Från riksda´n 29 mars

	Jo, nog är en del av frågorna i riksda´n viktiga frågor, men inte alla Riksdagsbeslut 29 mars • Strängare straff för olaglig hantering av handgranater (FöU10) • Ärende om allmänna helgdagar skickades tillbaka till utskottet (KU19) • Riksdagen vill se åtgärder för ett ökat valdeltagande bland utlandssvenskar (KU22) • Uppgifter om ekologiska aktörer ska vara offentliga för allmänheten (MJU18) • Nej till motioner om handelspolitik (NU13) • Nej till motioner om energipolitik (NU14) • Organisationer ska kunna begränsa antal medlemmar per ombud (NU15) • Polisen får hjälpa Migrationsverket att förflytta personer från asylboenden (SfU7) • Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet regleras i egen lag (SfU13) • Nej till motioner om moms (SkU25) • Planeringen av biståndsarbetet har granskats (UU8)
	Strängare straff för olaglig hantering av handgranater (FöU10)  Tillgången till explosiva varor, som handgranater, har ökat i kriminella kretsar. Därför skärps straffen för dem som hanterar explosiva varor utan tillstånd. Exempelvis kommer minimistraffet för grovt brott mot tillståndsplikten för till exempel handgranater att höjas till fängelse i ett år i stället för sex månader, som i dag. När det gäller synnerligen grova brott skärps straffet till fängelse i lägst tre år och högst sex år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade dessutom ett tillkännagivande till regeringen om att minimistraffet för grova brott bör skärpas ytterligare, från ett till två år. En sådan ändring skulle till exempel innebära att polisen vid misstanke om brott får avlyssna elektronisk kommunikation. Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2017.
	Ärende om allmänna helgdagar skickades tillbaka till utskottet (KU19)  Riksdagen beslutade att återförvisa konstitutionsutskottets betänkande om allmänna helgdagar. Det betyder att betänkandet skickades tillbaka till utskottet för ytterligare beredning. Betänkandet behandlar motionsförslag om bland annat veterandagen som allmän flaggdag, flaggning, nationella symboler, allmänna helgdagar och en minnesdag tillägnad kommunismens offer.
	Riksdagen vill se åtgärder för ett ökat valdeltagande bland utlandssvenskar (KU22)  Regeringen bör verka för ett ökat valdeltagande bland utlandssvenskar. Det anser riksdagen som uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande. Demokratiutredningen har uppmärksammat att valdeltagandet bland utlandssvenskar är särskilt lågt. Detta kan ha många orsaker. Utredningen bereds just nu i Regeringskansliet. Men riksdagen anser att regeringen redan nu bör verka för att förbättra utlandssvenskars möjligheter att rösta. Om det finns svårigheter för utlandssvenskar att rösta så är det rimligt att riksdag, regering och myndigheter gör allt som går för att förbättra detta. Riksdagen tycker bland annat att öppettiderna för röstning på svenska ambassader och konsulat bör vara bättre inför kommande val. Inte minst vad gäller kvällar och helger.
	Uppgifter om ekologiska aktörer ska vara offentliga för allmänheten (MJU18)  Enligt EU-regler ska allmänheten ha tillgång till vissa uppgifter om de ekologiska producenter som verkar i landet. Sverige har fått kritik från EU för att kravet på offentliggörande inte är helt uppfyllt. Regeringen vill därmed göra ändringar i lagen om kontroll av ekologisk produktion för att bättre svara upp till de ställda kraven. När lagen skrivs om innebär det att de kontrollerande aktörerna är skyldiga att redovisa sina uppgifter för allmänheten via sina webbplatser. I Sverige är det privata aktörer som utför kontrollen. Riksdagen sa ja till förslaget och den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2017.
	Nej till motioner om handelspolitik (NU13)  Riksdagen sa nej till motionsförslag om handelspolitik, bland annat med hänvisning till pågående insatser. Motionerna handlade bland annat om handels- och investeringsavtalet mellan EU och USA, EU:s framtida handelsrelation till Storbritannien och främjandet av EU:s inre marknad.
	Nej till motioner om energipolitik (NU14)  Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om energipolitik. Förslagen handlar bland annat om energipolitikens övergripande inriktning, kärnkraft, olika typer av förnybar energi och energieffektivisering. Riksdagen hänvisar i flera fall till att de frågor motionerna tar upp omfattas av den energiöverenskommelse som slöts mellan fem partier i juni 2016 och till att Energikommissionens förslag om den långsiktiga energipolitiken för närvarande är ute på remiss.
	Organisationer ska kunna begränsa antal medlemmar per ombud (NU15)  Organisationer som förvaltar upphovsrätt ska kunna införa en begränsning av medlemmars rätt att välja ombud inför beslut som ska tas vid organisationernas stämmor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Upphovsrätt förvaltas ofta av organisationer som företräder ett stort antal rättighetshavare. SAMI och STIM är exempel på sådana organisationer. Organisationerna kallas kollektiva förvaltningsorganisationer. Viktiga beslut fattas på organisationernas stämmor och en medlem kan rösta själv eller via ett ombud. Enligt dagens regler kan ett ombud företräda hur många medlemmar som helst. Men regeringen vill nu alltså ge organisationerna rätt att begränsa rätten att anlita ombud. Organisationerna kan i sina stadgar skriva in vem som får vara ombud och hur många medlemmar ett ombud får företräda. En av förutsättningarna är dock att det inte hindrar medlemmarna från att delta i beslutsfattandet på ett lämpligt och effektivt sätt. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2017.
	Polisen får hjälpa Migrationsverket att förflytta personer från asylboenden (SfU7)  Migrationsverket ska få begära hjälp av polisen med att förflytta personer som inte flyttar frivilligt från ett asylboende, trots att de inte längre har rätt att bo kvar. Det kan till exempel vara när en persons utvisningsbeslut börjar gälla, eller om personen har fått uppehållstillstånd och boende i en kommun. Förutsättningen för att Migrationsverket ska kunna begära hjälp från polisen är till exempel att personen inte flyttar ut trots uppmaningar, eller om det finns en risk för att personen skulle kunna skada sig själv. Syftet med regeringens förslag är bland annat att frigöra platser till nya asylsökanden och att minska statens kostnader. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 maj 2017.
	Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet regleras i egen lag (SfU13)  En ny lag om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet införs. De nuvarande reglerna om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet hänvisar till i stor utsträckning till försäkringsrörelselagen. Den lagen har dock ändrats till följd av ett EU-direktiv. Denna nya lag innebär att det istället blir en självständig reglering av försäkringsverksamheten i premiepensionssystemet, det vill säga att verksamheten regleras i en egen lag. I lagen införs bland annat ett flertal investeringsregler som motsvarar dem som gäller för försäkringsföretag. Det gäller regler om aktsamhet, riskkontroll och riskspridning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få bestämma regler för användning av derivatinstrument. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ny lag. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2017. Regeringen ska också få bestämma regler för de avgifter Pensionsmyndigheten ska bidra till för att täcka kostnaderna för Finansinspektionens verksamhet.
	Nej till motioner om moms (SkU25)  Riksdagen sa nej till motionsförslag om moms. Skälet är bland annat att utredningar pågår på området. Motionerna handlar bland annat om skattesatser, och moms på ideella föreningar.
	Planeringen av biståndsarbetet har granskats (UU8)  Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet. I rapporten har Riksrevisionen granskat om Utrikesdepartementet och Sida planerar biståndsverksamheten på ett långsiktigt och förutsägbart sätt. Den statliga beredskapen var låg under den granskade perioden januari 2010 till april 2016, konstaterar Riksrevisionen. Dessutom ökade osäkerheten i hur mycket kapital som behövs för att finansiera verksamheten. Riksrevisionen anser därmed att regeringen bör förbättra sin budgetering och planering. Regeringen håller med om kritiken och har redovisat förändringar som ska göras enligt Riksrevisionens rekommendationer. Utrikesutskottet välkomnar regeringens planerade åtgärder och utgår från att regeringen gör en heltäckande översyn utifrån Riksrevisionens granskning där olika alternativ för att beräkna och fördela asylkostnaderna uppmärksammas. Utskottet understryker hur viktigt det är att regeringen redovisar förbättringsarbetet för riksdagen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.