Hur ska kraven vid offentlig upphandling utformas?

Krav gällande arbetstid, lön och semester vid upphandling? Är det inte något i grunden feltänkt om man svarar ja. Men problemet är alternativet. Borde vara så att man i andra termer än nämnda uttrycker, till exempel, etiska krav. Men hur gör man det? "Miljöhänsyn, sociala hänsyn och arbetsrättsliga hänsyn ges ökat utrymme", sägs i förslaget. Jo det känns som riktiga termer. Man uttrycker inte miljökrav i termer av vad företagets bilar ska drivas av.

Det här är viktiga principiella frågor. Löser man dom inte går vi mot en statlig styrning av de företag, som levererar till offentlig sektor

                                                                       En samling politiska

                                                                                         artiklar. "Politik på Gott och

                                                                                         ont" 50 kr

Nej till regeringens förslag om arbetsrättsliga krav vid upphandling

Finansutskottet föreslår att riksdagen i huvudsak säger ja till regeringens förslag om nya lagar kring offentlig upphandling. Finansutskottet säger nej till de delar av förslaget som handlar om att myndigheter ska kunna ställa krav på arbetstid, lön och semester för leverantörernas personal.

Regeringens förslag om offentlig upphandling utgår från tvingande EU-regler. Bestämmelserna utvecklar den reglering som nu gäller för upphandling. Särskilt utvecklas skyldigheterna och möjligheterna att genom upphandling främja samhälleliga mål. Miljöhänsyn, sociala hänsyn och arbetsrättsliga hänsyn ges ökat utrymme. Bland annat ska en leverantör som inte brytt sig om sina skyldigheter när det gäller miljö, arbetsrätt och sociala frågor kunna uteslutas från en upphandling. Regeringens förslag innebär också att tidsfristerna för att komma in med anbudsansökningar kortas. Förändringarna föreslås börja gälla 1 januari 2017.

Nej till förslag om krav gällande arbetstid, lön och semester

Regeringens förslag innebär också att en myndighet som upphandlar vid behov ska ställa krav på lön, arbetstid och semester när det gäller leverantörernas personal. Kraven ska i sådana fall ställas i upphandlingens slutfas. Finansutskottet anser dock att förslaget inte är utformat på ett sådant sätt att det kan ligga till grund för lagstiftning. Utskottet menar att förslaget kommer vara svårt att genomföra i praktiken och kommer att medföra oönskade konsekvenser. Bland annat kommer företag utan kollektivavtal att missgynnas eftersom de blir tvungna att erbjuda sina anställda bättre förmåner än de företag som är kollektivavtalsanslutna. Det eftersom kollektivavtalen ger möjlighet att avtala bort vissa förmåner. Då många små företag saknar kollektivavtal kommer förslaget enligt utskottet att slå hårt mot dem. De företag som inte är kollektivavtalsanslutna får därför sämre möjlighet att erbjuda ett bra anbud till den upphandlande myndigheten. En konsekvens kan bli att företag låter bli att lägga anbud. Dessutom kan föreslaget innebära problem för de upphandlade myndigheterna då de måste ge sig in i och tolka olika kollektivavtal.

Nej till förslag om krav på försäkring och pension

Utskottet säger också nej till regeringens förslag om att ge upphandlade myndigheter rätt att ställa krav på att företagen ska erbjuda sina anställda försäkringar och tjänstepension. Utskottet anser att det riskerar att missgynna svenska företag då reglerna inte är lika långtgående inom EU-rätten. Svenska företag skulle på så sätt vara tvungna att leva upp till betydligt högre krav än utländska företag. Enligt utskottet skulle detta dessutom innebära att många företag inte ens kan delta i upphandlingar eftersom många försäkringar bara är tillgängliga genom kollektivavtal.

Regeringen bör vid behov återkomma med nya förslag

Finansutskottet föreslår därför att riksdagen säger nej till regeringens förslag på dessa områden. Om regeringen anser att lagstiftningen behöver kompletteras i något avseende för att fullt ut genomföra EU-reglerna bör regeringen återkomma med nya förslag till riksdagen. De nya förslagen bör ta hänsyn till de synpunkter som utskottet nu lämnat. Utskottet föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande med de här uppmaningarna till regeringen.

S, MP och V reserverar sig

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet håller inte med utskottsmajoriteten om att riksdagen borde säga nej till delar av regeringens förslag. De tre partierna anser istället att riksdagen ska säga ja till hela regeringens förslag.