söndag 25 juni 2017

Regionfullmäktige 19-20 juni

20 juni (4 dagar sedan)
till mig

Uppsnabbat regionfullmäktige 19-20 juni

I detta nyhetsbrev:

  • Tertialrapport januari - april godkänd
  • Regionplan och budget 2018-2020 fastställd
  • Lån till Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg beviljat
  • Årsredovisning och verksamhetsplan för KAS godkända
  • Landstinget Sörmland går med i gemensam ambulansdirigering
  • Landstinget Sörmland går med i kostnämnd
  • Förslag om genusrelaterad budgetering besvarat
  • Svar på interpellation om äldres och multisjukas besök på akutmottagningen
  • Svar på interpellation om organisation för närvårdsfrågor
  • Svar på interpellation om avbokningsregler
  • Svar på interpellation om investeringsprocessen för fastigheter
  • Svar på interpellation om distriktssköterskemottagning i Morgongåva
  • Svar på interpellation om prostatacancer
  • Svar på fråga om Uppsala hemläkarjour
  • Svar på fråga om stöd till barn som har föräldrar i fängelse
  • Svar på fråga om handlingsplan för långsiktig ekonomi i balans


Tertialrapport januari – april godkänd

Regionfullmäktige godkände tertialrapporten för perioden januari – april 2017.
Region Uppsalas resultat för 2017 beräknas bli 328 miljoner kronor, vilket är 128 miljoner kronor bättre än budget. Den positiva avvikelsen beror framför allt på en förbättrad prognos för regionstyrelsens finansiella verksamhet.

Regionplan och budget 2018-2020 fastställd

Regionfullmäktige beslutade att fastställa regionplan och budget för 2018-2020.
Regionplan och budget är ett politiskt styrdokument som inriktar hela Region Uppsalas verksamhet, dels för det kommande budgetåret 2018, dels för den kommande treårsperioden.
I budgeten finns en särskild satsning på att öka antalet AT-läkare och ST-läkare i Region Uppsala. Budgeten uttrycker också en viljeinriktning att satsa mer på primärvården.
Nettokostnaden för regionens verksamhet 2018 budgeteras till 10,9 miljarder kronor. Av detta går den största delen till hälso- och sjukvård, cirka 8,9 miljarder kronor. Anslaget till kollektivtrafiken är cirka 1 miljard kronor, till den regionövergripande verksamheten anslås drygt 700 miljoner kronor och kulturverksamheten får cirka 110 miljoner kronor.
Skatten blir oförändrad, 11,71 kr per 100 kr.
(V), (M), (KD), (L), (C) och (SD) reserverade sig till förmån för egna budgetförslag.
(M), (L), (C) och (KD) lämnade ett tilläggsyrkande, bland annat att antalet AT-tjänster ska fördubblas från dagens 30 till 60 under planperioden, att regionen ska erbjuda sjuksköterskor vidareutbildning i tjänsten och att regionen tillsätter en oberoende expertgrupp som granskar arbetsgivarepolitiken och kommer med förslag på förändringar. Detta avslogs.

Lån till Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg beviljat

Regionfullmäktige beslutade att bevilja ett lån till Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg om högst 21,6 miljoner kronor, enligt 2015 års prisnivå. Pengarna ska användas till inköp av sex ambulansflygplan. Beslutet gäller under förutsättning att övriga landsting och regioner som ingår i kommunalförbundet fattar motsvarande beslut.
Regionfullmäktige antog samtidigt en reviderad förbundsordning.

Årsredovisning och verksamhetsplan för KAS godkända

Regionfullmäktige godkände årsredovisningen för 2016 för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling och beviljade direktionen ansvarsfrihet. Förbundet står bakom Skandionkliniken. De sju medlemmarna är de landsting/regioner som har ett universitetssjukhus. Av förvaltningsberättelsen framgår att Skandionkliniken i slutet av 2016 ingick avtal med Norges fyra regioner för att behandla norska patienter.
Regionfullmäktige godkände också verksamhetsplan och budgetram för 2018.

Landstinget Sörmland går med i gemensam ambulansdirigering

Region Uppsala och Region Västmanland har sedan juni 2015 samordnat ambulansdirigeringen i länen och drivit verksamheten i den informella organisationen Sjukvårdens larmcentral. Samarbetet styrs av en gemensam ambulansdirigeringsnämnd.
Från den 1 september 2017 kommer Landstinget Sörmland att gå med i ambulansdirigeringsnämnden och under hösten kommer verksamheten successivt att anslutas.
Regionfullmäktige fattade beslut om att ombilda ambulansdirigeringen och antog samtidigt samverkansavtal och reviderat reglemente.

Landstinget Sörmland går med i kostnämnd

Region Uppsala och Region Västmanland har sedan 2010 en gemensam kostnämnd som svarar för produktion och leverans av patientmat till Akademiska sjukhuset och sjukhus i Västmanland. Från den 1 september 2017 kommer även Landstinget Sörmland att ansluta till kostsamarbetet. Regionfullmäktige beslutade att nämnden ombildas och antog samtidigt samverkansavtal och reviderat reglemente.

Förslag om genusrelaterad budgetering besvarat

Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration föreslog att regionfullmäktige skulle besluta att samtliga verksamheter inom Region Uppsala ska ta fram könsuppdelad statistik. Enligt beredningen ligger detta i linje med ett tidigare fattat beslut om att jämställdhetsintegrera Region Uppsala.
När regionstyrelsen behandlade ärendet ansåg man att det var positivt att frågan lyfts, men menade att frågan om könsuppdelad statistik ryms inom det pågående arbetet med jämställdhetsintegrering.
Mot bakgrund av detta beslutade regionfullmäktige att anse förslaget besvarat.
(V) och (L) reserverade sig och ansåg att könsuppdelad statistik borde tas fram enligt beredningens förslag.

Svar på interpellation om äldres och multisjukas besök på akutmottagningen

Emilie Orring (M) ställde en interpellation till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om äldres och multisjukas besök till akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset. Vårdstyrelsen har tidigare fattat beslut om mobila närvårdsteam för äldre och patienter med funktionshinder för att de ska få en bättre, tryggare och mer kostnadseffektiv vård.
Fråga: Hur många äldre och multisjuka har sluppit besöka akutmottagningen på Akademiska sjukhuset sedan vi fattade beslut om att inrätta mobila närvårdsteam?
Svar: För mobila äldreakuten i Uppsala för perioden januari 2016 – maj 2017 gjordes totalt 1615 insatser fördelat på 929 hembesök och 686 telefonrådgivningsinsatser. De flesta fick fortsatt vård i hemmet (898 personer), 179 behövde akutvård på sjukhus, 220 fick vidare hänvisning till rätt vårdinstans. 94 personer kunde läggas in direkt på geriatriken eller närvårdsavdelningen. Vad gäller piloten med det mobila närvårdsteamet i Heby finns underlag för perioden december 2016 – maj 2017, som visar på totalt 29 insatser som fördelas på 18 hembesök och 11 telefonrådgivningsinsatser. 26 personer fick fortsatt vård i hemmet, fem blev direktinlagda och tre personer hänvisades till akutmottagning.
Eftersom det mobila närvårdsteamet i Heby har motsvarats av 40 procent av en heltidsanställd läkare under en begränsad tid är det svårt att dra några stora slutsatser enligt det som efterfrågas. Av den uppföljning som gjorts framgår dock att ökad läkarkontinuitet och tillgänglighet har medfört ett ökat stöd och trygghet till sjuksköterskorna inom kommunen. Arbetsbelastningen minskar när läkare finns tillgänglig, vilket i sin tur leder till mindre förfrågningar på jourtid. Flera patienter har kunnat slippa åka in till sjukhus tack vare projektet som säkerställt att inga onödiga inläggningar skett och arbetsmiljön upplevs förbättrad hos medarbetare inom såväl kommunen som primärvården.

Svar på interpellation om organisation för närvårdsfrågor

Emilie Orring (M) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om organisationen för närvårdsfrågorna. I interpellationen framförs kritik mot ett tidigare beslut att avskaffa länsdelsberedningarna och mot den nuvarande organisationen för hantering av närvårdsfrågor. Enligt Orring är organisationen otydlig, det går inte att följa hur närvårdsarbetet fortskrider och det är oklart vem som är ansvarig för olika frågor. Ett exempel som nämns är att närvårdsplatserna i Tierp ligger under Akademiska sjukhuset, samtidigt som närvårdsplatserna i Östhammar inte gör det.
Fråga: Förtjänar inte närvårdsfrågorna en bättre organisation?
Svar: Dåvarande hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställde i mars 2015 en närvårdsstrategi. I december samma år kompletterades strategin med en lista över prioriterade aktiviteter. Ett likartat beslut fattades i landstingsstyrelsen i september 2016. Samtliga dessa beslut fattades i full politisk enighet. I samband med att länsdelsberedningarna avvecklades inrättades, i full politisk enighet, en närvårdsgrupp per kommun, där den dialog som efterfrågas förs.
Att de planerade närvårdsplatserna i Tierp organisatoriskt föreslås läggas inom Region Uppsala beror bland annat på att Tierps kommun framfört önskemål om det. Dessutom är det naturligt att huvudfinansiären är huvudman för gemensam verksamhet. Ett ytterligare skäl är att en primärkommun inte kan anställa läkare

Svar på interpellation om avbokningsregler

Sören Bergqvist (V) ställde en interpellation till regionrådet Vivianne Macdisi (S) om regler för avbokning av föreslagna besökstider för patienter vid Akademiska sjukhuset. Vid vissa mottagningar får man högst boka om tiden en eller två gånger för att få behålla platsen i väntelistan.
Frågor: Vem/vilka är det som beslutar om dessa regler? Om det inte är politiken som beslutar, borde det inte vara det? Anser du att dagens regler är rimliga ur patientens perspektiv? Tänker du ta några initiativ med anledning av det som framkommer i interpellationen?
Svar: Hälso- och sjukvården som bedrivs i Region Uppsala ska vara patientfokuserad, vilket innebär att även bokningsregler upplevs som rimliga, enhetliga och enkla för patienten att tillämpa. Akademiska sjukhuset följer de riktlinjer för bokning och avbokning av vårdbesök som är framtagna av Sveriges kommuner och landsting. Om det finns indikationer på att regelverket inte följs så är det viktigt att vi får kännedom om det. Det kan finnas anledning att se över innehållet i instruktionen. I vilken utsträckning sjukhusstyrelsen ska besluta om instruktionerna kan diskuteras, men instruktionen måste vara förenlig med den politiska inriktningen att stärka patientens ställning i vården. Med anledning av Sörens interpellation tänker jag ta initiativ till att sjukhusstyrelsen får information om de dokument som finns för bokningsregler och kan ta en diskussion om det finns anledning att ha synpunkter på innehållet.

Svar på interpellation om investeringsprocessen för fastigheter

Stefan Olsson (M) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg om investeringsprocessen för fastigheter. Enligt Olsson råder oklarheter om beräkningen av kostnader för olika projekt. Ett exempel på detta är renoveringen av det så kallade centralblocket på Akademiska sjukhuset, byggnaderna B9 och B12. Enligt en presentation i sjukhusstyrelsen kommer det att behövas 10-14 operationssalar under tiden som Centraloperation, sjukhusets stora operationsavdelning renoveras. Rimligtvis borde regionstyrelsen veta vilken kostnaden för dessa salar kommer att bli samt ha avsatt pengar för detta i investeringsbudgeten för planperioden.
Frågor: Finns pengar avsatta under planperioden för de 10-14 operationssalar som behövs som ersättning när B9 och B12 renoveras? Vilken är den beräknade kostnaden för de 10-14 operationssalarna?
Svar: I flertalet fastighetsprojekt uppstår behov av tillfälliga lösningar. Tillfälliga lösningar under ombyggnation ses normalt sett inte som en investering. Det pågår ett arbete med att finna en tillfällig lösning för behovet av operationskapacitet under ombyggnationen av delar av B9/B12. I första hand är arbetet inriktat på att öka nyttjandegraden av de befintliga och nya operationssalar som finns inom Akademiska sjukhuset och länet. En uppbyggnad av nya operationssalar som enbart ska användas under en begränsad tidsperiod och därefter avvecklas kommer i sista hand.
Kostnader för evakuering och/eller ökad nyttjandegrad i befintliga operationssalar inom Akademiska sjukhuset presenteras i det kommande genomförandebeslutet för ombyggnationen.

Svar på interpellation om distriktssköterskemottagning i Morgongåva

Annika Krispinsson (C) ställde en interpellation till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om distriktssköterskemottagningen i Morgongåva. Frågan ställs mot bakgrund av att ett förslag om att lägga ner distriktssköterskemottagningen i Morgongåva drogs tillbaka.
Fråga: När får Morgongåvaborna åter en öppen distriktssköterskemottagning? Vad görs i frågan?
Svar: Primärvården har fortsatt svåra utmaningar med rekrytering, en utmaning vi delar med andra regioner och landsting. Tidigare har det främst gällt allmänläkare, men idag ser vi att även distriktssköterskor och sjuksköterskor är svåra att rekrytera. Distriktssköterskemottagningen i Morgongåva påverkas också av denna situation. Eftersom bemanningssituationen är en utmaning även på Heby vårdcentral, söktrycket är högt och Region Uppsala avråder från ensamarbete, så har vårdcentralens verksamhet haft högre prioritet och det har inte varit möjligt att fördela medarbetare till distriktssköterskemottagningen i Morgongåva. Under perioden som Morgongåva distriktssköterskemottagning haft neddragen verksamhet har patienterna tagits omhand på Heby vårdcentral. Heby vårdcentral ska ge god vård åt alla som bor i Heby kommuns södra länsdel. Primärvården fortsätter ansträngningarna med att rekrytera personal.

Svar på interpellation om prostatacancer

Allan Kruukka (M) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi om uppföljningen av resultat från det nationella prostatacancerregistret om vården av prostatacancer. Han refererade en studie, där det framgår att Akademiska sjukhuset under 2016 låg sämre till än riksgenomsnittet, där endast 22 procent av männen får nybesök på specialistkliniken inom 14 dagar. 24 procent av männen fick så kallat PAD-besked inom 11 dagar, vilket är bättre än riksgenomsnittet, men långt under riktlinjerna. Enligt rapporten diskuteras endast 65 procent av patienter under 80 år med högriskcancer i multidisciplinära konferenser och kvaliteten på i patientkontakten behöver förbättras.
Frågor: Varför har det dåliga resultatet inte följts upp? Vilka åtgärder har vidtagits för att kvalitetssäkra verksamheten?
Svar: Akademiska sjukhuset har inom ramen för värdebaserad vård förbättrat både tillgänglighet och kvalitet prostatacancervården. Till exempel har väntetiden till behandlingsstart kortats med två veckor och patienterna träffar numera ett tvärprofessionellt team med specialister inom urologi och onkologi samt sin kontaktsjuksköterska vid samma tillfälle på en gemensam mottagning.
Akademiska sjukhuset bedriver ett ständigt förbättringsarbete, vilket framgår om man tittar på "Koll på läget" på npcr.se, som visar resultatet för utvalda kvalitetsindikatorer. På väntetider till första besök ser vi att tillgängligheten ökat det senaste året från 22 procent till 27 procent för besök på mottagningen inom 14 dagar. Januari – maj 2017 är tillgängligheten ännu bättre på 35 procent (riket 27 procent). Väntetid för svar på PAD inom 11 dagar har det senaste året legat på 36 procent och under 2017 46 procent. Resultaten följs regelbundet upp och analyseras av verksamheten. Om något verkar gå åt fler håll påbörjas ett förbättringsarbete på kliniken.
Multidisciplinär konferens är ett allt vanligare och viktigare inslag i bedömningen och behandlingen av patienter med cancer. När det gäller högriskpatienter har vi i år haft väldigt få fall men 67 procent är diskuterade på MDK (riket 70 procent).
Onkologimottagningen har utökat från sex till nio kontaktsjuksköterskor det senaste året. Det pågår ett aktivt arbete med att implementera rollen som kontaktsjuksköterska på onkologimottagningen. Under hösten 2017 kommer vi också att utöka telefontiderna till sjuksköterskorna så att tillgängligheten för patienterna blir ännu bättre.
Prostatacancervården har förbättrats och är en mycket prioriterad fråga både på verksamhets- och politisk nivå.

Svar på fråga om Uppsala hemläkarjour

Johan Enfeldt (L) ställde en fråga till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om avtalet med Uppsala hemläkarjour. Region Uppsalas avtal med Uppsala hemläkarjour löper ut i slutet av oktober.
Frågor: Kommer verksamheten som drivs av Uppsala hemläkarjour att redan i år hinna ersättas med annan mobil verksamhet som har samma kapacitet?
Är vårdstyrelsens ordförande beredd att – likt vad som var fallet med Närakuten i Uppsala – ompröva beslutet och handla upp hembesök ytterligare en tid till dess att en fullgod annan verksamhet finns på plats?
Svar: Sedan verksamheten upphandlades senast har det hänt en del i vårt landsting och region. Bland annat har mobila närvårdsteam utvecklats, ett efterlängtat beslut av länets kommuner. Även om verksamheten har varit bra för Uppsala och Knivsta är det bra att vi nu får en modell för hela länet.
Jag tycker det är viktigt att vi i alla led visar allvar att vi ser över vårdens strukturer för att möta behoven som finns. Vi har ett pågående arbete med att se över primärvårdens struktur och bygga ut mobila närvårdsteam i hela länet. Det är viktigt att lägga tid på att se vad vi behöver upphandla.
Jag tycker inte att det är bra att göra en ny upphandling som ser likadan ut som det vi haft tidigare. Vi behöver göra en utvärdering. Nu kommer vi att utveckla mobila närvårdsteam. Den grupp som inte täcks in av detta är barnen och vi behöver fundera över vad det är vi faktiskt behöver.
Jag är öppen för att vi behöver fortsätta utveckla mobila besök och andra former av primärvård.

Svar på fråga om stöd till barn som har föräldrar i fängelse

Carl Nettelblad (L) ställde en fråga till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om genomförandet av det beslut som fullmäktige fattade i november 2015 om att bifalla en motion om att stödja barn som har föräldrar i fängelse. Motionen hade sin utgångspunkt i att organisationen Buff – barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse – uttryckt intresse för att etablera sig i Uppsala. Nu har 18 månader gått sedan beslutet fattades.
Fråga: Anser du att tillräckligt har gjorts för att fullfölja fullmäktiges beslut?
Svar: Jag är fullt medveten om beslutet. Jag har inte följt frågan i detalj men har uppdaterat mig hos dem som jobbar med frågan. Föreningen Buff sökte folkhälsomedel för att etablera verksamheten, men det fanns formella tveksamheter och därför avslogs ansökan. I beslutet framhölls det att organisationen bedriver en god verksamhet och möter en angelägen målgrupp. Det stod också att vi ser positivt på en eventuell etablering i Uppsala och samverkan. Buff Uppsala inkom med en bidragsansökan i slutet av april 2017. Region Uppsala har inte avsatt medel för verksamhetsstöd och har därför inte kunnat bifalla ansökan. Föreningen uppmanades att ta kontakt för att se hur vi kan utveckla samarbetet. Det finns en positiv hållning, men det finns också strikta regler för verksamhetsbidrag som vi måste följa. Vi är öppna för en fortsatt diskussion.

Svar på fråga om handlingsplan för långsiktig ekonomi i balans

Stefan Olsson (M) ställde en fråga till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg om Region Uppsalas arbete för att få en ekonomi i balans.
I regionplan och budget beskrivs projektet Ekonomi 2020, där strategin sägs vara att "frigöra resurser genom verksamhetsutveckling inom alla Region Uppsalas verksamheter". Det nämns också att det finns en handlingsplan för arbetet. Olsson har begärt att få ta del av handlingsplanen, men fått svaret att det var ett internt arbetsdokument.
Fråga: Avser du att redovisa handlingsplanen Ekonomi 2020 för allmänheten?
Svar: Vi har nyss fattat beslut om regionplan och budget 2018-2020 där uppdraget att ta fram en handlingsplan finns med. Jag har inte sett något färdigt dokument. Så fort vi har materialet framme lovar jag att du får se det samtidigt som jag.

Inga kommentarer: