragna i krig. I dag finns inte några hot som kräver att vi överger denna politik. ANNONS: Ett lands säkerhetspolitik bestäms huvudsakligen av dess geopolitiska läge och vilka grannländer man har, i Sveriges fall Östersjöområdet med våra nordiska grannländer, Ryssland, Baltikum, Polen och Tyskland. I debatten utmålas Ryssland som ett hot mot Sverige. Sverige har dock inte ett sådant strategiskt intresse för Ryssland att ett isolerat ryskt väpnat anfall på Sverige framstår som tänkbart i någon framtida konfliktsituation. Oavsett Nato är Sverige fast förankrat i den västeuropeiska gemenskapen och med goda bilaterala relationer till USA och andra länder. Än viktigare är att dagens Ryssland inte kan jämställas med gårdagens imperialistiska Sovjetunionen. Rysslands säkerhetsproblem finns i söder och i öst, inte i väst. Det spekuleras mycket om att en militär konflikt skulle kunna utbryta mellan Ryssland och de baltiska staterna och att Sverige i så fall skulle bli indraget. Visst finns det bilaterala motsättningar och friktioner mellan ryssar och balter. Det ankommer i första hand på parterna att lösa dem. Skulle relationerna gravt försämras har de baltiska staterna ett starkt stöd i ryggen genom sitt medlemskap i EU och i Nato. Det är otänkbart att Ryssland i ett sådant läge skulle välja en väpnad konfrontation. Vad gäller Sverige innebär inte den ensidiga svenska solidaritetsklausulen att Sverige har skyldighet att ge militär hjälp till något annat land. Däremot omfattas vi av EU:s allmänna solidaritetsklausul, vilket innebär att vi kan ge andra EU-länder, inklusive våra nordiska grannländer, den humanitära och politiska assistans vi är villiga och kapabla till. Till detta kommer kärnvapenproblematiken. Ett centralt element i Natos försvar av medlemsstaternas säkerhet utgör användning av kärnvapen för ömsesidigt garanterad förstörelse, senast fastställt i Natos strategiska doktrin, antagen i Lissabon 2010 av alla medlemsstater. Som Natostat och som medlem i organisationens nukleära planeringsgrupp skulle Sverige ha svårt att trovärdigt fortsätta sin traditionella politik att verka för avskaffande av alla kärnvapen. Ett svenskt medlemskap i Nato är emellertid inte så mycket en militär fråga som en fråga om hur det säkerhetspolitiska läget i Östersjöområdet påverkas och därmed även Sverige. Det är en fredsfråga, inte en krigsfråga. För det första torde det vara uteslutet att Sverige ensamt skulle gå med i Nato, utan sker det, sker det tillsammans med Finland. Detta skulle innebära en radikal förändring av det fredstida säkerhetspolitiska läget i Europas nordöstra hörn, inklusive Östersjöområdet. Rysslands förhållande till Nato är fortfarande antagonistiskt. På rysk sida skulle man uppleva ett svensk-finskt medlemskap i Nato som en stor säkerhetspolitisk förändring till det sämre med tanke på ländernas närhet till nordvästra Ryssland med Sankt Petersburg, Murmanskområdet och Kaliningrad. Ryska "stabsöverstar" kommer att göra nya kalkyler över hur ryska säkerhetsintressen påverkas av att Nato kommer närmare Ryssland med gemensamma övningar, förhandslagring av materiel, frambasering av flyg och andra förberedelser. Det skulle leda till planering av tidiga preventiva ryska åtgärder samt till ökad rysk militär övningsverksamhet i fredstid. Följden torde bli ökat misstroende i regionen och risk för spänningshöjande incidenter. För det är ju ingen tvekan om att ett svenskt och ett finskt medlemskap i Nato skulle vara riktat mot Ryssland. Finlands officiella inställning – liksom Sveriges – är också att Natomedlemskap inte är en aktuell fråga. Ibland framförs att vi bör gå med i Nato för att få större inflytande i gemensamma säkerhetsfrågor och vid deltagande i fredsbevarande operationer. Det är ett svagt argument, eftersom vi redan är en uppskattad partner till Nato och har det inflytande vi behöver i de operationer vi väljer att delta i. Sedan kan man fråga sig hur mycket ett sådant inflytande är värt för Sveriges del i en organisation som alltmer engagerar sig i utomeuropeiska aktioner. I sådana situationer bör Sveriges främsta samarbetspartner vara FN och EU, inte Nato. Beträffande det potentiella inflytandet bör noteras att i Nato, till skillnad från i EU, en stormakt – USA – är totalt dominerande. Förmodligen har vi bilateralt större inflytande på USA än vad vi skulle få som en av flera småstater i militäralliansen. Det är inte heller så att ett medlemskap i Nato i sig leder till ett starkare svenskt försvar. Sveriges anslår för närvarande knappt 1,2 procent av BNP till försvaret; Natos norm är 2 procent. Att Nato skulle subventionera det rika Sveriges försvarsmakt kommer inte på fråga. Ett medlemskap i Nato vore en stor förändring av Sveriges politik, minst lika stor som beslutet att gå med i EU. Ett beslut om Nato kan inte tas utan folkomröstning och utan att alla regeringsfähiga partier är med på båten. Debatten och folkomröstningen riskerar att bli uppslitande i avsaknad av yttre hot mot Sveriges säkerhet. Det skulle inte göra Sverige till ett stabilare land. Man kan notera att av riksdagspartierna endast Folkpartiet driver frågan om svenskt Natomedlemskap, även om Moderaterna är positiva och sympatisörer finns hos Kristdemokraterna. En folkomröstning om svenskt Natomedlemskap torde med säkerhet ge ett nej. I stället för att bli medlemmar av Nato bör vi ägna oss åt ett mer målinriktat arbete för säkerhetspolitisk avspänning och nedrustning i Europa. Det finns fortfarande mycket utrikespolitisk och inrikespolitisk spänning i Europa beroende på historiska oförrätter, fördomar och farhågor, etnisk och religiös splittring med mera. Eftersom Sveriges säkerhet i första hand skulle hotas av en ny konflikt i Europa mellan Ryssland och västmakterna, bör vi använda vår säkerhetspolitiska förmåga till att bidra till mera avspänning mellan dessa länder. Vi bör göra detta inom EU och OSSE men även bilateralt i relation till Ryssland och USA, liksom internationellt på nedrustningsområdet och över huvud taget beträffande förtroendeskapande åtgärder inklusive frihandel och visumfrihet. Detta är en politik som bättre tjänar Sveriges och Europas intressen än att vi blir medlemmar av militäralliansen Nato. Hans Blix, fd utrikesminister, chef för IAEA, chef för FN:s vapeninspektörer i Irak Rolf Ekéus, fd ordförande för FN:s Irakkommission, Washingtonambassadör Sven Hirdman, fd statssekreterare i försvarsdepartementet, Moskvaambassadört"
"Även andra säkerhetspolitiska faktorer talar för att Sverige inte bör överge sin väl förankrade militära allinsfrihet. Under de senaste tvåhundra åren har den bidragit till att vi inte blivit indragna i krig. I dag finns inte några hot som kräver att vi överger denna politik. ANNONS: Ett lands säkerhetspolitik bestäms huvudsakligen av dess geopolitiska läge och vilka grannländer man har, i Sveriges fall Östersjöområdet med våra nordiska grannländer, Ryssland, Baltikum, Polen och Tyskland. I debatten utmålas Ryssland som ett hot mot Sverige. Sverige har dock inte ett sådant strategiskt intresse för Ryssland att ett isolerat ryskt väpnat anfall på Sverige framstår som tänkbart i någon framtida konfliktsituation. Oavsett Nato är Sverige fast förankrat i den västeuropeiska gemenskapen och med goda bilaterala relationer till USA och andra länder. Än viktigare är att dagens Ryssland inte kan jämställas med gårdagens imperialistiska Sovjetunionen. Rysslands säkerhetsproblem finns i söder och i öst, inte i väst. Det spekuleras mycket om att en militär konflikt skulle kunna utbryta mellan Ryssland och de baltiska staterna och att Sverige i så fall skulle bli indraget. Visst finns det bilaterala motsättningar och friktioner mellan ryssar och balter. Det ankommer i första hand på parterna att lösa dem. Skulle relationerna gravt försämras har de baltiska staterna ett starkt stöd i ryggen genom sitt medlemskap i EU och i Nato. Det är otänkbart att Ryssland i ett sådant läge skulle välja en väpnad konfrontation. Vad gäller Sverige innebär inte den ensidiga svenska solidaritetsklausulen att Sverige har skyldighet att ge militär hjälp till något annat land. Däremot omfattas vi av EU:s allmänna solidaritetsklausul, vilket innebär att vi kan ge andra EU-länder, inklusive våra nordiska grannländer, den humanitära och politiska assistans vi är villiga och kapabla till. Till detta kommer kärnvapenproblematiken. Ett centralt element i Natos försvar av medlemsstaternas säkerhet utgör användning av kärnvapen för ömsesidigt garanterad förstörelse, senast fastställt i Natos strategiska doktrin, antagen i Lissabon 2010 av alla medlemsstater. Som Natostat och som medlem i organisationens nukleära planeringsgrupp skulle Sverige ha svårt att trovärdigt fortsätta sin traditionella politik att verka för avskaffande av alla kärnvapen. Ett svenskt medlemskap i Nato är emellertid inte så mycket en militär fråga som en fråga om hur det säkerhetspolitiska läget i Östersjöområdet påverkas och därmed även Sverige. Det är en fredsfråga, inte en krigsfråga. För det första torde det vara uteslutet att Sverige ensamt skulle gå med i Nato, utan sker det, sker det tillsammans med Finland. Detta skulle innebära en radikal förändring av det fredstida säkerhetspolitiska läget i Europas nordöstra hörn, inklusive Östersjöområdet. Rysslands förhållande till Nato är fortfarande antagonistiskt. På rysk sida skulle man uppleva ett svensk-finskt medlemskap i Nato som en stor säkerhetspolitisk förändring till det sämre med tanke på ländernas närhet till nordvästra Ryssland med Sankt Petersburg, Murmanskområdet och Kaliningrad. Ryska "stabsöverstar" kommer att göra nya kalkyler över hur ryska säkerhetsintressen påverkas av att Nato kommer närmare Ryssland med gemensamma övningar, förhandslagring av materiel, frambasering av flyg och andra förberedelser. Det skulle leda till planering av tidiga preventiva ryska åtgärder samt till ökad rysk militär övningsverksamhet i fredstid. Följden torde bli ökat misstroende i regionen och risk för spänningshöjande incidenter. För det är ju ingen tvekan om att ett svenskt och ett finskt medlemskap i Nato skulle vara riktat mot Ryssland. Finlands officiella inställning – liksom Sveriges – är också att Natomedlemskap inte är en aktuell fråga. Ibland framförs att vi bör gå med i Nato för att få större inflytande i gemensamma säkerhetsfrågor och vid deltagande i fredsbevarande operationer. Det är ett svagt argument, eftersom vi redan är en uppskattad partner till Nato och har det inflytande vi behöver i de operationer vi väljer att delta i. Sedan kan man fråga sig hur mycket ett sådant inflytande är värt för Sveriges del i en organisation som alltmer engagerar sig i utomeuropeiska aktioner. I sådana situationer bör Sveriges främsta samarbetspartner vara FN och EU, inte Nato. Beträffande det potentiella inflytandet bör noteras att i Nato, till skillnad från i EU, en stormakt – USA – är totalt dominerande. Förmodligen har vi bilateralt större inflytande på USA än vad vi skulle få som en av flera småstater i militäralliansen. Det är inte heller så att ett medlemskap i Nato i sig leder till ett starkare svenskt försvar. Sveriges anslår för närvarande knappt 1,2 procent av BNP till försvaret; Natos norm är 2 procent. Att Nato skulle subventionera det rika Sveriges försvarsmakt kommer inte på fråga. Ett medlemskap i Nato vore en stor förändring av Sveriges politik, minst lika stor som beslutet att gå med i EU. Ett beslut om Nato kan inte tas utan folkomröstning och utan att alla regeringsfähiga partier är med på båten. Debatten och folkomröstningen riskerar att bli uppslitande i avsaknad av yttre hot mot Sveriges säkerhet. Det skulle inte göra Sverige till ett stabilare land. Man kan notera att av riksdagspartierna endast Folkpartiet driver frågan om svenskt Natomedlemskap, även om Moderaterna är positiva och sympatisörer finns hos Kristdemokraterna. En folkomröstning om svenskt Natomedlemskap torde med säkerhet ge ett nej. I stället för att bli medlemmar av Nato bör vi ägna oss åt ett mer målinriktat arbete för säkerhetspolitisk avspänning och nedrustning i Europa. Det finns fortfarande mycket utrikespolitisk och inrikespolitisk spänning i Europa beroende på historiska oförrätter, fördomar och farhågor, etnisk och religiös splittring med mera. Eftersom Sveriges säkerhet i första hand skulle hotas av en ny konflikt i Europa mellan Ryssland och västmakterna, bör vi använda vår säkerhetspolitiska förmåga till att bidra till mera avspänning mellan dessa länder. Vi bör göra detta inom EU och OSSE men även bilateralt i relation till Ryssland och USA, liksom internationellt på nedrustningsområdet och över huvud taget beträffande förtroendeskapande åtgärder inklusive frihandel och visumfrihet. Detta är en politik som bättre tjänar Sveriges och Europas intressen än att vi blir medlemmar av militäralliansen Nato. Hans Blix, fd utrikesminister, chef för IAEA, chef för FN:s vapeninspektörer i Irak Rolf Ekéus, fd ordförande för FN:s Irakkommission, Washingtonambassadör Sven Hirdman, fd statssekreterare i försvarsdepartementet, Moskvaambassadört"
Förhindra införsel av vapen
All vapenhantering är farlig, men i olika grad. Att ställa olika krav på införsel till Sverige från EU-land och från icke EU-land är för mig svårbegripligt. Införsel av vapen ska vara näst intill omöjlig
Regeringen bör arbeta för att vapen ska gå att spåra inom EU (JuU26)
Dagens krav på märkning av vapen som förs in i Sverige från andra länder kommer framöver bara att gälla för införsel av vapen från länder som inte är med EU. Polisen kommer att få ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt vapenlagen eller tillhörande föreskrifter. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Att kravet på märkning av vapen som handlas inom EU tas bort kan göra det svårare att bekämpa olagliga vapen. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att ta initiativ till åtgärder inom EU för att göra det lättare att spåra vapen som det handlas med i EU. Riksdagen uppmanade också regeringen att
- se till att det införs ett digitalt vapenhandlarregister i Sverige som är integrerat med polisens vapenregister
- se till att det införs ett digitalt arkiv för vapendeklarationer som ska underlätta för vapenhandlare att redogöra för varaktig in- och utförsel av vapen till och från landet
Riksdagen måste ange vilka internetsidor elever får besöka
Nu har skoldebatten fångat väsentligheterna. Äntligen kommer ministrar att utöva tillsyn över att elever inte har med sig en mobiltelefon i klassrummet. Jag tycker det är bra att en regering visar vad man vill. Den lagstiftning vi nu kan förvänta oss kommer att tillse att eleven ägnar sig åt väsentligheter.
Den nya lagstiftningen torde komma att behandla även andra viktiga frågor, som man inte kan överlåta till varje enskild skola att ta ställning till. Mindre makt till lärarna och mer makt till ministrar i Stockholm; då får vi en skola i världsklass. Lagen måste självklart reglera även hur datorer får användas. Modern teknik har sina risker. Riksdagen måste precisera vilka sidor på internet, som eleven får besöka, för att inte tala om vikten av att klara ut vad eleven får ha på huvudet. Och, hur mycket får elever prata.
Visserligen har staten haft svårt att klara sin uppgift att tillse att skolorna är likvärdiga över landet, men förklaringen måste ju vara att staten inte fått bestämma om, till exempel, vilka tekniska hjälpmedel, som får finnas i skolsalen.
En liten tveksamhet dyker nu upp hos mig. Staten har stiftat många lagar och utfärdat många förordningar. Tyvärr har den inte lyckats genomföra dem. Tänk om det blir likadant med lagen om mobil, keps och intenetanvändning
Den nya lagstiftningen torde komma att behandla även andra viktiga frågor, som man inte kan överlåta till varje enskild skola att ta ställning till. Mindre makt till lärarna och mer makt till ministrar i Stockholm; då får vi en skola i världsklass. Lagen måste självklart reglera även hur datorer får användas. Modern teknik har sina risker. Riksdagen måste precisera vilka sidor på internet, som eleven får besöka, för att inte tala om vikten av att klara ut vad eleven får ha på huvudet. Och, hur mycket får elever prata.
Visserligen har staten haft svårt att klara sin uppgift att tillse att skolorna är likvärdiga över landet, men förklaringen måste ju vara att staten inte fått bestämma om, till exempel, vilka tekniska hjälpmedel, som får finnas i skolsalen.
En liten tveksamhet dyker nu upp hos mig. Staten har stiftat många lagar och utfärdat många förordningar. Tyvärr har den inte lyckats genomföra dem. Tänk om det blir likadant med lagen om mobil, keps och intenetanvändning
tisdag 2 juni 2015
Riktlinjer för självklarheter
Eh? Tänk att man utfärdar riktlinjer för självklarheter.
"Nya riktlinjer för finansieringsprinciper antagna
När ett politiskt beslutas som innebär en verksamhetsförändring ska beslutet också ge besked om hur det ska finansieras. Det är innebörden av nya riktlinjer för finansieringsprinciper i beslutsförslag, som godkändes av landstingsstyrelsen.
Av riktlinjerna framgår också att när det införs nya lagar, regler eller myndighetsbeslut som väsentligen påverkar en förvaltnings ekonomi, ska detta hanteras i landtingets ordinarie budgetprocess."
måndag 1 juni 2015
Landstinget tar bort något som inte finns
Landstingsstyrelsen föreslår att styrformen beställa - utföra ska avskaffas. Det går ju inte, eftersom den aldrig införts.
Den föreslagna nya formen för politiska styrningen är i linje med vad jag under många år hävdat måste införas. Ja, mycket tyder på att man tagit till sig mina argument.
"Ny förtroendemannaorganisation föreslås
Landstingsstyrelsen ställde sig bakom ett förslag till en ny förtroendemannaorganisation. Den nya organisationen ska enligt förslaget införas den 1 januari 2016.
Ändringarna berör främst hälso- och sjukvården. Följande föreslås
- Den nuvarande beställar- och utförarmodellen avskaffas.
- Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen tas bort.
- Tre nya nämnder inrättas: en sjukhusstyrelse med ansvar för bland annat vårdproduktion, utbildning och forskning vid Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping, en vårdnämnd med ansvar för bland annat primärvård, närvård, habilitering och tandvård samt en fastighets-, teknik och servicenämnd.
- Det nuvarande utskottet för forskning, utveckling och utbildning får ett utökat uppdrag att också ha ett helhetsperspektiv för strategiska frågor inom hälso- och sjukvården. Antalet ledamöter i utskottet utökas från fem till nio.
- Landstingsstyrelsen utökas från 15 till 19 ledamöter.
Det slutgiltiga beslutet om ny organisation fattas av landstingsfullmäktige vid sammanträdet den 15-16 juni.
Landstingsstyrelsen gav också landstingsdirektören i uppdrag att lämna förslag till en ny tjänstemannaorganisation som är anpassad till den nya förtroendemannaorganisationen. Förslaget ska lämnas senast vid landstingsstyrelsens sammanträde i november.
Landstingsstyrelsen gav också landstingsdirektören i uppdrag att lämna förslag till en ny tjänstemannaorganisation som är anpassad till den nya förtroendemannaorganisationen. Förslaget ska lämnas senast vid landstingsstyrelsens sammanträde i november.
(V) lämnade ett yrkande om att det skulle bildas en hälso- och sjukvårdsberedning under landstingsstyrelsen och att hälso- och sjukvården ska hållas samman i en enda sjukvårdsstyrelse. (SD) lämnade ett yrkande om att fastighets- teknik- och servicenämndens ansvar ska placeras under landstingsstyrelsen och ett tilläggsyrkande om att den föreslagna nämnden ska ha 11+7 ledamöter. (KD) yrkade på återremiss. (M) lämnade ett tilläggsyrkande om att personalutskottet skulle tas bort och ersättas med ett FoU-utskott. Samtliga yrkanden avslogs. (M), (V), (SD) och (KD) reserverade sig."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)