I går kunde vi i Upsala Nya Tidning läsa en stort uppslagen intervju med kommunstyrelsens i Uppsala kommun ordförande. Rubriken i UNT: "Vi har inte gjort något vägval, ännu"
Jag började läsningen med stort intresse. Efteråt tänkte jag: var jag disträ? Vad var det jag läste? Jag läser en gång till.
Fråga: Varför är det kris iUppsalas ekonomi?
Svar: dåliga ekonomiska resultat, kraftiga investeringar
Fråga: Vad innebär det? Kommer ni att kunna göra nödvändiga investeringar?
Svar: Vi kommer att ta en ordentlig diskussion
Fråga: Vilka områden är viktigast att prioritera?
Svar: Det kan jag inte svara på i dag
Fråga: Men du måste väl ha en allmän uppfattning om vilka områden som ni värnar
Svar: Det är klart jag har. Men vi har inte gjort något vägval.
Fråga: Innebär det att ni kan komma att höja skatten?
Svar:Någon diskussion om fler höjningar finns inte
Fråga: Hur mycket kommer det att ge? (Bidrag från staten)
Svar: Det vet jag inte i dag
Fråga: Kommer ni att klara utbyggnaden av förskolor och skolor i alla nya bostadsområden?
Svar: Vi kommer att se över helheten. När det gäller skolan har vi redan satt in tuffa åtgärder.
Fråga: Ni har ett överskottsmål på två procent. När klarar ni det?
Svar: Inte nästa år. Målet är: under en planperiod
Fråga: Ett förslag som SKL lägger fram för att stärka ekonomin är att höja kommunens överskottsmål
mer än två procent. Hur ser du på det?
Svar: Det blir svårt
Fråga: Uppsala kommuns kostnader för just skola och omsorg ligger betydligt högre än jämförbara kommuner (borde stå kommuners) och har gjort det länge. Hur mycket ska skola och omsorg spara?
Svar: Det är viktigt att analysera.När det gäller skolan har vi redan satt in tuffa åtgärder.
Fråga: Oppositionen anser att ni har brutit en trend där kostnaderna för kommunen var på väg ned, efter valet har de stigit igen? (Är ju ingen fråga. Antar att journalisten frågade varför kostnaderna har stigit)
Svar: Vi fick ta över en ekonomi utan färdiga förslag och ett resultat på minus 165 miljoner kronor
Fråga: Var det rätt köpa marken (antar att UNT menar "..att köpa marken) av landstinget i Ulleråker för två miljarder kronor. Det är ju en del av dagens lånekris?
Svar: Inget svar på frågan
Fråga: Är det vettigt att investera en halv miljard i en ny fotbollsarena på Studenternas i det läget?
Svar: Den frågan har vi diskuterat. Vi måste kunna investera i alla delar av samhället. Tolkar svaret som ett ja.
Fråga: Hur går det med satsningen på spårvägar om ni inte kan låna mer pengar?
Svar: Ambitionen är att åstadkomma spårväg. men det går inte utan statligt stöd. Vi måste fundera på vad som ska göras
Fråga: Det går att få in pengar genom att sälja tillgångar. Är det något ni planerar?
Svar: Vi har pratat om frågan, men det finns inga färdiga diskussioner
Det kan finnas invändningar mot den här typen av sammanfattningar i form av att hela svaren inte redovisats. Dock hävdar jag att det som inte finns med här inte är något svar på frågan
onsdag 30 december 2015
tisdag 29 december 2015
Lönsamt att utbilda sig? Ja och nej
Det måste löna sig att utbilda sig, är en viktig socialliberal princip. Jo, det lönar sig visst, i form av att utbildning ger jobb. Dock är det knappast lönsamt att utbilda sig under lång tid. Vi socialliberaler kommer att driva den frågan hårt i kommande valrörelse.
Sverige bäst på jobb efter högre utbildning - men inte på löner
I Sverige leder eftergymnasiala studier i hög utsträckning till jobb. Sysselsättningsgraden för denna grupp är en av de högsta inom OECD. Men det syns inte på lönen. Högskoleutbildades löner är låga i Sverige jämfört med andra OECD-länder.
Trump en lögnare, som en del svenska politiker vill försvarssamarbeta med
Vet ni vad jag tänker varje gång jag ser bilden på Trump? Nej hur ska ni veta det. Jo, att denne man kan komma att bli USA:s president. Denne man kan bli den som dominerar världspolitiken, inklusive NATO.
Denne man kan komma att bli den som mest påverkar den organisation, som vissa svenska politiker vill att Sverige ska bli medlem i, nämligen NATO. Denne man, som är jämställdhetens fiende personifierad och som vill kasta ut människor ur USA, beroende på vilken religion man tillhör eller vilken hudfärg man har. Denne man ska alltså svenska politiker sitta och träffa strategiska överenskommelser med om olyckorna är framme att han blir vald till USA:s president och vissa ledande politiker i Sverige får sin vilja igenom, att Sverige ska bli medlem i NATO.
Denne man kan komma att bli den som mest påverkar den organisation, som vissa svenska politiker vill att Sverige ska bli medlem i, nämligen NATO. Denne man, som är jämställdhetens fiende personifierad och som vill kasta ut människor ur USA, beroende på vilken religion man tillhör eller vilken hudfärg man har. Denne man ska alltså svenska politiker sitta och träffa strategiska överenskommelser med om olyckorna är framme att han blir vald till USA:s president och vissa ledande politiker i Sverige får sin vilja igenom, att Sverige ska bli medlem i NATO.
Politikerna som ljuger mest
Av: Per Tolgraven
Publicerad 17 december 2015 15:43
Publicerad 17 december 2015 15:43
När en professionell faktagranskare analyserar vad de amerikanska politikerna säger blir resultatet inte särskilt smickrande.
ANNONTipsa
Det är New York Times som publicerar en undersökning av PolitiFact där 17 mer eller mindre aktuella politiker får påståenden sedan 2007 granskade.
Det politikerna sagt delas sedan in i sex kategorier: sant, mestadels sant, 50/50, mestadels falskt, falskt och slutligen något PolitiFact kallar Pants on Fire, som ska uttydas chockerande falskt.
I den senare kategorin segrar republikanen Donald Trump, men överlag är det en annan presidentkandidat som allra minst håller sig till sanningen: republikanen Ben Carson. Demokrater klarar sig generellt bättre i undersökningen.
De talar mest sanning
Andel sanna påståenden i procent.
Bernie Sanders, 54
Hillary Clinton, 51
Bill Clinton, 50
Barack Obama, 48
Jeb Bush, 48
Rand Paul, 47
Chris Christie, 41
Joseph Biden, 39
Marco Rubio, 38
Lindsey Graham, 34
Dick Cheney, 30
Carly Fiorina, 28
Ted Cruz, 22
Rick Santorum, 22
Martin O’Malley, 19
Donald Trump, 7
Ben Carson, 4
Hillary Clinton, 51
Bill Clinton, 50
Barack Obama, 48
Jeb Bush, 48
Rand Paul, 47
Chris Christie, 41
Joseph Biden, 39
Marco Rubio, 38
Lindsey Graham, 34
Dick Cheney, 30
Carly Fiorina, 28
Ted Cruz, 22
Rick Santorum, 22
Martin O’Malley, 19
Donald Trump, 7
Ben Carson, 4
(Källa: PolitiFact / New York Times)
De talar mest osanning,
Andel falska påståenden i procent.
Ben Carson, 84
Donald Trump, 76
Ted Cruz, 66
Dick Cheney, 59
Rick Santorum, 55
Carly Fiorina, 50
Marco Rubio, 40
Lindsey Graham, 34
Chris Christie, 32
Rand Paul, 32
Joseph Biden, 32
Jeb Bush, 32
Bernie Sanders, 28
Hillary Clinton, 28
Barack Obama, 26
Martin O’Malley, 25
Bill Clinton, 2
Donald Trump, 76
Ted Cruz, 66
Dick Cheney, 59
Rick Santorum, 55
Carly Fiorina, 50
Marco Rubio, 40
Lindsey Graham, 34
Chris Christie, 32
Rand Paul, 32
Joseph Biden, 32
Jeb Bush, 32
Bernie Sanders, 28
Hillary Clinton, 28
Barack Obama, 26
Martin O’Malley, 25
Bill Clinton, 2
Brukarråd inrättas
Ambitionen är lovvärd. Uppsala kommun vill öka funktionsnedsattas inflytande. I detta syfte inrättas ett brukarråd.
Kanske behövs detta. Åtminstone är åtgärden vanlig när man vill visa handlingskraft och god vilja. Jag hoppas att man innan inrättandet har frågat sig hur kontakten medborgare - politiska representanter ska kunna förbättras. Funktionsnedsattas och andra gruppers närhet till alla beslutsfattare måste förändras radikalt. I första hand handlar det om att göra våra politiker medvetna om vad deras roll innebär.
Kanske behövs detta. Åtminstone är åtgärden vanlig när man vill visa handlingskraft och god vilja. Jag hoppas att man innan inrättandet har frågat sig hur kontakten medborgare - politiska representanter ska kunna förbättras. Funktionsnedsattas och andra gruppers närhet till alla beslutsfattare måste förändras radikalt. I första hand handlar det om att göra våra politiker medvetna om vad deras roll innebär.
|
Uppsala kommn upphandlar förarutbildning
|
Kollektivtrafiknämnden 16 december
Här ytterligare en positiv nyhet. Extra tillfredsställande är det att få skriva något positivt om landstinget. Det är minsann inte lätt att finna något. Snart kan vi tala om helt fossilfri drift av bussarna i länet. Det går om man bestämmer sigUppsnabbat kollektivtrafiknämnden 16 decemberI detta nummer
Handlingsplan för fossilfri kollektivtrafik år 2020
Kollektivtrafiknämnden antog ett förslag till handlingsplan för att den upphandlade kollektivtrafiken ska bli fossilfri till år 2020.
Handlingsplanen bygger på att succesivt ställa om de bussar som i dag körs på fossil diesel till andra drivmedel. För stadsbussarna i Uppsala ska övergången till eldrift fortsätta. Redan i dag körs fem elhybridbussar i Uppsala och ytterligare 15 är beställda av Gamla Uppsala Buss som kör stadsbussarna.
Satsningen på biogas ska fortsätta för de stadsbussar som inte drivs med el. Även regionbusstrafikens gasbussar som körs i dag på naturgas ska övergå till biogas.
De dieseldrivna bussarna ska succesivt övergå till att köras på fossilfri biodiesel.
Budget 2016
Oförändrade biljettpriser för 30-dagarsbiljetter och enkelbiljetter samt ökat resande är viktiga delar i den budget som fastställdes av nämnden för UL:s verksamhet 2016.
Det innebär att priset för en 30-dagarsbiljett ligger kvar på 750 kr och att en enkelbiljett kostar 27 kr per zon även under 2016. För att balansera ökade kostnader för trafiken ska resandet öka med minst 6 procent jämfört med 2015.
Från 2016 överförs administrationen av sjukresor till UL och därför ökar landstingsanslaget med 80 miljoner kr utöver de 904 miljoner kr som anslås för UL-trafiken.
Totalt har UL en budget på 1, 8 miljarder, inklusive sjukresor, och finansieringen består av intäkter på ca 860 miljoner och ett totalt anslag på 984 miljoner.
Trafikering och hållplatser utmed nya väg 56
Trafikverket håller på att bygga om väg 56 mellan Heby och Tärnsjö. Sträckan mellan Stingtorpet och Tärnsjö dras i en ny ostlig sträckning och det påverkar busslinje 865. Minst 9 hållplatser kommer att försvinna. I arbetsplanen framgår att kollektivtrafiken kommer att trafikera delar av befintlig väg in till Runhällen men i övrigt trafikera den nya sträckningen av väg 56. Enligt Trafikverket kan projektet finansiera en ny hållplats i eller utanför Runhällen.
I dagens beslut får UL i uppdrag att arbeta för att det blir flera hållplatser utöver den utanför Runhällen. I uppdraget ingår också att trafikera den nya vägsträckningen enligt alternativ 1, kompletterat med anropsstyrd trafik, som innebär att en hållplats byggs vid nya väg 56 utanför Runhällen. För att hållplatsen ska bli attraktiv behövs också en pendlarparkering i anslutning till hållplatsen och en cykelväg mellan Runhällen och parkeringen.
Yttrande till Håbo kommun
Håbo kommun har bjudit in UL att lämna synpunkter på kommunens utställningsförslag Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Kommunen pekar ut fyra LIS-områden med utvecklingsförslag för varje område. Utvecklingsområdena är Skokloster, Skokloster slott, Övergran och Sånka som samtliga ligger i befintliga kollektivtrafikstråk.
I yttrandet som nämnden godkände anser UL att det är positivt att kommunen strävar mot en landsbygdsutveckling i befintliga infrastruktur- och kollektivtrafikstråk. Kommunen lyfter fram vikten av sammanlänkande och säkra gång- och cykelstråk i nya bebyggelseområden, vilket är positivt för att främja hållbara transporter. Det viktig att dessa stråk är tydligt kopplade till hållplatser, så att hela-resan-perspektivet beaktas
|
Bättre luft i Uppsala
|
lördag 19 december 2015
Från landstinget 15 december
Uppsnappat från Uppsnabbat
En uppföljning av väntetiderna inom vården har gjorts. Men bara ett konstaterande av att det ser ut som det gör. Uppföljning kräver politiska beslut för att korrigera avvikelser. Men så inte inom landstinget
Uppsnabbat hälso- och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen 15 december
I detta nyhetsbrev:
- Barn får rätt till hemsjukvård vid livets slut
- Uppföljning av väntetider
- Viljeinriktning och handlingsplan om psykisk ohälsa antagen
- Landstinget ska ta fram handlingsplan om hedersrelaterat våld
- Närvårdsavdelning utvärderad
- Ja till ny organisation av palliativt centrum
- Avtal om vårdplatser för invånare i södra Heby
- Specialistansluten hemsjukvård i Älvkarleby
- Avgifter för cellprovtagning kan tas bort
- Organisation för anhörigstöd ska utredas
- Nytt avtal med barnomdbudsmannen
- Översyn av avtal med Röda Korset
- Ekonomirapport november
- Klart med hyresavtal för vårdcentral i Stenhagen
Barn får rätt till hemsjukvård vid livets slut
Svårt sjuka barn i Uppsala län ska få samma rätt som vuxna att vårdas i hemmet vid livets slut. Vården kommer i framtiden att ges dygnet runt av teamen för palliativ hemsjukvård. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen.
Frågan om att ge barn tillgång till palliativ vård i hemmet har diskuterats under flera år. I hela länet handlar det om cirka fem till sju barn per år, svårt sjuka barn med till exempel cancer eller neurologisk sjukdom och som befinner sig livets slutskede. Hittills har dessa barn vanligtvis vårdats på sjukhus, men från våren 2016 blir det möjligt för dem att sluta sina liv i hemmiljö, om det är vad deras vårdnadshavare önskar.
Vården ska ges av samma specialiserade vårdteam som idag vårdar vuxna i hemmet vid livets slut. Teamen planeras att vara knutna till palliativt centrum i Uppsala, Lasarettet i Enköping och geriatriken i Tierp. I den norra länsdelen startar verksamheten efter årsskiftet. Vid Lasarettet i Enköping är planen att ge det palliativa hemsjukvårdsteamet ett utökat uppdrag. I Uppsala/Knivsta planeras en övergångslösning i avvaktan på att sjukvårdsteamet övergår från kommunen till landstingets regi.
Akademiska sjukhuset får i uppdrag att bygga upp och samordna verksamheten och får ett utökat anslag på 375 000 kronor. Sjuksköterskor inom barnsjukhusets hemsjukvård ska ge stöd och utbildning till hemsjukvårdsteamen och bland annat hjälpa till att ta fram skräddarsydda vårdplaner för varje barn.
Uppföljning av väntetider
Under 2015 har tillgängligheten till den specialiserade vården försämrats, både när det gäller väntetiden till besök och operation. Det framgår av en rapport till hälso- och sjukvårdsstyrelsen.
Genom vårdgarantienheten erbjuds patienter vård hos andra vårdgivare. Trots deras ökade insatser ökar antalet väntande i den specialiserade vården, framför allt inom öron-näs och halssjukvården samt ögonsjukvården.
En bidragande faktor till den försämrade tillgängligheten tros vara den nya patientlagen, som ger ökade möjlighet att söka öppen specialiserad vård utan remiss från primärvård eller annan vårdgivare.
Till primärvården bedöms tillgängligheten vara stabil.
Viljeinriktning och handlingsplan om psykisk ohälsa antagen
Landstinget har tagit fram en viljeinriktning och handlingsplan för att säkra en trygg hälso- och sjukvård för personer i alla åldrar med psykisk ohälsa.
I planen pekas följande förändringsområden ut:
- Anpassa befintligt vårdval för psykoterapi
- Stärka kompetensen för psykisk ohälsa på vårdcentraler
- Utveckla internetbaserade behandlingsformer
- Starta självhjälpsgrupper tillsammans med brukarföreningar
- Utveckla kunskapsstyrning och processtöd för vårdgivarna
- Ta stöd av befintligt utvecklingsarbete för samordnade insatser
- Fortsätta utreda barns och ungdomars psykiska hälsa med särskilt fokus på beroende/missbruk samt ett länsövergripande omhändertagande av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att anta viljeinriktningen och handlingsplanen och gav landstingsdirektören i uppdrag att konkretisera och föreslå uppföljning och finansiering av de antagna förändringsområdena.
(M), (L), (C) och (KD) yrkade på behålla primärvården som remittent. Detta avslogs.
Landstinget ska ta fram handlingsplan om hedersrelaterat våld
Landstinget ska ta fram en handlingsplan om hedersrelaterat våld. Det beslutade landstingsfullmäktige i september. Nu har hälso- och sjukvårdsstyrelsen gett landstingsdirektören i uppdrag att ta fram handlingsplanen. Arbetet kommer att ske i ett brett samarbete. Uppdraget ska återrapporteras senast i oktober.
Närvårdsavdelningen utvärderad
Landstinget har gjort en utvärdering av Närvårdsavdelningen i Uppsala. Utvärderingen visar att endast en av tre målsättningar med verksamheten har uppnåtts. Avdelningen har inte avlastat Akademiska sjukhuset i den omfattning som var avsikten. Utvärderingen gjordes under våren 2015, då verksamheten fortfarande var i ett startskede. Under hösten 2015 har dock Närvårdsavdelningen arbetat för att nå en högre måluppfyllelse och utökat antalet vårdplatser.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att göra en ny uppföljning av Närvårdsavdelningen i Uppsala hösten 2016. I uppföljningsuppdraget ingår att se över rutiner, schemaläggning och organisation.
Ja till ny organisation av palliativt centrum
Palliativt centrum, som idag drivs i samarbete mellan landstinget och Uppsala kommun, kan i framtiden drivas av landstinget och inordnas under Akademiska sjukhuset. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ställde sig bakom det förslag till omorganisation som har tagits fram.
Landstingsdirektören fick i uppdrag att i samverkan med Uppsala kommun förbereda en överföring av sjukvårdsteamets verksamhet till landstinget. Överföringen ska vara genomförd senast den 1 januari 2017.
I samverkan med Uppsala kommun ska Akademiska sjukhuset genomföra en verksamhetsöversyn och processanalys av palliativt centrum och sjukvårdsteamets verksamhet för att uppnå en vårdprocess med högre kvalitet och kostnadseffektivitet.
(M), (C) och (KD) yrkade på att ärendet skulle återremitteras för att tydliggöra de ekonomiska konsekvenserna.
Avtal om vårdplatser för invånare i södra Heby
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att förlänga nuvarande avtal om vårdplatser på Närvårdsavdelningen för invånare i södra Heby kommun till dess att en ny överenskommelse träffats.
Specialistansluten hemsjukvård i Älvkarleby
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har godkänt en överenskommelse mellan landstinget och Älvkarleby kommun om specialistanknuten hemsjukvård. Enligt avtalet ska geriatriken vid Akademiska sjukhuset ges i uppdrag att bygga ut det mobila sjukvårdsteamet i Tierp. Landstinget kommer att ta över ansvaret för specialistansluten hemsjukvård i Älvkarleby från landstinget i Gävleborg.
Älvkarleby kommun ska också ta ställning till avtalet innan det kan börja gälla.
Avgifter för cellprovtagning kan tas bort
Landstinget ska utreda frågan om att ta bort patientavgiften för screening – gynekologiska hälsokontroll. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen.
Utredningen görs mot bakgrund av en skrivelse som landstinget har fått från Nätverket mot gynekologisk cancer, där landstinget uppmanas ta bort avgiften.
Utredningen ska presenteras för hälso- sjukvårds- och FoUU-utskottet i februari 2016. Om utskottet ställer sig bakom att avgiften tas bort kommer utskottet att föreslå att landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att fatta ett sådant beslut.
Organisation för anhörigstöd ska utredas
Landstinget ska utreda en organisation med en samordningsfunktion för anhörigstöd inom landstinget. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Landstinget har tidigare genomfört ett tvåårigt projekt för att förbättra anhörigstödet i landstinget. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har tidigare beslutat om en handlingsplan för stöd till anhöriga.
Nytt avtal med barnombudsmannen
Landstinget ska fortsätta att ha avtal med Barnombudsmannen i Uppsala om länsbarnombudsmannafunktionen. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Det nya avtalet gäller till den 31 december 2017. Kostnaden är 900 000 kronor per år.
Översyn av avtal med Röda Korset
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tog upp ett ärende som väckts av Lina Nordquist (L) och Johan Enfeldt (L) om att se över behovet och möjligheterna till utökad finansiering av Röda Korsets behandlingscentrum och att se över tillgången till vård efter traumatiska upplevelser från krig, våld, flykt, förtryck och tortyr för barn under 13 år.
Vid sammanträdet gavs en redogörelse för det pågående arbetet. Landstingsdirektören fick i uppdrag att fortsätta översynen av avtalet med Röda Korset.
Ekonomirapport november
Akademiska rapporterar ett förväntat ekonomiskt underskott för 2015 på – 260 miljoner kronor. Det framgår av ekonomirapporten för november. Detta är en oförändrad prognos jämfört med föregående månad. Lasarettet i Enköping prognosticerar ett nollresultat. Primärvårdens resultat har förbättrats med fyra miljoner kronor, vilket främst beror på lägre personalkostnader på grund av vakanser i bemanningen och lägre hyreskostnader. Även Hälsa och habilitering förväntas göra ett överskott på plus 12 miljoner kronor. Serviceförvaltningarna som inkluderar Landstingets resurscentrum och landstingsservice redovisar ett förväntat underskott på minus 51 miljoner kronor.
Klart med hyresavtal för vårdcentral i Stenhagen
Produktionsstyrelsen har beslutat att landstinget ska teckna hyresavtal med Uppsalahem om en lokal för den nya vårdcentralsfilialen som Primärvården planerar att starta i Stenhagen. Vårdcentralen kommer att ligga i det så kallade Båghuset i kvarteret Opalen och inflyttningen beräknas ske hösten 2016.
Om Uppsnabbat
Du får detta e-postmeddelande eftersom din e-postadress är anmäld som prenumerant på Landstingets i Uppsala läns nyhetsbrev Uppsnabbat. För att avanmäla dig eller förändra din prenumeration använd dig av formuläret på http://www.lul.se/sv/ Landsting--politik/Nyhetsbrev/
onsdag 16 december 2015
Cykeln mer populär än bilen
|
Största detaljplanen
|
Koldioxidskatt och energiskatt kräver kompensation
Intressant
KI föreslår kraftigt höjd koldioxidskatt
Kraftigt höjd koldioxidskatt och energiskatt på diesel. Men i så fall behövs kompensation för hushåll i glesbygd. Det ser Konjunkturinstitutet, KI, som några av grundbultarna för att en kostnadseffektiv omställning om ambitiösa klimatmål ska uppnås.
Från riksda´n 11 december
Det här känns självklart
"Ja till extra ändringsbudget (FiU18)
Riksdagen sa ja till det förslag till extra ändringsbudget för 2015 som regeringen lämnat med anledning av flyktingsituationen. Det innebär att utgifterna i statens budget för 2015 ökar med cirka 11 miljarder kronor. Merparten av utgiftsökningen, 9,8 miljarder kronor, ska avsättas till ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting. Anslaget för ersättningar och bostadskostnader för asylsökande ökas med 1 miljard kronor. Det civila samhället får 200 miljoner kronor extra som stöd till insatser för asylsökande och nyanlända. Beslutet innebär höjda ramar för tre utgiftsområden och sammanlagt fem ändrade och nya anslag.
Den 23 oktober 2015 kom regeringen överens med Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om att öka utgifterna i statens budget för 2015 med anledning av flyktingsituationen. Regeringens förslag till extra ändringsbudget bygger på den överenskommelsen.
- Utskottets förslag till beslut:
- Bifall till propositionen avslag på motionen."
Ojämlika kommuner
Har snappat upp detta från Statskoll.se. Det här är en stor jämlikhetsfråga. Nu får vi se prov på statlig styrning, eller snarare viljan att styra
"Mer pengar till avfolkningskommuner
Skillnaderna fortsätter att öka mellan storstads- och glesbygdskommuner. På sikt får de växande kommunerna räkna med att skicka mer utjämningspengar till de avfolkningsdrabbade landsdelarna. "
fredag 11 december 2015
Från Uppsala kommun 11 december
|
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)