torsdag 10 september 2015

Om Raoul Wallenberg levt i dag...

Raoul Wallenbergs dag inträffade den 27 augusti. Jag ville repetera. Jag läste Wikipedia.
Starkare än någonsin kände jag att information behöver spridas. 
Raoul Wallenberg avskydde våldet. Om han levt i dag skulle ha ha, tror jag, starkt propagerat mot en svensk anslutning till kärnvapenorganisation.

"Raoul Wallenberg var en ung man som gick sin egen väg. Han hade tidigt sett krigets grymhet och följder genom sina resor. Wallenbergs stora språkbegåvning gjorde att han tog sig fram i kritiska och farliga situationer.
Som svensk diplomat arbetade han på ambassaden i Budapest under andra världskrigets slutskede. Hans gärning i Budapest är unik. Genom mod, kunnighet, organisationsförmåga, uppfinningsrikedom och fräckhet räddade han tiotusentals judar undan förintelsen.
raoultrap

Raoul föddes 1912 faderlös, hans pappa hade gått bort tre månader innan Raoul föddes. Raoul växte upp ensam med sin unga mamma Maj och med farfar Gustaf Wallenberg i en betydelsefull roll. Gustaf Wallenberg ville att sonsonen skulle skaffa sig internationell erfarenhet och stifta bekantskap med främmande kulturer. Han skulle bli en världsmedborgare. Han skickades som 12-åring på språkresa och sedan varje sommar fick han lära sig språk, tyska, franska, engelska. Gustaf Wallenberg ville att Raoul skulle tillbringa några år i USA, inte bara för att lära sig engelska flytande utan också för att få i sig lite av den amerikanska andan – satsa på dig själv-mentaliten och optimism, övertygelsen att ingenting är omöjligt. Han studerade arkitektur. Sen tillbringade han ett halvår i Sydafrika och i palestinska Haifa (dagens Israel), där han upplevde rasdiskriminering.
Wallenberg brukade skämta om han innerst inne var en ganska feg person, men han hade en inre kompass.
Rekryteras till BudapestI början av 1944 skapades den amerikanska myndigheten War Refugee Board i syfte att rädda judar undan Förintelsen. Mycket snart identifierade man risken för att den ungerska judiska befolkningen skulle utplånas. Under våren 1944 deporteras hundratusentals judar till Auschwitz. Några länder som hade diplomatisk representation i Budapest hade börjat distribuera s k skyddspass till medborgare med anknytning till det egna landet. Nu sökte War Refugee Board en svensk som skulle kunna komma till Budapest som diplomat och bedriva ett projekt för att rädda judar.
ImageHandler
Budapest, hösten 1944. Wallenberg till höger omgiven av ungerska medarbetare. Foto: Thomas Veres, reproduktion: Karl Gabor.
Raoul Wallenbergs chef på Mellaneuropeiska Handelsaktiebolaget hette Koloman Lauer, med ursprung i Ungern. Kontoret fanns på Strandvägen 7A, i samma hus som delar av den amerikanska ambassaden, som fått i uppdrag att leta efter en lämplig svensk. Lauer föreslog sin språkbegåvade medarbetare. Förslaget kom att bifallas både av amerikanerna och det svenska utrikesdepartementet.
När den 32-årige Raoul Wallenberg, med titeln legationssekreterare, anländer till Budapest den 9 juli 1944, hade nazisterna redan skickat över 435 000 judar från den ungerska landsbygden till koncentrationslägret i Auschwitz. I Budapest fanns 230 000 judar kvar, vilka fick bo i särskilda hus och var tvungna att bära den gula davidsstjärnan väl synlig på bröstet.
Tiotusentals räddas
Sverige hade redan börjat utfärda skyddspass och den unge diplomaten Per Anger hade utfört storverk. Men Wallenberg kunde snabbt mångdubbla insatserna. Genom en kombination av personligt mod, fräckhet, kunskap och en ovanlig auktoritet lyckades han rädda tiotusentals människor undan döden.
Genom sin kreativitet, skapade han nya skyddspass som såg mycket officiella ut: med stämplar, signaturer, foto och de är på både tyska och ungerska, i gult och blått som den svenska flaggan, fast tvärtom. Den som fick en sådant skyddspass blev inte svensk medborgare, men i krigets Budapest uppfattades det ändå så. Inget dokument blev så övertydande och skyddande som Raoul Wallenbergs skånska skyddspass.
Han anställde många av sina skyddslingar på detta sättet kunde han även rädda deras familjer. Han köpte in hus, svenskhusen eller Wallenbergstaden i folkmun, han hängde svenska flaggan utanpå och hävdade att de var diplomatiskt territorium.
Wallenberg lyckades också organisera de övriga länder som arbetade för att rädda judar så att de gemensamt stoppade en planerad massaker, stormningen av ghettot i Budapest.
Fängslad av ryssarnaRöda armén närmade sig Budapest och Raoul Wallenberg beslöt sig för att söka upp ryssarna, både för att utverka att de snabbt intog och skyddade ghettot och för att presentera en plan för återuppbyggnad av Ungern. Men ryssarna tog Wallenberg till fånga, fängslade honom i det ökända Lubjankafängelset och vad som sedan hände är inte helt bevisat. Ryssarna hävdar att han dog, eller mördades, i fängelset 1947. Men några riktigt säkra bevis har inte kunnat visas fram.
Ett diplomatiskt misslyckandeDen svenska skandalen inträffade när det stod klart att Wallenberg var borta. Svenskarna tog inte chansen att genomföra personutbyten. Sverige, under utrikesminister Östen Undén, var passivt och undflyende och ryssarna fick med all sannolikhet intrycket att Sverige inte brydde sig om Wallenbergs öde. Först på 1950-talet började den svenska regeringen intressera sig för Raoul Wallenbergs öde.
I en omfattande officiell rapport 2003, en utredning ledd av Ingemar Eliasson. Rapporten “Ett diplomatiskt misslyckande” visar hur katastrofalt passivt Sverige agerade.
Världen minns Raoul WallenbergIngen svensk har fått så många skolor, gator, parker uppkallade efter sig som Raoul Wallenberg fått. Det finns Raoul Wallenberg-monument öser hela världen. Han har blivit hedersmedborgare i USA, Kanada, Australien och Israel. Wallenbergs storhet visas av att han är den andre efter Winston Churchill som blivit hedersmedborgare i USA.
Det har gjorts dokumentärer, spelfilmer, musikaler och skrivit operor och böcker om Raoul Wallenberg. Ändå är denne store svensk så okänd i Sverige.
Kanske finns det i vetskapen om hur Sverige misskötte det så kallade Wallenbergärendet en förklaring till att hans gärning blivit så lite uppmärksammad i Sverige.
2012 skulle Raoul Wallenberg ha blivit 100 år. Den svenska regeringen beslutade att både i Sverige och utomlands uppmärksamma detta. Över hela världen hedrade människor, organisationer och stater Raoul Wallenberg.
I en tid där personligt mod och vilja att gå utöver de egna intressena för att bekämpa främlingsfientlighet är alltför sällsynt, behövs Raoul Wallenberg som förebild. Därför har nu den 27 augusti blivit Raoul Wallenbergs dag. Läs mer om det här.

Inga kommentarer: