fredag 14 oktober 2016

Om Turkiet i Europarådet

Det är sådant här som borde vara huvudfokus för svenska politiker i arbetet för ökad säkerhet. 

Aktuellt

 

Svenska ledamöter debatterade utvecklingen i Turkiet i Europarådets parlamentariska församling

Den 10-14 oktober höll Europarådets parlamentariska församling, PACE, sin fjärde session för året i Strasbourg. Svenska riksdagsledamöter deltog aktivt i debatterna. Överst på agendan stod utvecklingen för demokratin i Turkiet efter sommarens kuppförsök och konsekvenserna av konflikten i Ukraina.
På temat Ukraina antog församlingen två resolutioner. Den ena med fokus på de politiska konsekvenserna av konflikten och den andra om juridiska åtgärder för att motverka kränkningar av mänskliga rättigheter i områden utanför den ukrainska statens kontroll. Svenska ledamöter framförde sitt stöd för de bakomliggande rapporterna, för Ukrainas territoriella integritet och genomförandet av Minsköverenskommelsen.

Debatt om Turkiets utveckling efter kuppförsöket

En aktuell debatt hölls om utvecklingen i Turkiet efter kuppförsöket i juli 2016. I debatten framhölls särskilt behovet av att Turkiska statens reaktion på kuppförsöket ska vara proportionell och att den sker inom den demokratiska rättsstatens ramar.
Svenska ledamöter framförde sitt stöd för uttrycks- och mediefrihet och transparens och proportionalitet i rättsskipningen. De betonade vikten av att Turkiet inte inför dödsstraff och att landets minoriteter och politiska opposition respekteras.

Migration och idrott för alla också i fokus

Församlingen antog en resolution som uppmanade alla Europarådsmedlemmar att ratificera Romfördraget, inkl. "Kampalatilläggen" och att införa fördraget i nationell lagstiftning.
Förslag till resolutioner om Europas demografiska utveckling och migration samt skydd för ensamkommande barn debatterades och antogs. En resolution om sportens betydelse för jämställdhet, integration och social rättvisa antogs också.
Andra rapporter som debatterades berörde surrogatbarns rättigheter, skattemässig och social rättvisa i förhållande till panamadokumenten samt att motverka kvinnlig könsstympning i Europa. De två senare rapporterna ledde till antagna resolutioner.

Vaclav Havelpriset för mänskliga rättigheter

Priset gick i år till den yazidiska människorättsaktivisten Nadia Murad. Nadia Murad som själv varit fånge hos islamiska staten i Irak men lyckats fly, får priset för sin kamp mot Islamiska statens förslavande av, och handel med, kvinnor och barn.

Inga kommentarer: