Det främsta skälet är effekterna av demografiska förändringar. Under den kommande tioårsperioden kommer befolkningen i Sverige att öka med omkring en miljon människor. Det är framför allt barn och unga samt äldre som ökar kraftigt, medan antalet personer i arbetsför ålder ökar betydligt långsammare. Detta ökar behoven av välfärdstjänster som hälso- och sjukvård, samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder som via skatten ska finansiera välfärden inte ökar i motsvarande grad.

Skatteintäkter räcker inte

– Kommande år räcker inte skatteintäkterna till för de demografiska behoven. Och ju längre vi drar ut kalkylen, fram till 2035, fortsätter det på samma sätt. Under en lång period av år kommer vi ha stora demografiska behov i kommuner och landsting, sade Annika Wallenskog, SKL:s chefsekonom, när ekonomirapporten presenterades.
Såväl kommuner som landsting är utöver skatteintäkterna beroende av de statliga bidragen. SKL är kritiskt till att alltfler statsbidrag är riktade satsningar, i stället för generella bidrag. Sedan 2012 har de riktade bidragen (exklusive statsbidrag för flyktingmottagande och läkemedel) ökat kraftigt. I en debattartikel i Dagens Nyheter nyligen var samtliga partier i SKL:s politiska ledning överens om att den statliga detaljstyrningen måste minska till förmån för generella bidrag.
– Vi har sett en ökning av de riktade bidragen trots löften om att man vill ändra på detta. Vi behöver generella statsbidrag och inte den detaljstyrning som finns i dag. Staten måste ha tillit till kommuner och landsting, sade SKL:s ordförande Lena Micko vid presentationen.
Annika Wallenskog tog satsningen på förlossningsvård som exempel, där en miljard har anslagits som ett riktat statsbidrag:
– Det är välbehövligt och jättebra om man har problem med just förlossningsvården. Men det finns ju landsting som i dag har en välfungerande förlossningsvård men som kanske istället har stora behov inom primärvården. Risken med riktade statsbidrag i ett sådant landsting är att man skapar en ineffektiv förlossningsvård, medan man fortfarande har problem inom primärvården, sade Annika Wallenskog.

Effektiviseringar nödvändiga

För att landstingen ska klara den framtida ekonomin utan ytterligare skattehöjningar krävs effektiviseringar på omkring en procent per år. Historiskt har detta endast kunnat ske i samband med ett teknikskifte. Och vår tids teknikskifte är digitalisering, som enligt SKL måste användas i effektiviserande syfte. Exempelvis finns en stor potential i att personer med kroniska sjukdomar kan följa och mäta sin sjukdom för att bromsa den kontinuerliga försämring som är typiska för många kroniska sjukdomar.
Läkemedelskostnaderna förväntas enligt SKL fortsätta att öka, med drygt 5 procent 2017 och drygt 7 procent under 2018. Vad gäller trepartsöverläggningar finns i dag 22 framförhandlade avtal om återbäring mellan landsting och läkemedelsföretag. För 2017 beräknar SKL återbäringen från företagen till 850 miljoner kronor, varav 30 procent tillfaller staten enligt den fördelningsmodell som gäller.