Riksda´n 24 april

Logotyp: Sveriges riksdag 24 april 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 24 april Nej till motioner om familjerätt (CU9) Nej till motioner om kriminalvårdsfrågor (JuU17) Nej till motioner om unga lagöverträdare (JuU19) Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU20) Polisanställda får stärkt skydd (JuU28) Nej till motioner om idrott och friluftsliv (KrU6) Konsumentskyddet på spelområdet stärks (KrU9) Nej till motioner om kultur för alla (KrU10) Nej till motioner om naturvård (MJU12) Nej till motioner om miljöfrågor (MJU13) Anpassningar till EU:s regler om medicinteknik (SoU23) Nej till motioner om övergripande skolfrågor (UbU9) Nej till motioner om högskolan (UbU14) Nej till motioner om familjerätt (CU9) Riksdagen sa nej till 130 förslag i motioner om familjerätt från den allmänna motionstiden 2023. Bland annat hänvisar riksdagen till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp. Förslagen handlar bland annat om en könsneutral föräldrabalk, antalet vårdnadshavare för ett barn, juridiskt biträde för barn och vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen. Nej till motioner om kriminalvårdsfrågor (JuU17) Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om kriminalvårdsfrågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om säkerhet inom Kriminalvården, villkorlig frigivning och avhopparverksamhet. Avhopparverksamhet innebär att stötta personer som har valt att lämna organiserad brottslighet. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete inom området. Nej till motioner om unga lagöverträdare (JuU19) Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 30 förslag i motioner om unga lagöverträdare som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om häktning av barn, rekryteringen av barn och unga till kriminella gäng, lättade sekretessregler och frihetsberövande påföljder för unga. Utskottet hänvisar till pågående utredningsarbete och aviserade reformer inom området. Nej till motioner om straffrättsliga frågor (JuU20) Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om straffrättsliga frågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om brott mot frihet och frid, sexualbrott och stärkt skydd för tjänstedjur. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området. Polisanställda får stärkt skydd (JuU28) Poliser som arbetar mot den organiserade brottsligheten ska i vissa situationer kunna använda en annan uppgift än sitt eget namn när de undertecknar beslut och dokumenterar åtgärder. Det kan handla om beslut och dokumentationer kring ingripanden, visitationer och beslag av vapen, narkotika och pengar. Riksdagen sade ja till regeringens förslag på ändringar i polislagen och i offentlighets- och sekretesslagen. Polismyndigheten har flaggat för att polisanställda som arbetar mot de kriminella nätverken löper ökad risk att utsättas för hot, våld och repressalier. Även anhöriga till polisanställda riskeras att utsättas för angrepp från kriminella. De nya lagändringarna som gör det möjligt för en polisanställd att använda en annan uppgift än sitt namn är tidsbegränsade och gäller från den 30 april 2024 till och med den 29 april 2029. Nej till motioner om idrott och friluftsliv (KrU6) Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om idrott och friluftsliv som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om idrott i utsatta områden, stärkt antidopningsarbete, idrottsanläggningar och planer för friluftsliv. Riksdagen hänvisar exempelvis till pågående arbete och att förslagen till viss del redan är tillgodosedda. Konsumentskyddet på spelområdet stärks (KrU9) Nya regler ska stärka konsumentskyddet i samband med spel om pengar. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om att begränsa de problem som spel om pengar orsakar såsom skuldsättning och missbruk. Ett skriftlighetskrav för telefonförsäljning av spel införs. Konsumenten måste efter telefonsamtalet skriftligt acceptera ett erbjudande för att avtalet ska vara giltigt. Beslutet innebär också att spelbolag med svensk spellicens får rätt att ta del av personuppgifter om ekonomi och hälsa som spelarna själva tillhandahållit, för att på så sätt kunna motverka överdrivet spelande. Dessutom innebär beslutet höjda sanktionsavgifter för spelbolag som bryter mot penningtvättslagen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2024. Nej till motioner om kultur för alla (KrU10) Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023 om allas tillgång till kultur. Anledningen är bland annat att arbete pågår eller att åtgärder redan är vidtagna i de frågor som förslagen gäller. Förslagen handlar bland annat om scenkonstens villkor, tillgång till kultur och kulturutövning, och litteratur- och biblioteksfrågor. Nej till motioner om naturvård (MJU12) Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner om det naturvårdspolitiska arbetet som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om områdesskydd, artskydd och arbetet med invasiva främmande arter. En invasiv främmande art innebär en art som med människans hjälp flyttats från sin ursprungliga miljö och orsakar allvarlig skada på bland annat ekosystem och infrastrukturen i den nya miljön. Riksdagen hänvisar till pågående utrednings- och lagstiftningsarbete. Nej till motioner om miljöfrågor (MJU13) Riksdagen sade nej till cirka 120 förslag om olika miljöfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om miljöprövning och tillståndsprocesser, miljömålssystemet, offentlig upphandling, vindkraftsetablering, miljöbrott och ansvarsfrågor vid miljöföroreningar. Att riksdagen avslår motionerna beror främst på pågående arbete. Anpassningar till EU:s regler om medicinteknik (SoU23) Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om läkemedelsförmåner med mera och i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om medicintekniska produkter. Ändringarna görs för att anpassa de svenska reglerna på området till ändringar i förordningarna som har beslutats av EU. De nya reglerna berör medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Lagförslagen börjar gälla den 26 maj 2024. Nej till motioner om övergripande skolfrågor (UbU9) Riksdagen sa nej till 135 förslag i motioner om övergripande skolfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat gällande bestämmelser och pågående utredningar. Förslagen handlar exempelvis om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet och fristående skolor. Nej till motioner om högskolan (UbU14) Riksdagen sa nej till 130 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om akademisk frihet, tillgänglighet och utbildningars dimensionering. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete

Riksda´n 25 april

Logotyp: Sveriges riksdag 25 april 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 25 april Regeringen uppmanas kartlägga orsaker till dödsolyckor i arbetslivet (AU8) Extra ändringsbudget för 2024 – Ja till åtgärder i samband med SAS rekonstruktion (FiU35) Trafikutskottet kritiskt mot EU-förslag om inlandssjöfart (TU21) Vitbok om exportkontroll av vissa produkter (UU3) Regeringen uppmanas kartlägga orsaker till dödsolyckor i arbetslivet (AU8) Orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet bör kartläggas och förslag tas fram för att minska riskerna på området. Särskilt fokus bör riktas mot de mest utsatta branscherna som exempelvis byggbranschen. Det menar riksdagen som beslutade att rikta en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det. Slutsatserna av kartläggningen ska enligt tillkännagivandet användas i berörda myndigheters arbete i frågan och även i genomförandet av regeringens arbetsmiljöstrategi. Beslutet grundar sig i ett så kallat utskottsinitiativ från arbetsmarknadsutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 120 förslag i motioner om arbetsmiljö och arbetstid från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete. Extra ändringsbudget för 2024 – Ja till åtgärder i samband med SAS rekonstruktion (FiU35) Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i samband med rekonstruktionen av SAS AB. Förslaget innebär att en del av statens fordringar på konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden flyttas till SAS AB, till ett värde av teckningskursen för nya SAS-aktier. Åtgärderna innebär inga nya utgifter för staten. Bakgrunden är att SAS i juli 2022 meddelade att bolaget hade påbörjat en process för finansiell rekonstruktion under tillsyn av amerikansk federal domstol, ett så kallat chapter 11-förfarande. Den 19 mars 2024 godkände den amerikanska domstolen en rekonstruktionsplan och den 27 mars 2024 meddelade SAS att bolaget, som en del av planen, ansökt om företagsrekonstruktion i Sverige. Regeringen har även tidigare inhämtat riksdagens godkännanden för att kunna agera och genomföra olika åtgärder med anledning av bolagets rekonstruktionsprocess, bland annat för skuldnedskrivning. Samtliga åtgärder måste godkännas av Europeiska kommissionen innan de genomförs. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Regeringen anser att det i det här fallet, för att kunna agera ansvarsfullt i statens roll som aktieägare i SAS, finns sådana skäl och riksdagen gör samma bedömning. Trafikutskottet kritiskt mot EU-förslag om inlandssjöfart (TU21) EU-kommissionen har föreslagit en ändring i ett EU-direktiv om informationstjänster på inre vattenvägar, exempelvis farledsinformation, trafikledning och trafikövervakning. Det nuvarande direktivet behöver bara genomföras av medlemsstater som binds ihop med en annan medlemsstat genom inre vattenvägar, exempelvis sjöar eller floder. Ändringen innebär att direktivet istället ska gälla medlemsstater som har inre vattenvägar och inlandshamnar som är en del av det transeuropeiska transportnätet, även kallat TEN-T. Kravet på att dessa inre vattenvägar ska vara gränsöverskridande mellan medlemsstater tas alltså bort. Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag strider mot proportionalitetsprincipen, det vill säga att förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att målet ska uppnås. Förslaget strider därmed även mot subsidiaritetsprincipen i vissa delar. Riksdagen beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionens ordförande. Vitbok om exportkontroll av vissa produkter (UU3) Riksdagen anser att den så kallade PDA-förordningen, det vill säga den unionsordning för kontroll av produkter med dubbla användningsområden som bildades 2021, är ändamålsenlig och effektiv, samt att ansvarsfördelningen mellan medlemsstater och EU-kommissionen fungerar väl. Riksdagen håller med regeringen om att det behövs mer samarbete och samordning när det gäller kontroll av det som exporteras inom EU, samtidigt som det är viktigt att varje land har nationellt handlingsutrymme. Inte minst av säkerhetspolitiska skäl. Detta kommer riksdagen fram till i sin behandling av kommissionens vitbok om exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Skärpning SvD

SvD skriver:"...nato-invånare" Invånare i NATO? Alltså hur illa kan det bli? Jamen, spelar väl ingen roll. Det gör det visst. Är det okunnighet hos tidningen eller finns en slug tanke bakom?

Insändare i dag

Höj kraven på sjukhusstyrelsen Att tillsätta en arbetsgrupp visar inte på handlingskraft, skriver Harald Nordlund. En genomförd politikerutbildning borde krävas för att få plats i sjukhusstyrelsen, tycker Harald Nordlund. En genomförd politikerutbildning borde krävas för att få plats i sjukhusstyrelsen, tycker Harald Nordlund. Foto: Johanna Färlin Insändare 2024-04-20 08:30 Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna. Sjukhusstyrelsens överskridande av sin budget är enormt stort. Sjukhusstyrelsen har ansvaret för verksamheterna vid Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping. Det är styrelsens verksamhet vid Akademiska sjukhuset som orsakar den ofattbara obalansen. Det som man ser ut att ha tappat greppet om avser man nu att lösa med en arbetsgrupp. Denna ska ta fram idéer om hur kostnaderna ska kunna nedbringas. Men arbetsgruppen finns sedan tidigare, nämligen styrelsen själv. Skillnaden mellan arbetsgrupp och styrelse är att arbetsgrupp tar fram idéer, men har ingen beslutanderätt medan styrelsen kan och ska fatta beslut. Innan beslut fattas ska en styrelse eller nämnd, vilket bör ses som en självklarhet, lyssna på så många som möjligt. Kanske alltför vanligt, inom offentlig sektor, är att när politikerna tappat greppet, man tillsätter arbetsgrupp, ser över organisationen, tillsätter en utredning eller tillgriper kombinationer av dessa. Kanske ett sätt att visa handlingskraft. I Sveriges kommuner och regioners ”Reglemente för styrelse och nämnder” framgår tydligt nämnders och styrelsers ansvar. Reglementet leder fram till slutsatsen att de tillgängliga verktygen är ändrad kvantitet, ändrad kvalitet, ändade kostnader, inom ramen för av fullmäktige fattade beslut. Är verktygen inte användbara återstår att vända sig till fullmäktige för ändring av uppdragen till nämnden eller styrelsen. Vad som kännetecknar sjukhusstyrelsens i region Uppsala hantering av ekonomin är att, när rapport om överskridande av budget lämnas, denna läggs till handlingarna, sammanträde efter sammanträde, utan beslut om åtgärder. Skuldberget växer och växer. Inför en genomgången politikerutbildning som krav för att inneha ett fullmäktige- styrelse- eller nämnduppdrag. Byt ut den nämnd eller styrelse, som inte fullgör sitt uppdrag Kommentar till insändaren Ett krav på genomgången politikerutbildning ska gälla alla politiska uppdrag inom offentlig sektor, inte bara Sjukhusstyrelsen

Hur uppstod de?

I ett debattinlägg i dag:"Om man verkligen menar att folket ska få bestämma vart det ska byggas..." "Vart det ska byggas i en kommun bör inte vara..." Hur uppstod denna sammanblandning av var och vart? Samma fråga kan ställas om de nya ä- och ö-ljuden

Skrifter

"Femton steg och du är politiker" "Varför styr ni inte politiker, ni håller ju i ratten" Beställs: bod.se

Riksda´n 18 april

Logotyp: Sveriges riksdag 18 april 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 18 april Nej till motioner om polisfrågor (JuU16) Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU18) Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU21) Skrivelse om en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism har behandlats (JuU23) Nej till motioner om riksdagens arbetsformer (KU14) Nej till motioner om ekonomisk familjepolitik (SfU12) Nej till motioner om punktskatt och tullfrågor (SkU13) Nej till motioner om polisfrågor (JuU16) Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag om polisfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om prioriteringar av olika brott, polisens arbete med utsatta områden och gängkriminalitet. Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att riksdagen redan tagit ställning i vissa frågor. Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU18) Riksdagen sa nej till drygt 100 förslag i motioner om våldsbrott och brottsoffer som kommit in under den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, kontaktförbud, stärkt skydd till brottsoffer och unga brottsoffer. Riksdagen hänvisar till pågående utredningsarbete och aviserade reformer inom området. Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU21) Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om processrättsliga frågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om häktning, hemliga tvångsmedel så som telefonavlyssning och kameraövervakning. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området. Skrivelse om en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism har behandlats (JuU23) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en ny samlad nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Syftet med strategin är att ge en långsiktig inriktning av arbetet i Sverige – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Strategin delas in i fyra områden: förebygga – exempelvis minska tillväxten av våldsbejakande extremism genom att förebygga risken för radikalisering. förhindra – exempelvis förhindra möjligheter till finansiering och tillgång till vapen skydda – exempelvis arbeta med skyddet av det demokratiska samhället och fortsätta identifiera risker och sårbarheter hantera – exempelvis arbeta med hur attentat eller pågående dödligt våld ska hanteras, samt fokusera på vikten av ansvarsutkrävande och insatser till brottsoffer. Den nya strategin ersätter de tidigare strategierna mot våldsbejakande extremism och terrorism från 2015. Riksdagen menar att strategin skapar förutsättningar för ett brett och långsiktigt arbete på området och föreslår att riksdagen ska lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Nej till motioner om riksdagens arbetsformer (KU14) Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag om riksdagens arbetsformer i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om vice ordförande i riksdagens utskott, översyn av de förtroendevaldas villkor, flaggor i plenisalen, programmet vid riksmötets öppnande samt Riksdagsförvaltningens verksamhet. Nej till motioner om ekonomisk familjepolitik (SfU12) Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om ekonomisk familjepolitik som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om de reserverade dagarna i föräldraförsäkringen, överlåtelse av föräldrapenningen, flerbarnstillägget i barnbidraget och bostadsbidraget. Riksdagen hänvisar till planerade och redan vidtagna åtgärder samt till pågående arbete inom området. Nej till motioner om punktskatt och tullfrågor (SkU13) Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om punktskatter och tullfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak och flygresor. Förslagen handlar också om Tullverkets befogenheter och verksamhet. Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att utskottet redan tagit ställning i vissa frågo

Riksda´n 17 april

Logotyp: Sveriges riksdag 17 april 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 17 april Likvärdiga mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet (KU7) Nej till motioner om äldreomsorg (SoU20) Det ska bli enklare att ändra kön (SoU22) Likvärdiga mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet (KU7) Det program med mål och riktlinjer som fullmäktige ska anta för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare, ska även omfatta verksamhet som bedrivs av kommuner och regioner i egen regi eller av vissa juridiska personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet är att likvärdiga villkor ska gälla för privata utförare som för kommuner och regioner, så långt det är möjligt. Även om det finns bestämmelser som reglerar kommuners och regioners ansvar för att följa upp den egna verksamheten så ställs inte samma krav på att formulera riktlinjer för den. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024. Nej till motioner om äldreomsorg (SoU20) Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om äldreomsorg från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om en äldreomsorgslag, stärkt medicinsk kompetens i kommuner, bemanning och villkor i äldreomsorgen. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Det ska bli enklare att ändra kön (SoU22) Riksdagen sa ja till socialutskottets förslag till en ny lag om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och en ny lag om fastställande av kön i vissa fall samt ett förslag till lag om upphävande av lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Förslagen innebär att processen för ändring av det kön som framgår av folkbokföringen särskiljs från processen för kirurgiska ingrepp i könsorganen. Det ska inte krävas något tillstånd från Socialstyrelsen för att få genomgå sådana kirurgiska ingrepp i könsorganen som syftar till att personens kropp ska stämma överens med könsidentiteten. Det ska bli enklare att ändra kön i folkbokföringen. En person som har fyllt 16 år ska få ändrat det kön som framgår av folkbokföringen efter en förenklad prövning av könsidentiteten. Förslaget som ligger till grund för beslutet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är ett utskott som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga. Lagarna börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen riktar fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om behovet av föreskrifter, nationellt kunskapsstöd, förebyggande av brottsligt agerande och uppföljning av tillämpninge

Nu är det bråttom

I dag läser jag i tidningen om flera åtgärder m.a.a. olika oegentligheter. Allt handlar om kameror, vakter repressalier. När ska vi få en riktig diskusson om åtgärder för att förhindra att vi människor beter oss så illa som vi gör? När ska vi inse att problemet heter brister i inlärning av vad medmänsklighet är? Varför har våra beslutsfattare så svårt att inse att nu krävsnågot annat än "lappa och laga. Kort sagt: Inför i förskola och skola ettläroämne, som handlar om livskunskap. Nu är det bråttom

Svårt få svar

Jag har lite svårt att förlika mig med konstaterandet att det är så svårt, ja omöjligt, att av centrala politiker få svar på frågor man ställer till dem (talspråk: dom). Stora örat? Bara prat. Lyssnande partiet? Bara prat. Vi finns för dig. Bara prat.