Vad lär vi oss av nedanstående text av Olle Wästberg. Och...vad lär sig det amerikanska folket.
Enligt Trump är alla metoder tillåtna. Det viktiga är att vinna.
Kan det ske även här? Ja, varför inte. Exempel: nästan var femte väljare säger sig sympatisera med Sverigedemokraterna. Även dessa ser hur deras politiska representanter uppträder, man gillar dess diskriminerande syn på människor.
Vi lär oss, nja, kanske inte, men borde lära oss att tänka själva, att ifrågasätta, att se vad som är underliggande. Är det inte möjligt? Måste misstagen först begås?
Vi får inte tro det, ty misstag kan bli omöjliga att reparera.
Ur Olle Wästbergs nyhetsbrev
"Hur kan han tvärvända så?
Förklaringen kan illustreras med en fråga han fick för någon vecka sedan; ångrar han saker han sagt i valrörelsen. Trump svarade: ”Nej, jag vann ju!”
Innebörden är att Trump såg valrörelsen som en försäljningskampanj. Han sa det som passade dem han just då talade till. Om det var sant eller inte struntade han i. Liksom om det präglades av förakt mot kvinnor, funktionshindrade, minoriteter etc. Trump blev vald som person, inte på ett program. Så uppfattar förmodligen också hans väljare det.
Det finns i USA ett starkt motstånd mot ”Washington”. Barack Obamas kampanj 2008 hade ”Change” som huvudord. Det hade också Donald Trump – om än med helt andra ideologiska förtecken. Trumps väljare är nöjda med att ha sänt någon till Washington som de traditionella politikerna avskyr. Trump fick mycket riktigt bara 4,1 procent i Washington DC.
Donald Trumps många åsiktsbyten går just nu oftast till det bättre, men han kan lika lätt svänga tillbaka. Framtiden är totalt osäker."
onsdag 30 november 2016
tisdag 29 november 2016
Kul med gamla urklipp
Jag råkade i dag hitta ett tidningsurklipp från Upplands Nyheter 12 december 2008. Det handlar om en recension av en sammanställning i bokform av artiklar, insändare och anföranden under ett antal år. Med risk för att kallas någonting återger jag artikeln här
"Här har populismen inte varit styrande"
Ny bok
Titel: Politik på gott och ont
Författare: Harald Nordlund
Förlag: Recito
Politikerbiografier och -memoarer finns det gott om - ofta skrivna i polemik med meningsmotståndare och med namns nämnande. Så när en aktiv politiker tar sig för att med sina tal och anföranden, artiklar och motioner som grund, sakligt sammanfatta sina ideologiska bevekelsegrunder efter snart fyrtio års politiskt arbete och dessutom gör det i bokform på mer än 300 sidor är det värt att uppmärksammas.
Mannen bakom verket är Harald Nordlund, välkänd uppsaliensisk fp-politiker på kommunal-, riksdags och landstingsnivå i nämnd ordning. Politik på gott och ont kallar Nordlund sin bok.
De många artiklarna, insändarna och anförandena speglar ett äkta engagemang, drivet av en ideologisk övertygelse. Nordlund har gjort en unik politisk resa. Från de små förhållandena i byn utanför Kalix till en politisk hetluft i Uppsala var vägen lång.
De politiska uppdragen har varit imponerande många under de cirka fyrtio år han representerat folkpartiet.
Bokens kapitelindelning är kronologisk men den läsare som söker sina intresseområden hittar dem via kapitelindelningen i ämnesområden.
Visst förekommer upprepningar men de kan försvaras med att boken knappast är avsedd för sträckläsning. I den mån upprepningar förekommer underlättar de mer för den som väljer sina avsnitt än de irriterar sträckläsaren. Den som vill kan med lätthet välja de avsnitt som intresserar men inser då att natur- och miljöfrågorna fått dominans över boken liksom över Harald Nordlunds politik.
Förklaringen härtill torde vara, utöver ett äkta engagemang, att han under åren som kommunalråd i Uppsala hade ett särskilt ansvar för, bland andra, miljöfrågorna och att han var ledamot av riksdagens miljö- och jordbruksutskott i fyra år.
I boken återfinns även en sansad men konstruktiv kritik av det egna partiet och ett försvar för den socialliberalism Nordlund menar har fått stryka på foten inför den mer marknadsinriktade linjen inom Folkpartiet. Han är inte heller glad över att partier bildar allianser före val. Politiska partier ska tydligt visa sin politiska profil före valet, ge väljarna tydliga alternativ varefter väljarstödet avgör regeringsbildningen.
En annan tyngdpunkt ligger i kapitlet Den socialliberala kärnan där välfärden, vården vid sidan av äldrepolitik och jämställdhet får stort utrymme och i viss mån föregriper Nordlunds senare engagemang i landstingspolitiken.
Boken kan ses som en sammanfattande reseberättelse av den politiska resa Harald Nordlund ännu inte avslutat. Om inte den resan ger en Karl Staaf medalj i ädlaste valör är den i vart fall väldokumenterad
Kim Nylander"
Hockeyrör strl 41 100 kr
"Här har populismen inte varit styrande"
Ny bok
Titel: Politik på gott och ont
Författare: Harald Nordlund
Förlag: Recito
Politikerbiografier och -memoarer finns det gott om - ofta skrivna i polemik med meningsmotståndare och med namns nämnande. Så när en aktiv politiker tar sig för att med sina tal och anföranden, artiklar och motioner som grund, sakligt sammanfatta sina ideologiska bevekelsegrunder efter snart fyrtio års politiskt arbete och dessutom gör det i bokform på mer än 300 sidor är det värt att uppmärksammas.
Mannen bakom verket är Harald Nordlund, välkänd uppsaliensisk fp-politiker på kommunal-, riksdags och landstingsnivå i nämnd ordning. Politik på gott och ont kallar Nordlund sin bok.
De många artiklarna, insändarna och anförandena speglar ett äkta engagemang, drivet av en ideologisk övertygelse. Nordlund har gjort en unik politisk resa. Från de små förhållandena i byn utanför Kalix till en politisk hetluft i Uppsala var vägen lång.
De politiska uppdragen har varit imponerande många under de cirka fyrtio år han representerat folkpartiet.
Bokens kapitelindelning är kronologisk men den läsare som söker sina intresseområden hittar dem via kapitelindelningen i ämnesområden.
Visst förekommer upprepningar men de kan försvaras med att boken knappast är avsedd för sträckläsning. I den mån upprepningar förekommer underlättar de mer för den som väljer sina avsnitt än de irriterar sträckläsaren. Den som vill kan med lätthet välja de avsnitt som intresserar men inser då att natur- och miljöfrågorna fått dominans över boken liksom över Harald Nordlunds politik.
Förklaringen härtill torde vara, utöver ett äkta engagemang, att han under åren som kommunalråd i Uppsala hade ett särskilt ansvar för, bland andra, miljöfrågorna och att han var ledamot av riksdagens miljö- och jordbruksutskott i fyra år.
I boken återfinns även en sansad men konstruktiv kritik av det egna partiet och ett försvar för den socialliberalism Nordlund menar har fått stryka på foten inför den mer marknadsinriktade linjen inom Folkpartiet. Han är inte heller glad över att partier bildar allianser före val. Politiska partier ska tydligt visa sin politiska profil före valet, ge väljarna tydliga alternativ varefter väljarstödet avgör regeringsbildningen.
En annan tyngdpunkt ligger i kapitlet Den socialliberala kärnan där välfärden, vården vid sidan av äldrepolitik och jämställdhet får stort utrymme och i viss mån föregriper Nordlunds senare engagemang i landstingspolitiken.
Boken kan ses som en sammanfattande reseberättelse av den politiska resa Harald Nordlund ännu inte avslutat. Om inte den resan ger en Karl Staaf medalj i ädlaste valör är den i vart fall väldokumenterad
Kim Nylander"
Hockeyrör strl 41 100 kr
måndag 28 november 2016
Lagbrott. Sanktioner? Nej vi ska samtala
Exempel på statens tillkortakommande. Staten konstaterar att kommunerna bryter mot riksdagens stiftade lagar. Gör man likadant med andra lagar? Ett grovt rån? Sanktioner? Nja vi ska sätta oss ner och prata med bovarna.
Staten klarar inte av att styra. Se till att inte utöka dess ansvar. Den som förordar även driftansvar inom olika sektorer har inte lagt märke till haveriet
Ur dagens DN:
Efter DN:s granskning om att lärarbristen drabbar de svagaste eleverna hårdast reagerar nu utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). Han är kritisk mot kommunerna, som han menar inte följer lagen.
– Det är oacceptabelt, säger han.
Dagens Nyheter kunde på söndagskvällen berätta att bristen på lärare slår hårdast mot skolor i socioekonomiskt utsatta områden. I de skolorna är andelen utbildade lägre än på andra platser, visar granskningen.
I skolor med låg andel högutbildade föräldrar saknar 25 procent av lärarna pedagogisk högskoleexamen. I skolor med hög andel högutbildade föräldrar saknar 14 procent av lärarna pedagogisk högskoleexamen.
ANNONS:
Att skillnaderna är så stora bekymrar utbildningsminister Gustav Fridolin (MP):
– Sverige har haft ett av världens mest jämlika skolsystem där det inte spelar någon roll var du bodde eller vilka föräldrar du hade för chanserna att få ett bra skolresultat. Tappar vi det så förlorar vi vår plats som kunskapsnation. Jag har svårt att tänka mig något allvarligare.
Är du förvånad över att skillnaderna är så stora?
– Med tanke på att vi haft en lag som ska garantera att just resurser används där de gör mest nytta i flera år, så hade jag såklart sett framför mig att vi kommit längre, säger Gustav Fridolin.
Han syftar på en lag om ”socioekonomisk resursfördelning” som trädde i kraft 2014 som kräver att kommuner fördelar resurser till skolor efter barnens och elevernas olika behov och förutsättningar.
Skolor i utsatta områden har en högre lärartäthet än andra skolor, men som DN:s granskning kunde visa har de samtidigt alltså betydligt lägre andel utbildade lärare.
– I lagen slår vi fast att vi ska vikta resurser. Det är viktigt att förstå att det är bredare, ett större krav än att bara se till att pengarna fördelas utifrån vad de gör störst nytta. Den allra viktigaste resursen vi har i skolan är förstås lärare och rektorer.
Så kommunerna bryter mot lagen?
– Man har tolkat lagen alldeles för snävt. Man har tänkt att man uppfyller lagen om man har en socioekonomisk viktning av hur medel betalas ut. Lagen är egentligen bredare skriven än så. Det finns ett större krav än så. Vi behöver göra en djupare granskning över hur man jobbar samlat i kommunerna.
Vad ska du göra åt det?
– Jag kommer ta upp detta nästa gång jag träffar Skolinspektionen för att se hur kan vi göra en granskning där vi tittar på hur man systematiskt kan förbättra arbetet i kommunerna.
Är lagen lätt att missförstå?
– Det är i vart fall så att man har tolkat den som att det har räckt med den socioekonomiska viktningen. Jag är ute och träffar Sveriges kommuner och det här är en av frågorna som vi tar upp, för kravet är större än så.
Vad tycker du om att kommunerna tolkar lagen för snävt?
– Resultatet som vi ser är att vi har större lärarbrist på de skolor där elevernas tid med lärare är som allra viktigast. Det är oacceptabelt.
Kan det bli aktuellt med sanktioner?
– Det viktiga nu är att få igång arbetet. Därför sitter jag ner med alla kommuner för att få igång arbetet i varje kommun
Från landstinget 25 nov
"Landstingsservice förväntas klara sitt resursmål"
eller fastighets- och servicenämnden förväntas klara sitt resursmål för landstingsservice. Jag väljer det sistnämnda
Hur lyder genitivformen av landstingsservice? Landstinget skriver den engelska, jag skulle välja samma som nominativformen
Hur lyder genitivformen av landstingsservice? Landstinget skriver den engelska, jag skulle välja samma som nominativformen
Uppsnabbat fastighets- och servicenämnden 25 november
I detta nyhetsbrev:
- Upphandling av caféverksamhet på Akademiska sjukhuset
- Ekonomirapporter
- Översyn av Landstingsservices internkontrollplan
- Tillskott för vård av asylsökande och tillståndslösa
Upphandling av caféverksamhet på Akademiska sjukhuset
Landstingsservice ska påbörja arbetet med en ny upphandling av caféverksamhet på Akademiska sjukhuset. Det beslutade fastighets- och servicenämnden. De nuvarande avtalen löper ut under 2018. Caféverksamheten är en service till patienter, besökare och personal. Landstinget betalar inget för dessa tjänster, entreprenörernas intäkter kommer från försäljningen till kunderna.
För att öka mångfalden delas upphandlingen upp i två delar:
Område 1
- Lunchrestaurang och catering ingång 10 (psykiatrins hus)
- Butik ingång 70
- Restaurang/café ingång 70
Område 2
- Café ingång 95-96
- Café ingång 78-79
- Café ingång 30
- Café ingång 100, den nya vård- och behandlingsbyggnaden som byggs (för ing. 100 är prel. avtalsstart december 2018)
Månadsrapporter
Landstingets resurscentrum förväntas klara sitt resultatmål och dessutom redovisa ett överskott för verksamheten med 5,3 mnkr – undantaget asylvården. Kostnadsutvecklingen för vård av asylsökande är och har varit svår att beräkna och utfallet påverkas av flera faktorer, både lokalt och nationellt.
Den planerade uppgraderingen av journalsystemet Cosmic har skjutits på framtiden. Senareläggning av införande och utveckling av systemet ger en återföring av medel till förvaltningarna och vårdstyrelsen under året på ca 11 mnkr.
Landstingsservices ekonomiska utfall i perioden är ett överskott på närmare 41 miljoner kronor vilket är 34 miljoner bättre än budget. Det är främst förskjutningar i aktivering av projekt som förklarar den positiva avvikelsen, vilket medför förseningar avseende värdeminskning.
Översyn av Landstingsservices internkontrollplan
Fastighets- och servicenämnden beslutar att ge Landstingsservices förvaltningsdirektör i uppdrag att göra en genomgripande översyn av förvaltningens interkontrollplanen. Målet är att att planen bättre ska speglar de risker som finns i verksamheten. Landstingsservice ansvarar för att genomföra fastighetsinvesteringar till mycket stora belopp. Detta innebär att behovet av att ha en god intern kontroll är stort. Arbetet ska återrapporteras till nämnden under februari 2017. 2017 års interkontrollplan ska sedan upprättas utifrån denna översyn.
Tillskott för vård av asylsökande och tillståndslösa
Fastighets- och servicenämnden beslutade att skjuta till 22 miljoner kronor till Landstingets resurscentrum, för att täcka kostnader för vården av asylsökande och tillståndslösa. Pengarna har landstingsstyrelsen tilldelat fastighets- och servicenämnden.
Dystert om euron
Investeraren och miljardären Jim Mellon tror att den europeiska valutaunionen spricker inom två år.
Inför Storbritanniens EU-omröstning i juni stod investeraren Jim Mellon, ordförande för brittiska private equity-företaget Burnbrae, på "lämna"-sidan. Efter Donald Trumps överraskande valseger i USA räknar han nu med flera uppbrott, skriver Bloomberg Markets.
Jim Mellon förutspår att euron kommer att bli ett offer för den växande anti-etablissemangsvågen. Han tror att valutaunionen spricker inom ett par år.
"Brexit kommer att bli en bisak i jämförelse med de europeiska problem som blir mer och mer uppenbara. Euron av i dag är helt enkelt en väldigt olämplig mekanism - jag ger den mellan ett och två års liv", säger Jim Mellon till nyhetsbyrån.
Spekulationerna om den närmaste tiden gäller Italiens folkomröstning i december i år och presidentvalet i Frankrike i vår. Jim Mellon räknar med att euron, som nu kostar drygt 1:06 dollar, kommer att falla under paritet mot dollarn det kommande året.
Jim Mellon, vars förmögenhet av The Telegraph i fjol uppskattades till motsvarande 10 miljarder kronor, har i affärspress ofta liknats vid en brittisk Warren Buffett. Han räknade efter Brexitomröstningen i juni i år med att euron skulle vara borta inom "tre till fem år".
fredag 25 november 2016
Sjukhusstyrelsen 24 november
Uppsnabbat sjukhusstyrelsen 24 november
I detta nummer:
- Första linjen för barns och ungas psykiska hälsa ska stärkas
- Innovation Akademiska permanentas
- Förbättrad tillgänglighet vid sjukhusen
- Klart med sjukhusens uppdrag
- Fördjupade uppföljningar redovisades
- Avtal om psykiatrisk öppenvård i norra länsdelen förlängs
- Arbete pågår för ögonmottagning i Tierp
Första linjen för barns och ungas psykiska hälsa ska stärkas
Landstinget ska göra en satsning för att stärka första linjens vård för barn och ungdomars psykiska hälsa. Det beslutade sjukhusstyrelsen.
Sjukhusstyrelsen ställde sig bakom en inriktning för arbetet med första linjens vård för barns och ungdomars psykiska hälsa. Sjukhusstyrelsen kommer också att sätta av tre miljoner kronor per år under 2017 och 2018 för att förstärka mottagandet i form av samtalsmottagningar och utveckla samverkan med länets kommuner.
Syftet med satsningen är att första linjens vård för barn och ungdomars psykiska hälsa ska stärkas så att det finns hjälp att få på fler platser i länet och att hjälpen kan ges i ett tidigare skede.
Under 2017 tas det första steget där landstinget inleder ett samarbete med Heby, Håbo och Östhammars kommun. Planen är att det ska öppnas samtalsmottagningar för barn och unga med lätt till medelsvår psykisk ohälsa och deras målsmän. I uppdraget ingår också att utveckla samverkan med skola, elevhälsa och socialtjänst i respektive kommun.
Beslutet gäller under förutsättning att medel tillsätts i den regionplan och budget som landstingsfullmäktige fattar beslut om den 30 november.
Innovation Akademiska permanentas
Från 2017 ska Innovation Akademiska övergå från att drivas som projekt till att bli en permanent del av landstingets verksamhet. Det beslutade sjukhusstyrelsen.
Innovation Akademiska startade 2009 och har två övergripande uppdrag. Det ena är att bidra till att anställdas idéer leder till innovativa produkter och tjänster som förbättrar vården. Det andra är att skapa en väg in till sjukvården för företag som behöver vårdens experter och infrastruktur för att utveckla nya produkter och tjänster.
För 2017 avsätter landstinget 4 miljoner kronor för verksamheten, som organisatoriskt tillhör Akademiska sjukhuset, men som har ett landstingsövergripande uppdrag som inkluderar samtliga förvaltningar som bedriver hälso- och sjukvård.
Sjukhusstyrelsen beslutade också att anslå 2 miljoner kronor till Uppsala Clinical Research Center år 2017.
Förbättrad tillgänglighet vid sjukhusen
Tillgängligheten vid sjukhusen har förbättrats, både när det gäller nybesök och operation. Det framgår av sjukhusstyrelsens månadsrapport för oktober.
90 procent av patienterna vid Lasarettet i Enköping fick besökstid inom de 90 dagar som anges i vårdgarantin och 97 procent fick behandling. Vid Akademiska sjukhuset fick 63 procent besökstid inom 90 dagar och 72 procent behandling.
Sjukhusstyrelsens totala verksamhet har efter september en årsprognos på minus 93 miljoner kronor, vilket ska jämföras med budgeten på minus 100 miljoner kronor.
Både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har kostnader för inhyrd personal som är betydligt högre än budgeterat. Detta för även med sig stängda vårdplatser.
Klart med sjukhusens uppdrag
Sjukhusstyrelsen fastställde verksamhetsuppdragen för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping för 2017. Dokumentet beskriver förvaltningarnas uppdrag och åtagande inom en given ekonomisk ram. Verksamhetsuppdraget gäller 2017-2019 och revideras varje år.
I verksamhetsplanen ingår en handlingsplan för tillgänglighet som beskriver vilka åtgärder sjukhusen ska genomföra under 2017 för att höja kapaciteten och korta väntetiderna.
(M), (L), (C) och (KD) reserverade sig och föreslog en annan handlingsplan.
Fördjupade uppföljningar redovisades
Landstinget har gjort fördjupade uppföljningar av läkare verksamma enligt lagen om läkarvårdsersättning under perioden 2014-2016. Granskningen visar att läkarna i allt väsentligt följer gällande regler och avtal. Samtidigt finns utrymme för förbättringar. Bland annat saknar flera av de granskade läkarna kvalitetsledningssystem.
Landstinget har också gjort en granskning av nio fysioterapeuter verksamma enligt den nationella taxan. Granskningen visar att fysioterapeuterna i allt väsentligt följer gällande regler och avtal, men att det finns områden som kan förbättras
Sjukhusstyrelsen gav hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att överväga och vidta åtgärder med anledning av vad som förekommit i de fördjupade uppföljningarna.
Avtal om psykiatrisk öppenvård i norra länsdelen förlängs
Sjukhusstyrelsen beslutade att förlänga avtalet med Närpsykiatri i HÄTÖ AB med fyra månader till 31 maj 2017 med en ytterligare möjlighet till förlängning på fyra månader. Förlängningen görs eftersom landstinget avvaktar ett avgörande i förvaltningsrätten angående en genomförd upphandling.
Arbete pågår för ögonmottagning i Tierp
Sara Sjödal (C) hade väckt ett ärende om ögonmottagningen i Tierp där hon yrkade på att Akademiska sjukhuset snarast ska finna en lösning på lokalfrågan så att mottagningen kan öppna.
Sjukhusstyrelsen konstaterade att arbete redan pågår i enlighet med tidigare beslut.
Skriva så man förstår
Kanske är språket inte så viktigt som vi, som gick i den gamla skolan, tror. Huvudsaken att vi förstår vad som menas. Jo, tänker jag, så länge tveksamhet inte uppstår. Men när det blir otydligt. "Han har bara sovit i natt". Uppenbart är att han inte gjort annat än sovit, men det visade sig att det handlade om att han har sovit bara i natt.
"Kul att fått varit med om detta". Inget missförstånd. Men nog hade fröken i andra klass tränat extra med den elev som inte klarade tidsformerna bättre. I dagens tidning läser jag: "Under det som kommit att kallats för "Knutbydramat".." Blir mer och mer vanligt med detta språkliga fel, men är knappast acceptabelt om det görs av en journalist.
I samma artikel: "...för att ha anstiftat till mordet." Ska väl lyda: ...för att ha anstiftat mordet.
Men som skrivet: Bara vi förstår, om vi nu gör det
"Kul att fått varit med om detta". Inget missförstånd. Men nog hade fröken i andra klass tränat extra med den elev som inte klarade tidsformerna bättre. I dagens tidning läser jag: "Under det som kommit att kallats för "Knutbydramat".." Blir mer och mer vanligt med detta språkliga fel, men är knappast acceptabelt om det görs av en journalist.
I samma artikel: "...för att ha anstiftat till mordet." Ska väl lyda: ...för att ha anstiftat mordet.
Men som skrivet: Bara vi förstår, om vi nu gör det
torsdag 24 november 2016
Vilken är förklaringen till tystnaden om NATO-medlemskapet?
Kan det vara så illa, som jag känner nu?
De fyra allianspartierna har slutat att tala om svenskt NATO-medlemskap. Efter det amerikanska presidentvalet. Kan det verkligen vara så att man inte vill se ett medlemskap, p.g.a. Donald Trump blev vald. Nej sån´t intellektuellt haveri kan det rimligen inte handla om. Återstår då den förklaring, som har med taktik att göra. Svenska medborgare kan vara rädda för att en sådan som Trump ska göra anspråk på, till exempel, att placera kärnvapen på svensk mark.
Men.....i vilket fall som helst. Dags att begrava NATO-medlemskapsfrågan
Ett anförande om patientsäkerhet
De fyra allianspartierna har slutat att tala om svenskt NATO-medlemskap. Efter det amerikanska presidentvalet. Kan det verkligen vara så att man inte vill se ett medlemskap, p.g.a. Donald Trump blev vald. Nej sån´t intellektuellt haveri kan det rimligen inte handla om. Återstår då den förklaring, som har med taktik att göra. Svenska medborgare kan vara rädda för att en sådan som Trump ska göra anspråk på, till exempel, att placera kärnvapen på svensk mark.
Men.....i vilket fall som helst. Dags att begrava NATO-medlemskapsfrågan
Ett anförande om patientsäkerhet
Alliansen vill tillåta högre buller i boendet
Tillåt högre buller i boendemiljöerna, tycker, de, så kallade allianspartierna. Vilken skrämmande okänslighet.
| ||||
---|---|---|---|---|
| ||||
Civilutskottet upprepar uppmaning till regeringen om att ändra regler om trafikbuller
Regeringen bör omgående besluta om en ändring i reglerna om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Det anser civilutskottet som föreslår att riksdagen ska upprepa sitt tillkännagivande från våren 2015 till regeringen. Utskottet tycker att det är anmärkningsvärt att reglerna ännu inte har ändrats. S, MP och V reserverar sig mot förslaget till tillkännagivande.
Riksdagens tillkännagivande från våren 2015 innebar att regeringen borde besluta om vissa ändringar i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Ändringarna rörde bland annat ett höjt riktvärde på bullernivån för trafik vid bostäder och skulle underlätta byggande i närheten av spårtrafik och vägar. Civilutskottet ansåg att ändringarna generellt sett skulle underlätta bostadsbyggande på orter med stor bostadsbrist.Byggprojekt har försenatsUtskottet tycker att det är mycket anmärkningsvärt att regeringen ännu inte har ändrat förordningen. Regeringens saktfärdighet har inneburit att byggbar mark inte kunnat användas för bostadsbyggande och att byggprojekt har försenats. Utskottet anser att regeringen omgående bör besluta om en ändring i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader, enligt riksdagens tillkännagivande från 2015.Bakom förslaget till tillkännagivande ligger en motion från Moderaterna. Utskottet gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens förslag till anslag för 2017 inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. S, MP och V säger nej till förslagetSocialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet påpekar att Boverket fått i uppdrag att före årsskiftet redovisa vilka konsekvenser mer tillåtande riktvärden på buller skulle kunna få. Utifrån detta avser regeringen sedan att vidta åtgärder med hänsyn till riksdagens tillkännagivande. Därför tycker partierna inte att ett nytt tillkännagivande i frågan behövsJag hjälper dig med att utforma skrivelse |
tisdag 22 november 2016
SNF har granskat partiernas budgetförslag
Denna artikel har jag hämtat från snf.se. Mycket intressant. Nu har vissa partier mycket kvar att bevisa.
Inget av partierna lever upp till de uppsatta klimatmålen
Politiken håller inte. Inget av de budgetförslag som lagts fram lever upp till vare sig Parisavtalet eller de klimatmål som partierna enats om. Anmärkningsvärt är bland annat att de rödgröna inte arbetar för grön skatteväxling och att Moderaternas förslag som helhet leder till ökade utsläpp, skriver Johanna Sandahl i DN Debatt.
Nu måste de politiska beslutsfattarna gå från ord till handling för att Sverige ska leva upp till det åtagande som Parisavtalet innebär, säger Johanna Sandahl,
19 november 2016 Debattartikel Klimat, energi och transporter
FN:s klimatmöte i Marrakech, om genomförandet av världens första juridiskt bindande globala klimatavtal, har nu avslutats. Målet är att hejda ökningen av den globala medeltemperaturen till en bra bit under två grader över förindustriell nivå, och sträva efter att hålla den under 1,5 grader. Det kräver kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser. Nu är det upp till bevis för världens länder att göra verklighet av ambitionerna.
Mitt under klimatmötet, endast fyra dagar efter att Parisavtalet trätt i kraft, valdes klimatförnekaren Donald Trump till president i USA. Han vill att USA ska lämna avtalet, dra tillbaka stödet till FN:s klimatfonder och storsatsa på fossil energi. Valet innebär att EU:s betydelse i det globala klimatarbetet blir ännu viktigare. Trots den osäkerhet valet väckte meddelade Kina att landet inte tänker dra sig ur Parisavtalet oavsett vad USA gör, och Frankrike att det ska avveckla samtliga sina kolkraftverk till senast 2023. Det inger hopp.
I Sverige är stödet för Parisavtalet stort. Sju av åtta riksdagspartier röstade ja till ratificeringen av avtalet. En majoritet av partierna har enats om en blocköverskridande överenskommelse med mål om att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige med 85 procent 1990-2045. Utsläpp från inrikes transporter (exklusive inrikesflygets) ska minskas med 70 procent 2010-2030. Regeringen har dessutom satt som mål att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.
Men hur väl lever regering och riksdag egentligen upp till sina klimatlöften? Naturskyddsföreningen har granskat klimatpolitiken i partiernas statsbudgetförslag och analyserat om de lever upp till Parisavtalet och de klimatmål som partierna har enats om:
- Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet gör en rejäl höjning av miljöbudgeten och satsar framför allt på klimatinvesteringar. En stor brist är dock att regeringen halvvägs in i mandatperioden inte levererat någon effektiv politik för att minska bilismens utsläpp. För att klara av klimatmålen krävs dessutom att klimatskatterna höjs. Men de rödgröna partierna gör till skillnad från tidigare samarbetsperioder ingen grön skatteväxling och är generellt försiktiga gällande höjda klimatskatter. Motsägelsefullt är också att partierna höjt dieselskattesubventionen för jord- skogs – och vattenbruket, något som motverkar utsläppsminskningar.
- Moderaterna satsar 8,1 miljarder kronor under fyra år på att sänka kostnaden för att köra bil med bensin och diesel. Partiet slopar de rödgrönas klimatinvesteringar, sänker miljöbudgeten med 2,1 miljarder kronor nästa år, och levererar samtidigt tunt med egna lösningar för att minska utsläppen. M höjer dessutom regeringens dieselskattesubvention. Partiet förespråkar förvisso en grön skatteväxling, vill höja fordonsskatten med 450 miljoner kronor nästa år och satsar på supermiljöbilspremien. Men som en helhet är vår bedömning att partiets budgetförslag leder till ökade utsläpp. Det är minst sagt anmärkningsvärt.
Inget av partierna lever upp till de uppsatta klimatmålen
Politiken håller inte. Inget av de budgetförslag som lagts fram lever upp till vare sig Parisavtalet eller de klimatmål som partierna enats om. Anmärkningsvärt är bland annat att de rödgröna inte arbetar för grön skatteväxling och att Moderaternas förslag som helhet leder till ökade utsläpp, skriver Johanna Sandahl i DN Debatt.
Nu måste de politiska beslutsfattarna gå från ord till handling för att Sverige ska leva upp till det åtagande som Parisavtalet innebär, säger Johanna Sandahl,
19 november 2016 Debattartikel Klimat, energi och transporter
FN:s klimatmöte i Marrakech, om genomförandet av världens första juridiskt bindande globala klimatavtal, har nu avslutats. Målet är att hejda ökningen av den globala medeltemperaturen till en bra bit under två grader över förindustriell nivå, och sträva efter att hålla den under 1,5 grader. Det kräver kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser. Nu är det upp till bevis för världens länder att göra verklighet av ambitionerna.
Mitt under klimatmötet, endast fyra dagar efter att Parisavtalet trätt i kraft, valdes klimatförnekaren Donald Trump till president i USA. Han vill att USA ska lämna avtalet, dra tillbaka stödet till FN:s klimatfonder och storsatsa på fossil energi. Valet innebär att EU:s betydelse i det globala klimatarbetet blir ännu viktigare. Trots den osäkerhet valet väckte meddelade Kina att landet inte tänker dra sig ur Parisavtalet oavsett vad USA gör, och Frankrike att det ska avveckla samtliga sina kolkraftverk till senast 2023. Det inger hopp.
I Sverige är stödet för Parisavtalet stort. Sju av åtta riksdagspartier röstade ja till ratificeringen av avtalet. En majoritet av partierna har enats om en blocköverskridande överenskommelse med mål om att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige med 85 procent 1990-2045. Utsläpp från inrikes transporter (exklusive inrikesflygets) ska minskas med 70 procent 2010-2030. Regeringen har dessutom satt som mål att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.
Men hur väl lever regering och riksdag egentligen upp till sina klimatlöften? Naturskyddsföreningen har granskat klimatpolitiken i partiernas statsbudgetförslag och analyserat om de lever upp till Parisavtalet och de klimatmål som partierna har enats om:
- Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet gör en rejäl höjning av miljöbudgeten och satsar framför allt på klimatinvesteringar. En stor brist är dock att regeringen halvvägs in i mandatperioden inte levererat någon effektiv politik för att minska bilismens utsläpp. För att klara av klimatmålen krävs dessutom att klimatskatterna höjs. Men de rödgröna partierna gör till skillnad från tidigare samarbetsperioder ingen grön skatteväxling och är generellt försiktiga gällande höjda klimatskatter. Motsägelsefullt är också att partierna höjt dieselskattesubventionen för jord- skogs – och vattenbruket, något som motverkar utsläppsminskningar.
- Moderaterna satsar 8,1 miljarder kronor under fyra år på att sänka kostnaden för att köra bil med bensin och diesel. Partiet slopar de rödgrönas klimatinvesteringar, sänker miljöbudgeten med 2,1 miljarder kronor nästa år, och levererar samtidigt tunt med egna lösningar för att minska utsläppen. M höjer dessutom regeringens dieselskattesubvention. Partiet förespråkar förvisso en grön skatteväxling, vill höja fordonsskatten med 450 miljoner kronor nästa år och satsar på supermiljöbilspremien. Men som en helhet är vår bedömning att partiets budgetförslag leder till ökade utsläpp. Det är minst sagt anmärkningsvärt.
- Liberalerna höll låg profil i klimatpolitiken under åren i alliansregeringen, men kan nu vara på väg att passera Centerpartiet som det alliansparti som satsar mest på klimatet i budgeten. L vill genomföra en grön skatteväxling, höja klimatskatter och ta bort subventioner till fossil energi. Koldioxidskatten höjs nästa år med nästan en miljard kronor mer än i de rödgröna partiernas budget. Miljöbilspremien slopas och istället höjs fordonsskatten med 2,2 miljarder kronor 2017. L vill dock inte ha en klimatskatt på inrikesflyg, avvisar ökade satsningar på förnybar el, och säger nej till 100 procent förnybart. Dessutom minskar partiet miljöbudgeten med 2,3 miljarder kronor nästa år.
- Centerpartiet vill göra en grön skatteväxling och bland annat höja fordonsskatten med 1,7 miljarder kronor nästa år. Partiet vill göra satsningar på en miljölastbilspremie och på järnvägsunderhåll. C avvisar dock flera av regeringens klimatinvesteringar och minskar miljöbudgeten med 2,1 miljarder kronor nästa år. Partiet är kritiskt mot subventioner till fossil energi, men höjer ändå regeringens dieselskattesubvention. C vill också låta inrikesflyget fortsätta vara undantaget från en klimatskatt. Politiken blir ryckig, där vissa åtgärder leder till minskade utsläpp, medan andra tvärtom bromsar utsläppsminskningarna.
- Kristdemokraterna skär ner miljöbudgeten med drygt en tredjedel, 2,9 miljarder kronor, nästa år. Partiet vill se en grön skatteväxling och höjer vissa klimatskatter, såsom fordonskatten och koldioxidskatten för torv och gruvor. Men för en genomtänkt politik kan partiet inte bara stryka regeringens förslag, utan måste också lägga fram fler egna klimatlösningar.
- Sverigedemokraterna står utanför den blocköverskridande klimatöverenskommelsen och röstade nej till ratificeringen av Parisavtalet. SD minskar miljöbudgeten med totalt 2,3 miljarder kronor. Partiet betraktar satsningar på klimatet som slöseri, ifrågasätter klimatforskningen och saknar en seriös klimatpolitik.
Slutsatsen är att inget av de budgetalternativ som lagts fram i riksdagen innebär en politik som lever upp till Parisavtalet eller de klimatmål som partierna själva kommit överens om. För det krävs en betydande politikutveckling. Det är dags att partierna släpper sina ideologiska skygglappar och tar fram genomtänkta helhetslösningar som innefattar både klimatskatter och klimatinvesteringar. Frågor som Naturskyddsföreningen anser att partierna bör prioritera på kort sikt är:
- Låt förorenaren betala. Subventioner till fossil energi är den främsta fienden till hållbar utveckling. De flesta är överens om vikten av att sluta subventionera själva problemet – förbränningen av fossila bränslen. Hänsyn till vissa ekonomiska intressen sätter dock ibland krokben för denna princip. Partierna borde enas brett om slopande av samtliga klimatskadliga subventioner. Intäkterna kan med fördel användas för att finansiera klimatinvesteringar.
- Grön skatteväxling. Klimatskatter styr effektivt mot minskade utsläpp och behöver höjas. De rödgröna partierna genomförde under tidigare samarbetsår en grön skatteväxling på 17 miljarder kronor. Sedan dess har allianspartierna blivit varma anhängare av skatteväxling. Partierna borde inleda blocköverskridande samtal om en omfattande grön skattereform.
- Bilismens utsläpp. För att inrikestransporternas utsläpp av växthusgaser ska kunna minskas med 70 procent till 2030 krävs omedelbara krafttag mot bilismens utsläpp. Det viktigaste styrmedlet att få snabbt på plats är införande av en klimatkvot i drivmedel, i form av en reduktionsplikt som styr mot mer grönt bränsle i bensin och diesel. Styrmedlet har ett brett stöd i riksdagen och skulle ge kraftiga utsläppsminskningar från den befintliga bilparken.
Nu måste de politiska beslutsfattarna gå från ord till handling för att Sverige ska leva upp till det åtagande som Parisavtalet innebär. Vi har bara drygt 10 år på oss att klara ambitionen om maximalt 1,5 graders global uppvärmning. Låt oss göra allt i vår makt för att lyckas.
Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen
- Centerpartiet vill göra en grön skatteväxling och bland annat höja fordonsskatten med 1,7 miljarder kronor nästa år. Partiet vill göra satsningar på en miljölastbilspremie och på järnvägsunderhåll. C avvisar dock flera av regeringens klimatinvesteringar och minskar miljöbudgeten med 2,1 miljarder kronor nästa år. Partiet är kritiskt mot subventioner till fossil energi, men höjer ändå regeringens dieselskattesubvention. C vill också låta inrikesflyget fortsätta vara undantaget från en klimatskatt. Politiken blir ryckig, där vissa åtgärder leder till minskade utsläpp, medan andra tvärtom bromsar utsläppsminskningarna.
- Kristdemokraterna skär ner miljöbudgeten med drygt en tredjedel, 2,9 miljarder kronor, nästa år. Partiet vill se en grön skatteväxling och höjer vissa klimatskatter, såsom fordonskatten och koldioxidskatten för torv och gruvor. Men för en genomtänkt politik kan partiet inte bara stryka regeringens förslag, utan måste också lägga fram fler egna klimatlösningar.
- Sverigedemokraterna står utanför den blocköverskridande klimatöverenskommelsen och röstade nej till ratificeringen av Parisavtalet. SD minskar miljöbudgeten med totalt 2,3 miljarder kronor. Partiet betraktar satsningar på klimatet som slöseri, ifrågasätter klimatforskningen och saknar en seriös klimatpolitik.
Slutsatsen är att inget av de budgetalternativ som lagts fram i riksdagen innebär en politik som lever upp till Parisavtalet eller de klimatmål som partierna själva kommit överens om. För det krävs en betydande politikutveckling. Det är dags att partierna släpper sina ideologiska skygglappar och tar fram genomtänkta helhetslösningar som innefattar både klimatskatter och klimatinvesteringar. Frågor som Naturskyddsföreningen anser att partierna bör prioritera på kort sikt är:
- Låt förorenaren betala. Subventioner till fossil energi är den främsta fienden till hållbar utveckling. De flesta är överens om vikten av att sluta subventionera själva problemet – förbränningen av fossila bränslen. Hänsyn till vissa ekonomiska intressen sätter dock ibland krokben för denna princip. Partierna borde enas brett om slopande av samtliga klimatskadliga subventioner. Intäkterna kan med fördel användas för att finansiera klimatinvesteringar.
- Grön skatteväxling. Klimatskatter styr effektivt mot minskade utsläpp och behöver höjas. De rödgröna partierna genomförde under tidigare samarbetsår en grön skatteväxling på 17 miljarder kronor. Sedan dess har allianspartierna blivit varma anhängare av skatteväxling. Partierna borde inleda blocköverskridande samtal om en omfattande grön skattereform.
- Bilismens utsläpp. För att inrikestransporternas utsläpp av växthusgaser ska kunna minskas med 70 procent till 2030 krävs omedelbara krafttag mot bilismens utsläpp. Det viktigaste styrmedlet att få snabbt på plats är införande av en klimatkvot i drivmedel, i form av en reduktionsplikt som styr mot mer grönt bränsle i bensin och diesel. Styrmedlet har ett brett stöd i riksdagen och skulle ge kraftiga utsläppsminskningar från den befintliga bilparken.
Nu måste de politiska beslutsfattarna gå från ord till handling för att Sverige ska leva upp till det åtagande som Parisavtalet innebär. Vi har bara drygt 10 år på oss att klara ambitionen om maximalt 1,5 graders global uppvärmning. Låt oss göra allt i vår makt för att lyckas.
Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen
Gallerantenn för TV 50 kr
harald.nordlund@gmail.com
Gallerantenn för TV 50 kr
harald.nordlund@gmail.com
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)