Nya onödiga uppgifter för riksdagen

Riksdagsbeslut 14 december • Pengar till studiestöd (UbU2) • EU-förslag om en gemensam bolagsskattebas strider mot subsidiaritetsprincipen (SkU16) • EU-förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas strider mot subsidiaritetsprincipen (SkU17) • EU-förslag om mekanismer för att lösa tvister vid dubbelbeskattning strider mot subsidiaritetsprincipen (SkU18) • EU-förslag om hybrida missmatchningar med tredjeländer strider mot subsidiaritetsprincipen (SkU19) • Pengar till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1) • Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan (UFöU1) • Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak (UFöU2)
	Pengar till studiestöd (UbU2)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten för 2017 inom utgiftsområdet 15 Studiestöd. Sammanlagt går 22,4 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till bidrag till studiemedel (15,3 miljarder) och studiehjälp (3,4 miljarder). Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden, bland annat när det gäller bidrag till studiesociala ändamål.
	EU-förslag om en gemensam bolagsskattebas strider mot subsidiaritetsprincipen (SkU16)  Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om en gemensam bolagsskattebas är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås. Kommissionen har presenterat förslag som ska genomföras i två steg; förslaget om en gemensam bolagsskattebas är tänkt att antas först. I ett andra steg ska ett förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas införas. Kommissionen har angett mål som gäller båda förslagen. Det gör det svårare för riksdagen att bedöma om målen för respektive förslag i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsländerna eller bättre kan uppnås på EU-nivå. Riksdagen delar också regeringens bedömning att medlemsländerna initialt är mer lämpade att avgöra hur företagsbeskattningen bör utformas. Riksdagen konstaterar att möjligheten att motverka bland annat skatteflykt kan hanteras inom ramen för det nyligen antagna direktivet mot skatteflyktsmetoder som påverkar hur den inre marknaden fungerar. Detta direktiv innehåller också minimistandarder med en möjlighet för medlemsländerna att utforma bestämmelser efter nationella förutsättningar, en möjlighet som skulle gå förlorad vid ett införande av absoluta regler mot skatteflykt. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
	EU-förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas strider mot subsidiaritetsprincipen (SkU17)  Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om en gemensam bolagsskattebas är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås. Kommissionen har presenterat förslag som ska genomföras i två steg; ett förslag om en gemensam bolagsskattebas är tänkt att antas först. I ett andra steg ska förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas införas. Kommissionen har angett mål som gäller båda förslagen. Det gör det svårare för riksdagen att bedöma om målen för respektive förslag i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsländerna eller bättre kan uppnås på EU-nivå. Riksdagen delar också regeringens bedömning att medlemsländerna initialt är mer lämpade att avgöra hur företagsbeskattningen bör utformas. Riksdagen delar även regeringens bedömning att förslaget om gemensam konsoliderad bolagsskattebas i många delar är vagt och oprecist, svåröverskådligt och innehåller oklarheter. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
	EU-förslag om mekanismer för att lösa tvister vid dubbelbeskattning strider mot subsidiaritetsprincipen (SkU18)  Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om tvistlösningsmekanismen för dubbelbeskattning är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås. EU-kommissionen anser att det finns behov av att förbättra den befintliga tvistlösningsmekanismen för dubbelbeskattning i EU. Syftet är att utforma ett rättvist och effektivt skattesystem som ökar rättssäkerheten. Riksdagen håller med om att mekanismen bör förbättras men tycker inte att kommissionen klarlagt varför en lösning på problemen inom tvistlösningsområdet måste ske genom ett direktiv. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
	EU-förslag om hybrida missmatchningar med tredjeländer strider mot subsidiaritetsprincipen (SkU19)  Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om hybrida missmatchningar med tredjeländer är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås. Hybrida missmatchningar är när skillnader i länders skatteregler för företag och finansiella instrument utnyttjas för att uppnå dubbel icke-beskattning eller en lägre beskattning. Det finns regler om de vanligaste formerna av hybrida missmatchningar, men endast inom EU. Enligt kommissionens förslag behöver hybrida missmatchningar som berör länder utanför EU och EES också motverkas. Riksdagen anser att kommissionens förslag är mycket komplext och svårbedömt. Det innehåller en rad oklarheter och saknar en nödvändig konsekvensanalys. Bristerna i underlaget gör det svårt att bedöma kommissionens motivering för att syftet med direktivet kan uppnås bättre på EU-nivå än på nationell nivå. Riksdagen är också starkt kritisk till att tidsramarna för de nationella parlamentens subsidiaritetsprövning inte respekteras. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
	Pengar till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU1)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten för 2017 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Sammanlagt går 32,6 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till kommunersättningar vid flyktingmottagande (21,6 miljarder), etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare (6,4 miljarder) och ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare (3,6 miljarder). Beslutet innebär även bland annat utökade medel till arbetet mot mäns våld mot kvinnor och att pengar avsätts för samordning av verksamheter som syftar till att minska segregationen i samhället.
	Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan (UFöU1)  Sverige ska även under 2017 delta i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan. Det har riksdagen beslutat. Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet. Riksdagen godkänner att regeringen ställer en svensk väpnad styrka på högst 200 personer till förfogande till insatsen i Afghanistan. Detta gäller till och med den 31 december 2017. Riksdagen anser dock att regeringen bör sätta upp tydliga nationella mål för insatsen för att sedan kunna utvärdera det svenska deltagandet. Om regeringen vill förlänga insatsen efter utgången av 2017 bör därför regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om mål för och utvärdering av insatsen. Riksdagen riktade den uppmaningen till regeringen i ett tillkännagivande.
	Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak (UFöU2)  Sverige ska även under 2017 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i norra Irak. Det beslutade riksdagen. Den svenska styrkan ska utbilda irakiska försvarsstyrkor i norra Irak och syftet är att stärka det irakiska försvarets förmåga att stå emot Daesh. Riksdagen godkände att regeringen ställer en väpnad styrka på högst 220 personer till förfogande till den 31 december 2017. I regeringens förslag ingick också att den svenska styrkan ska kunna skickas till andra platser i Irak då hjälpbehovet finns över hela landet. Eftersom säkerhetsläget i Irak är mycket utmanande anser riksdagen att regeringen måste specificera exakt var styrkorna ska skickas innan riksdagen kan godkänna förslaget. Riksdagens beslut innebär därför att regeringen måste återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om hela mandatet för att det ska bli aktuellt att skicka svenska styrkor till en annan plats än norra Irak. Riksdagen sa alltså nej till att insatsens operationsområde breddas. Riksdagen tycker dessutom att regeringen ska utvärdera hur insatsen i norra Irak hittills fungerat. Utvärderingen ska sedan rapporteras in till riksdagen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen.