Skärpning SvD

SvD skriver:"...nato-invånare" Invånare i NATO? Alltså hur illa kan det bli? Jamen, spelar väl ingen roll. Det gör det visst. Är det okunnighet hos tidningen eller finns en slug tanke bakom?

Insändare i dag

Höj kraven på sjukhusstyrelsen Att tillsätta en arbetsgrupp visar inte på handlingskraft, skriver Harald Nordlund. En genomförd politikerutbildning borde krävas för att få plats i sjukhusstyrelsen, tycker Harald Nordlund. En genomförd politikerutbildning borde krävas för att få plats i sjukhusstyrelsen, tycker Harald Nordlund. Foto: Johanna Färlin Insändare 2024-04-20 08:30 Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna. Sjukhusstyrelsens överskridande av sin budget är enormt stort. Sjukhusstyrelsen har ansvaret för verksamheterna vid Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping. Det är styrelsens verksamhet vid Akademiska sjukhuset som orsakar den ofattbara obalansen. Det som man ser ut att ha tappat greppet om avser man nu att lösa med en arbetsgrupp. Denna ska ta fram idéer om hur kostnaderna ska kunna nedbringas. Men arbetsgruppen finns sedan tidigare, nämligen styrelsen själv. Skillnaden mellan arbetsgrupp och styrelse är att arbetsgrupp tar fram idéer, men har ingen beslutanderätt medan styrelsen kan och ska fatta beslut. Innan beslut fattas ska en styrelse eller nämnd, vilket bör ses som en självklarhet, lyssna på så många som möjligt. Kanske alltför vanligt, inom offentlig sektor, är att när politikerna tappat greppet, man tillsätter arbetsgrupp, ser över organisationen, tillsätter en utredning eller tillgriper kombinationer av dessa. Kanske ett sätt att visa handlingskraft. I Sveriges kommuner och regioners ”Reglemente för styrelse och nämnder” framgår tydligt nämnders och styrelsers ansvar. Reglementet leder fram till slutsatsen att de tillgängliga verktygen är ändrad kvantitet, ändrad kvalitet, ändade kostnader, inom ramen för av fullmäktige fattade beslut. Är verktygen inte användbara återstår att vända sig till fullmäktige för ändring av uppdragen till nämnden eller styrelsen. Vad som kännetecknar sjukhusstyrelsens i region Uppsala hantering av ekonomin är att, när rapport om överskridande av budget lämnas, denna läggs till handlingarna, sammanträde efter sammanträde, utan beslut om åtgärder. Skuldberget växer och växer. Inför en genomgången politikerutbildning som krav för att inneha ett fullmäktige- styrelse- eller nämnduppdrag. Byt ut den nämnd eller styrelse, som inte fullgör sitt uppdrag Kommentar till insändaren Ett krav på genomgången politikerutbildning ska gälla alla politiska uppdrag inom offentlig sektor, inte bara Sjukhusstyrelsen

Hur uppstod de?

I ett debattinlägg i dag:"Om man verkligen menar att folket ska få bestämma vart det ska byggas..." "Vart det ska byggas i en kommun bör inte vara..." Hur uppstod denna sammanblandning av var och vart? Samma fråga kan ställas om de nya ä- och ö-ljuden

Skrifter

"Femton steg och du är politiker" "Varför styr ni inte politiker, ni håller ju i ratten" Beställs: bod.se

Riksda´n 18 april

Logotyp: Sveriges riksdag 18 april 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 18 april Nej till motioner om polisfrågor (JuU16) Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU18) Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU21) Skrivelse om en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism har behandlats (JuU23) Nej till motioner om riksdagens arbetsformer (KU14) Nej till motioner om ekonomisk familjepolitik (SfU12) Nej till motioner om punktskatt och tullfrågor (SkU13) Nej till motioner om polisfrågor (JuU16) Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag om polisfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om prioriteringar av olika brott, polisens arbete med utsatta områden och gängkriminalitet. Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att riksdagen redan tagit ställning i vissa frågor. Nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU18) Riksdagen sa nej till drygt 100 förslag i motioner om våldsbrott och brottsoffer som kommit in under den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, kontaktförbud, stärkt skydd till brottsoffer och unga brottsoffer. Riksdagen hänvisar till pågående utredningsarbete och aviserade reformer inom området. Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU21) Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om processrättsliga frågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om häktning, hemliga tvångsmedel så som telefonavlyssning och kameraövervakning. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området. Skrivelse om en nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism har behandlats (JuU23) Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en ny samlad nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Syftet med strategin är att ge en långsiktig inriktning av arbetet i Sverige – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Strategin delas in i fyra områden: förebygga – exempelvis minska tillväxten av våldsbejakande extremism genom att förebygga risken för radikalisering. förhindra – exempelvis förhindra möjligheter till finansiering och tillgång till vapen skydda – exempelvis arbeta med skyddet av det demokratiska samhället och fortsätta identifiera risker och sårbarheter hantera – exempelvis arbeta med hur attentat eller pågående dödligt våld ska hanteras, samt fokusera på vikten av ansvarsutkrävande och insatser till brottsoffer. Den nya strategin ersätter de tidigare strategierna mot våldsbejakande extremism och terrorism från 2015. Riksdagen menar att strategin skapar förutsättningar för ett brett och långsiktigt arbete på området och föreslår att riksdagen ska lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Nej till motioner om riksdagens arbetsformer (KU14) Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag om riksdagens arbetsformer i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om vice ordförande i riksdagens utskott, översyn av de förtroendevaldas villkor, flaggor i plenisalen, programmet vid riksmötets öppnande samt Riksdagsförvaltningens verksamhet. Nej till motioner om ekonomisk familjepolitik (SfU12) Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om ekonomisk familjepolitik som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om de reserverade dagarna i föräldraförsäkringen, överlåtelse av föräldrapenningen, flerbarnstillägget i barnbidraget och bostadsbidraget. Riksdagen hänvisar till planerade och redan vidtagna åtgärder samt till pågående arbete inom området. Nej till motioner om punktskatt och tullfrågor (SkU13) Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om punktskatter och tullfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak och flygresor. Förslagen handlar också om Tullverkets befogenheter och verksamhet. Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att utskottet redan tagit ställning i vissa frågo

Riksda´n 17 april

Logotyp: Sveriges riksdag 17 april 2024 Beslut i korthet Riksdagsbeslut 17 april Likvärdiga mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet (KU7) Nej till motioner om äldreomsorg (SoU20) Det ska bli enklare att ändra kön (SoU22) Likvärdiga mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet (KU7) Det program med mål och riktlinjer som fullmäktige ska anta för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare, ska även omfatta verksamhet som bedrivs av kommuner och regioner i egen regi eller av vissa juridiska personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet är att likvärdiga villkor ska gälla för privata utförare som för kommuner och regioner, så långt det är möjligt. Även om det finns bestämmelser som reglerar kommuners och regioners ansvar för att följa upp den egna verksamheten så ställs inte samma krav på att formulera riktlinjer för den. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024. Nej till motioner om äldreomsorg (SoU20) Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om äldreomsorg från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om en äldreomsorgslag, stärkt medicinsk kompetens i kommuner, bemanning och villkor i äldreomsorgen. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete. Det ska bli enklare att ändra kön (SoU22) Riksdagen sa ja till socialutskottets förslag till en ny lag om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och en ny lag om fastställande av kön i vissa fall samt ett förslag till lag om upphävande av lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Förslagen innebär att processen för ändring av det kön som framgår av folkbokföringen särskiljs från processen för kirurgiska ingrepp i könsorganen. Det ska inte krävas något tillstånd från Socialstyrelsen för att få genomgå sådana kirurgiska ingrepp i könsorganen som syftar till att personens kropp ska stämma överens med könsidentiteten. Det ska bli enklare att ändra kön i folkbokföringen. En person som har fyllt 16 år ska få ändrat det kön som framgår av folkbokföringen efter en förenklad prövning av könsidentiteten. Förslaget som ligger till grund för beslutet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är ett utskott som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga. Lagarna börjar gälla den 1 juli 2025. Riksdagen riktar fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om behovet av föreskrifter, nationellt kunskapsstöd, förebyggande av brottsligt agerande och uppföljning av tillämpninge

Nu är det bråttom

I dag läser jag i tidningen om flera åtgärder m.a.a. olika oegentligheter. Allt handlar om kameror, vakter repressalier. När ska vi få en riktig diskusson om åtgärder för att förhindra att vi människor beter oss så illa som vi gör? När ska vi inse att problemet heter brister i inlärning av vad medmänsklighet är? Varför har våra beslutsfattare så svårt att inse att nu krävsnågot annat än "lappa och laga. Kort sagt: Inför i förskola och skola ettläroämne, som handlar om livskunskap. Nu är det bråttom

Svårt få svar

Jag har lite svårt att förlika mig med konstaterandet att det är så svårt, ja omöjligt, att av centrala politiker få svar på frågor man ställer till dem (talspråk: dom). Stora örat? Bara prat. Lyssnande partiet? Bara prat. Vi finns för dig. Bara prat.

Mobilisera för demokratin

Jag känner viss oro över att allt färre unga vill delta i det politiska livet. Vad händer med demokratin? och vilka blir följderna av tilltagande tecken på efterfrågan på auktoritära krafter. Nu behöver vi mobilisera alla demokratiska som går att finna

Språket har betydelse

Spelar det någon roll hur vi pratar, huruvida vi har ett korrekt språk? Är huvudsaken att vi förstår? Spelar det någon roll att visäger: trevligt att ha fått varit med när det heter att ha fått vara med? Jo, jag påstår att det spelar roll. Om vi tillåter språket försämras allt mer uppstår allt fler missförstånd. "Han har bara ätit i dag". Vad betyder det? Ja det står ju att han har inte gjort något annat i dag än att äta, men uttalandet meningen var nog att vi ska veta att han ätit bara i dag. Slutsats: Satsa på svenskan i journalistutbildningen. Nysvenskar lär sig i hög grad av media och i dag i för hög grad lär sig fel.