fredag 12 januari 2018

Dåligt SvD: Det heter:...var Sverige står





I
ljuset av turerna kring avtalet om globalt kärnvapenförbud, NBT, har utrikesminister Margot Wallström gjort en rad säkerhetspolitiska utspel som är felaktiga eller går tvärs emot regeringens förda säkerhetspolitik. Detta skapar en osäkerhet kring vart Sverige står säkerhetspolitik, vilket i sig utgör en fara för vår säkerhet.
"Vi har 15 000 kärnvapen i världen, vilket är en mycket farlig situation. De har ingen avskräckande effekt."
Margot Wallström i SVT 2 januari 2018.

Leka krig på förskolan?

Något för alla förskolor att överväga

Barnen på Västanvindens förskola i Halmstad får inte längre leka krig och bygga vapen – det eftersom personalen upptäckt att leken blivit destruktiv.
Susanne Elveroth Aronsson är förskollärare på Västanvinden. Hon berättar att personalen märkte att barnen lekte krig väldigt mycket, och att vissa barn inte var med i leken och blev illa berörda. Andra barn blev med i leken fast de egentligen inte alls ville vara med.
Det var små barn som lärde sig av de äldre att göra likadant så vi märkte en tendens att det ökade. 
Förskolans personal har diskuterat att barnen leker krig under en längre tid.
De beslutade sig slutligen för att införa en nolltolerans mot den här typen av lekar när de uppmärksammade att barnen lekte ett tv-spel med 18-års gräns. 
– Det byggs vapen, man skjuter och låtsas dö och då började vi prata om att det faktiskt finns barn på vår förskola som faktiskt har varit med om det på riktigt så det var där vi tog ställning, säger Susanne Elveroth Aronsson.
Det var att barnen faktiskt lekte det utan att själva förstå vad det var som de lekte.
Det har bara gått några veckor sedan det blev förbjudet att leka krig på Västanvindens förskola men Susanna Elveroth Aronsson tycker att det märks skillnad.
– Vi märkte ganska snabbt ett bättre klimat och en trevligare lekmiljö där barnen leker konstruktiva lekar.

torsdag 11 januari 2018

Fylla år jämt är en vana, men inte att fylla jämnt

Det är knepigt det här med att fylla jämnt. Att fylla jämt har man ju vant sig vid i den här åldern.
Har du meddelat UNT att du fyller?, frågade mig en person i går. Nej, borde man det.? Själv? Nej det får någon annan göra om det ska göras. familj@unt.se
Förr fick man brev från tidningen.

tisdag 9 januari 2018

Reflektion 9 januari: Solidaritet med även samhället

Ja det här framstår kanske som lite konstigt. Men jag har ett problem. Problemet är att förlika mig med ett medvetet fusk och brist på ansvarstagande.
I bostadsområdet förutsätts alla ta samma ansvar för området, inklusive för sophanteringen. Informationen har nu nått ut om vad som gäller. Vilken är då förklaringen till stora brister? Är det så illa så att det är nonchalans och vem-bryr-siginställningen? Egoism?
Felaktig information till kommunen om än det ena än det andra blir allt vanligare.  Varför? Egoism?

måndag 8 januari 2018

Ur ett nätverksmagasin

Ur nätverksmagasinet "Livskunskap och värdegrund":

Harald Nordlund har varit kommunalråd i Uppsala och även suttit i Riksdagen. I höst har han motionerat om livskunskap till Liberalernas landsmöte. Glädjande nog verkar Harald inställd på att fortsätta arbeta för livskunskap även om landsmötet avslår motionen!

MOTION OM LIVSKUNSKAP
Man kämpar inte ihjäl en skugga. Man dödar den med ljus.” (Dag Hammarskjöld)

 Ökat välstånd, ökade kunskaper, globalisering, fler kontakter världen över, ökade möjligheter till självständiga val i livet har starkt påverkat människors levnadsförhållanden. Bland annat nya medier har bidragit härtill. Men dessa har också närmat oss till våld och krig. Hur ska vi förhålla oss till denna verklighet? Hur ska vi kunna förstå? De ökade ämneskunskaper skolan ger hjälper oss att förstå. Men de bilder som regelbundet förmedlas till oss visar att någonting mer behövs. Vi tycks behöva, någonting som det talas allt mer om, en livskompetens. Livskunskap är enligt WHO ”en förmåga att på ett ändamålsenligt sätt möta och hantera vardagslivets olika krav och utmaningar”. Livskunskap är ingenting man föds med utan, något som man utvecklar i samspel med hemmet, skolan och i mötet med andra människor och som något som gör tillvaron mer begriplig, hanterbar och meningsfull. Det finns starka bevis för att socialt och emotionellt lärande, som är en viktig del av livskunskap, förbättrar skolprestationerna. Det finns studier, som visar att träning, under barnaåren, som stärker förmågan till självkontroll har ett tydligt samband med god hälsa och mindre användning av droger senare i livet (främst Dunedinstudien i vilken över tusen barn i staden Dunedin följdes upp till drygt trettioårsåldern) Det finns tydliga tecken på att Näringslivet efterlyser bättre social och emotionell kompetens hos unga arbetssökande. En som betonat de icke -kognitiva egenskapernas avgörande betydelse på arbetsmarknaden är Nobelpristagaren James Heckman. Icke-kognitiva färdigheter tycks vara lika viktiga för framgång som kognitiva färdigheter, och har visat sig vara lättare att träna upp. En svensk studie av Erik Lindqvist och Roine Westman visade att bättre icke-kognitiva färdigheter bland unga minskade risken för arbetslöshet i vuxenlivet. Vi bör således fråga oss om brist på mjuka kompetenser kan vara en delförklaring till paradoxen att unga har problem att hitta jobb samtidigt som arbetsgivare har svårt att rekrytera även till jobb utan krav på högre utbildning. Även Världsbanken betonar värdet av socialt emotionellt lärande i skolan. I dokumentet Learning and Resilience: The Crucial Role of Social and Emotional Well-being in Contexts of Adversity publicerat i december 2013 betonar man vikten av att arbeta med socialt emotionellt lä- rande i skolan i områden som drabbats av olika kriser. Man slår fast att barn med sociala och emotionella färdigheter lyckas bättre i skolan, har bättre relationer med kamrater och vuxna och har bättre mental hälsa De flesta torde instämma i att det som begreppet livskunskap står för är viktigt och att det bör nå alla barn i förskolan och alla elever i grundskolan. Hur Livskunskap ska kunna bli ett obligatoriskt inslag i förskola och skola behöver emellertid utredas.

måndag 1 januari 2018

DAGENS REFLEKTION 1 januari: Meetookunskap, men inte Livskunskap

Inget bra sätt att inleda ett nytt år på. Att misstänkliggöra. Jag var på väg, men lyckas låta bli.
Jag vill tro att det är så att ledande politikers reaktion på de brister i förhållningssätt människor emellan, som #meetoo-rörelsen blottlagt, utgår från en vilja att på politisk väg avhjälpa bristerna. Några har uttalat att man vill göra undervisning i samlevnadsfrågor obligatorisk i våra skolor. Verkligheten visar behovet. Därom torde få tvivla.
Men jag tänker att om vi saknar empatisk förmåga i ett visst avseende kanske vi gör det i även andra. Hit hör, till exempel, mobbning. Ska vi ha även ett skolämne om hur vi motverkar mobbning? Naturligtvis inte. Dock är problemen med mobbning omfattande och stora. Grunden och orsaken till mobbning måste skolan uppmärksamma.
Min reflektion i dag är sålunda: Jag vill se och höra politiker, som ser helheten. Vi behöver ämnet Livskunskap i förskolan och skolan.
Men... det är då en gåta att min motion till landsmötet om att arbeta för ämnet Livskunskap på skolschemat avslogs, - utan debatt

"Man kämpar inte ihjäl en skugga. Man dödar den med ljus.” (Dag Hammarskjöld)

Ökat välstånd, ökade kunskaper, globalisering, fler kontakter världen över, ökade möjligheter till självständiga val i livet har starkt påverkat människors levnadsförhållanden. Bland annat nya medier har bidragit härtill. Men dessa har också närmat oss till våld och krig. Hur ska vi förhålla oss till denna verklighet? Hur ska vi kunna förstå?

De ökade ämneskunskaper skolan ger hjälper oss att förstå. Men de bilder som regelbundet förmedlas till oss visar att någonting mer behövs. Vi tycks behöva, någonting som det talas allt mer om, en livskompetens. Livskunskap är enligt WHO ”en förmåga att på ett ändamålsenligt sätt möta och hantera vardagslivets olika krav och utmaningar”.

Livskunskap är ingenting man föds med utan, något som man utvecklar i samspel med hemmet, skolan och i mötet med andra människor och som något som gör tillvaron mer begriplig, hanterbar och meningsfull.

Det finns starka bevis för att socialt och emotionellt lärande, som är en viktig del av livskunskap, förbättrar skolprestationerna. Det finns studier, som visar att träning, under barnaåren, som stärker förmågan till självkontroll har ett tydligt samband med god hälsa och mindre användning av droger senare i livet (främst Dunedinstudien i vilken över tusen barn i staden Dunedin följdes upp till drygt trettioårsåldern)

Det finns tydliga tecken på att Näringslivet efterlyser bättre social och emotionell kompetens hos unga arbetssökande. En som betonat de icke-kognitiva egenskapernas avgörande betydelse på arbetsmarknaden är Nobelpristagaren James Heckman. Icke-kognitiva färdigheter tycks vara lika viktiga för framgång som kognitiva färdigheter, och har visat sig vara lättare att träna upp. En svensk studie av Erik Lindqvist och Roine Westman visade att bättre icke-kognitiva färdigheter bland unga minskade risken för arbetslöshet i vuxenlivet.
Vi bör således fråga oss om brist på mjuka kompetenser kan vara en delförklaring till paradoxen att unga har problem att hitta jobb samtidigt som arbetsgivare har svårt att rekrytera även till jobb utan krav på högre utbildning.
Även Världsbanken betonar värdet av socialt emotionellt lärande i skolan. I dokumentet Learning and Resilience: The Crucial Role of Social and Emotional Well-being in Contexts of Adversity publicerat i december 2013 betonar man vikten av att arbeta med socialt emotionellt lärande i skolan i områden som drabbats av olika kriser. Man slår fast att barn med sociala och emotionella färdigheter lyckas bättre i skolan, har bättre relationer med kamrater och vuxna och har bättre mental hälsa

De flesta torde instämma i att det som begreppet livskunskap står för är viktigt och att det bör nå alla barn i förskolan och alla elever i grundskolan. Hur Livskunskap ska kunna bli ett obligatoriskt inslag i förskola och skola behöver emellertid utredas.


Jag föreslår landsmötet besluta
att uppdra till partistyrelsen att verka för att frågan om Livskunskap som obligatoriskt inslag i skola och förskola utreds"






fredag 29 december 2017

Trump har inte förstått

Ur DN: "Det kan bli ett av de kallaste nyåren som registrerats hittills i New York. Det fick president Donald Trump att på nytt håna forskningen om klimatförändringarna. ”Kanske skulle vi behöva lite gammal god global uppvärmning” skriver han på Twitter""

Presidenten i USA har inte förstått att vädret varierar från vecka till vecka. Vi kan få mycket kalla dagar, ja kallare än på länge och omvänt. Klimatet är däremot det som handlar om vädret under lång tid.
Även klimatet varierar. Det är naturligt. Dock är forskare eniga om vi har förändringar i klimatet som beror på mänsklig aktivitet. Är det då inte bara skönt för New Yorkborna att få lite varmare. Kanske det, men problemet är att vi får konsekvenser såsom kraftigare stormar, översvämningar, heta perioder, som medför att människor i vissa delar av världen måste fly, minskad biologisk mångfald, som rubbar ekosystemet, m.m.
Det här är numera bekant för de flesta, men inte för Donald Trump och hans anhängare. Kanske kommer han att förstå, så småningom, när USA står ensamt med sina kolbrytningar. Och då är USA förbisprungna av många, många länder.
Till amerikanarna: ni har själva valt en okunnig och vetenskapsfientlig president