Från riksda´n 10 maj

Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 10 maj • Fler ska kunna varnas via sms vid allvarliga händelser (FöU12) • EU- förslag om internationell kulturell strategi har granskats (KrU11) • Nej till motioner om regional tillväxtpolitik (NU16) • Nej till motioner om mineralpolitik (NU17) • Arbetsgivare ska lämna uppgifter oftare om skatteavdrag och ersättningar för arbete (SkU21) • Regeringen bör öka takten med att förenkla skattereglerna för företag (SkU27) • Nej till motioner om folkhälsofrågor (SoU7) • Patienters ställning i vården bör stärkas (SoU10) • Större delaktighet för patienter vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SoU15) • Interparlamentariska unionens arbete har granskats (UU16) • Redogörelsen om Parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavet har behandlats (UU17) • Skolundervisning bör inte vara könsuppdelad (UbU17) • Studie- och yrkesvägledningens roll stärks (UbU18) • Nej till motioner om övergripande skolfrågor (UbU19)
	Fler ska kunna varnas via sms vid allvarliga händelser (FöU12)  Varningsmeddelanden ska kunna skickas via sms till mobiltelefoner som använts i ett område som drabbats av en olycka eller någon annan allvarlig händelse. Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat om de lagändringar som krävs för att göra detta möjligt. I dag skickas meddelanden bara till fasta telefoner och till mobilabonnenter som har en adress registrerad i området. Det görs via varnings- och informationssystemet Viktigt Meddelande till Allmänheten, som varnar allmänheten vid exempelvis gasutsläpp, stora bränder eller andra allvarliga olyckor. Beslutet innebär att mobiloperatörer blir skyldiga att avgiftsfritt medverka till att förmedla varningsmeddelandena. För att kunna göra detta får operatörerna rätt att behandla bland annat uppgifter om mobiltelefoners position. Uppgifterna får endast behandlas i den utsträckning och under den tid som är nödvändig för ändamålet och ska därefter genast utplånas. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2017.
	EU- förslag om internationell kulturell strategi har granskats (KrU11)  Kulturutskottet har granskat Europeiska kommissionens meddelande som handlar om förslag på en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser. Talmannen bestämde tillsammans med riksdagens gruppledare att riksdagen skulle titta närmare på EU-kommissionens meddelande. Kulturutskottet fick då huvudansvaret att undersöka om förslagen i meddelandet är rimliga utifrån vad som ska bestämmas på EU-nivå och vad som istället ska bestämmas av medlemsländerna själva. I meddelandet föreslår kommissionen flera åtgärder för att göra framsteg i arbetet med en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser. Det handlar bland annat om att stödja kultur som en motor för hållbar social och ekonomisk utveckling, främja kultur och interkulturell dialog för fredliga förbindelser mellan folkgrupper och förstärka samarbetet om kulturarv. Enligt kommissionen kan dessa åtgärder i förlängningen bidra till att göra Europeiska unionen till en starkare global aktör, en bättre internationell partner och en starkare drivkraft för hållbar utveckling, fred och ömsesidig förståelse. Utskottet understryker betydelsen av internationella kulturella förbindelser. Erfarenhetsutbyte, interkulturell dialog via samarbetsprojekt och kontakter mellan människor kan bidra till att hantera viktiga globala utmaningar, till exempel att förebygga och lösa konflikter, motverka extremism och främja integration. Utskottet understryker dock att EU när det gäller kulturpolitiken enbart har befogenhet att stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder. Utskottet konstaterar att frågan om internationella kulturella förbindelser kommer att tas upp på ministerrådsmötet för utbildning, ungdomar, kultur och idrott i maj 2017. Riksdagen lade meddelandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Nej till motioner om regional tillväxtpolitik (NU16)  Riksdagen sa nej till motionsförslag om regional tillväxtpolitik. Skälen är främst att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om frågor om lokalisering och organisering av statliga myndigheter, kommersiell och offentlig service på landsbygden och återföring av medel från vatten- och vindkraft.
	Nej till motioner om mineralpolitik (NU17)  Riksdagen sa nej till motionsförslag om mineralpolitik. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om den svenska mineralstrategin, avgifter och ersättningar och utvinning av fossila energitillgångar.
	Arbetsgivare ska lämna uppgifter oftare om skatteavdrag och ersättningar för arbete (SkU21)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå, det vill säga per betalningsmottagare, ska lämnas löpande till Skatteverket. Enligt dagens regler ska uppgifterna lämnas en gång om året i en kontrolluppgift. De nya reglerna innebär att uppgifterna normalt ska lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration. Syftet är främst att minska skattefusk och skatteundandragande. De flesta nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. De som ska lämna uppgifter från detta datum är uppgiftsskyldiga som ska föra personalliggare och som har fler än 15 anställda när reglerna börjar gälla. Övriga som är skyldiga att lämna uppgifter ska göra detta från den 1 januari 2019.
	Regeringen bör öka takten med att förenkla skattereglerna för företag (SkU27)  Regeringens arbete med att förenkla skattereglerna för företag går för långsamt. Därför uppmanar riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att öka takten och återkomma med en redogörelse för arbetet. Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om att hantera ett komplext skattesystem. Riksrevisionens övergripande slutsats är att arbetet går långsamt och att de föreslagna förändringarna ofta är av begränsad omfattning. Därför rekommenderar revisionen att regeringen intensifierar arbetet med att förenkla skattereglerna för företag. Riksdagen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen anser dessutom att regeringens åtgärder hittills är otillräckliga för att möta rekommendationerna. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att göra mer för att öka takten i regelförenklingsarbetet. Riksdagen lade också skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Nej till motioner om folkhälsofrågor (SoU7)  Riksdagen sa nej till motioner om folkhälsofrågor. Anledningen är främst att arbete pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om mål för folkhälsan, självmordsprevention, sexualitet och reproduktiv hälsa, smittskydd och vaccination.
	Patienters ställning i vården bör stärkas (SoU10)  Patientens ställning i sjukvården har inte stärkts, trots att patientlagen som infördes 2015 hade just det syftet. Det har en rapport från myndigheten Vårdanalys visat. Regeringen borde därför ta initiativ till en översyn av patientlagen. Det anser riksdagen som, i ett tillkännagivande, uppmanade regeringen till det. Riksdagen riktade ytterligare ett tillkännagivande till regeringen som handlade om att utveckla vårdvalet. Vårdvalet innebär bland annat att alla fritt får välja vilken vårdcentral de vill gå till och att alla har rätt till en fast läkarkontakt. Inom den specialiserade öppenvården har dock vårdvalet införts i olika omfattning. Riksdagen tycker att vårdvalet i den specialiserade öppenvården borde utvecklas. Riksdagen uppmanade regeringen att återkomma med förslag om det här till riksdagen.
	Större delaktighet för patienter vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SoU15)  Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat om lagändringar för att skapa bättre förutsättningar för patienter att vara delaktiga i vård som ges med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård samt lagen om rättspsykiatrisk vård. Lagändringarna innebär bland annat: • Inom den öppna tvångsvården ska en samordnad vårdplan så långt det är möjligt utformas i samråd med patienten och, om det inte är olämpligt, med patientens närstående. • Patientens inställning till insatserna som anges i den samordnade vårdplanen ska så långt möjligt redovisas i samband med ansökningar om vård. • Chefsöverläkaren vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård ska se till att en patient, så snart patientens tillstånd tillåter, erbjuds uppföljningssamtal efter en genomförd tvångsåtgärd. • Det förtydligas att en patient inom psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om det är nödvändigt och efter beslut av chefsöverläkaren, får ges behandling utan samtycke. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2017.
	Interparlamentariska unionens arbete har granskats (UU16)  Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för Interparlamentariska unionens, IPU:s, verksamhet och den svenska IPU-delegationens arbete under 2016. IPU arbetar för fred och mellanfolkligt samarbete och har idag 173 nationella parlament som medlemmar. I IPU:s uppgifter ingår att främja personliga kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling. Utrikesutskottet anser att riksdagens parlamentariska delegationer bör verka för demokrati och mänskliga rättigheter och arbeta för att stärka parlamentens roll. Utskottet välkomnar därför IPU-delegationens arbete under året. Bland annat har IPU arbetat för att utöka det globala samarbetet för att motverka terrorism samt behandlat frågor om den humanitära situationen i Syrien. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Redogörelsen om Parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavet har behandlats (UU17)  Utrikesutskottet har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse om förra årets arbete i Parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavet (PA-UfM). Syftet för organisationen Unionen för Medelhavet, UfM, är att främja fred, demokrati och välstånd i Medelhavsområdet. PA-UfM är UfM:s parlamentariska organ och har en rådgivande funktion. 280 parlamentariker ingår i församlingen, däribland tre svenska riksdagsledamöter. Utskottet konstaterar bland annat att utvecklingen i den södra Medelhavsregionen fortfarande är oroande. Utskottet välkomnar att frågor om migration, asyl och mänskliga rättigheter har prioriterats i PA-UfM:s arbete under 2016. Utrikesutskottet noterar att aktivitetsnivån i PA-UfM under året har varit fortsatt låg samt att det fortfarande finns behov av att förbättra församlingens organisation. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Skolundervisning bör inte vara könsuppdelad (UbU17) Riksdagen vill att skollagen ska ses över och skärpas så att det inte råder några tvivel om att huvudregeln är att undervisningen inte ska vara könsuppdelad. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande. Riksdagen vill också säkerställa att digitala och centralt rättade nationella prov införs för att lätta på lärares arbetsbelastning. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ärendet.
	Studie- och yrkesvägledningens roll stärks (UbU18)  En väl fungerande studie- och yrkesvägledning minskar risken för att elever väljer fel utbildning och sedan hoppar av. En professionell vägledning ger också bättre balans mellan utbud och efterfrågan av kompetenser på arbetsmarknaden. Därför behöver studie- och yrkesvägledarna få mer tid till att ha kvalitativa samtal med eleverna anser utbildningsutskottet. I dag går mycket tid till att reda ut till exempel behörighetsfrågor. Den typen av information skulle kunna erbjudas på en digital plattform för att på så vis frigöra tid till samtal. Studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste också stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet. I ett tillkännagivande uppmanar riksdagen regeringen att jobba för detta. Riksdagen säger nej till övriga motioner i ärendet.
	Nej till motioner om övergripande skolfrågor (UbU19)  Riksdagen sa nej till motionsförslag om övergripande skolfrågor. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten i de svenska skolorna, om skolvalet, friskolor och tillsyn. Skälet är främst att det redan pågår arbete inom området.