Riksda´n 16 maj

16 maj 2018
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 16 maj • EU-förslag om europeisk arbetsmyndighet onödigt (AU17) • Lagar anpassas efter bindande EU-regler om penningmarknadsfonder (FiU38) • Ny lag om kommunal bokföring och redovisning införs (FiU42) • Straffen skärps för obehörigt tillträde till skyddsobjekt (FöU17) • Ny säkerhetsskyddslag införs (JuU21) • Effektivare användning av målsägandebiträden (JuU24) • Skyddet för transpersoner utökas (KU14) • Några ändringar i riksdagsordningen (KU26) • Förbud mot utvinning av uran (NU13) • Ersättningssystemet för privatkopiering bör ses över (NU14) • Svensk lag anpassas till EU-förordning om energimärkning (NU15) • Skattetillägg kan tas ut även om oriktiga uppgifter rättats (SkU18) • Slopad skattefrihet för förmån av privat hälso- och sjukvård (SkU20) • Skattereduktionen för fackföreningsavgifter återinförs (SkU21) • Internationella regler ska motverka skatteflykt från Sverige (SkU22) • Vissa ändringar på assistansområdet (SoU34) • Ecuador ansluts till EU:s frihandelsavtal med Colombia och Peru (UU24) • Samarbetsavtal mellan EU-länderna och Afghanistan (UU25)
	EU-förslag om europeisk arbetsmyndighet onödigt (AU17)  EU-kommissionen vill inrätta en arbetsmyndighet på EU-nivå. Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag och är kritiskt till det av flera skäl. Enligt förslaget ska myndigheten bland annat ge information om regler på den europeiska arbetsmarknaden och övervaka hur reglerna följs i EU-länderna. Syftet är att bidra till rättvis rörlighet för arbetstagare i EU. Riksdagen anser att det är oklart vilket mervärde en europeisk arbetsmyndighet skulle ha eftersom det redan finns samarbeten på nationell nivå och på EU-nivå som kan hantera frågorna. En arbetsmyndighet på EU-nivå skulle enligt riksdagen tvärtom riskera att leda till ökad administration och merarbete för EU-länderna. Riksdagen anser därmed att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen ska skicka sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.
	Lagar anpassas efter bindande EU-regler om penningmarknadsfonder (FiU38)  Lagar som rör värdepappersfonder och alternativa investeringsfonder kompletteras för att följa bindande EU-regler om penningmarknadsfonder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär att svenska lagar anpassas till en EU-förordning om penningmarknadsfonder, alltså fonder där tillgångarna utgörs av likvida värdepapper med kort löptid. Förordningen innehåller bland annat regler om auktorisation, marknadsföring, placeringsbestämmelser och riskhantering. Syftet är att förstärka den finansiella stabiliteten och skapa en hög skyddsnivå för de som investerar i fonderna. Utöver detta omfattar regeringens förslag vissa andra lagändringar som rör värdepappersmarknaden. Bland annat ska regler för investeringsrådgivning utvidgas till att även omfatta rådgivning till professionella kunder. Lagändringarna som har att göra med bindande EU-regler börjar gälla den 21 juli 2018, övriga lagändringar den 1 juli 2018.
	Ny lag om kommunal bokföring och redovisning införs (FiU42)  Kommunernas och landstingens årsredovisningar får fler delar. Dessutom ska kommunernas eller landstingens bokföringar vara ordnade på ett sådant sätt att det går att kontrollera ekonomin och verksamheten. Det är några av de förändringar som sker när det införs en ny lag om kommunal bokföring och redovisning. Regeringen menar att det är viktigt för kommunerna och landstingen att ha ett stabilt ramverk så att de kan hantera framtidens utmaningar. En förutsättning för ett stabilt ramverk är en god ekonomisk styrning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagförslaget börjar gälla den 1 januari 2019.
	Straffen skärps för obehörigt tillträde till skyddsobjekt (FöU17)  Straffen för obehöriga som tar sig in till skyddsobjekt ska skärpas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna innebär bland annat att brottet "obehörigt tillträde till skyddsobjekt" delas upp i två svårhetsgrader. För brott av normalgraden ska inte längre böter ingå i straffskalan och straffet höjs från högst ett till högst två års fängelse. För mindre allvarliga brott ska böter eller fängelse i högst sex månader kunna dömas ut. Andra ändringar handlar bland annat om att den så kallade subsidiaritetsregeln om olaga intrång i skyddslagen tas bort. Det innebär att brottsbalkens bestämmelser inte längre har företräde framför skyddslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.
	Ny säkerhetsskyddslag införs (JuU21)  Det införs en ny säkerhetsskyddslag och samtidigt slutar nuvarande lag att gälla. I den nya lagen finns det bland annat krav på vilka åtgärder som behöver genomföras för att skydda uppgifter som är viktiga för Sveriges säkerhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nuvarande lagen har funnits i mer än 20 år och är i första hand inriktad på att skydda rikets säkerhet. Eftersom det i och med samhällsutvecklingen och digitaliseringen har tillkommit nya krav och förutsättningar för säkerhetsskyddet så tycker regeringen att det behövs en ny lag inom området. Den nya lagen börjar gälla den 1 april 2019. I samband med förslaget föreslår utskottet att riksdagen riktar tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden till regeringen om: • Att tillsynsmyndigheternas ansvar och befogenheter borde regleras i lag. • Att det borde göras en översyn av tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resursfördelning. • Att det bör utredas om säkerhetsskyddslagen ska gälla i större omfattning för regeringskansliet.
	Effektivare användning av målsägandebiträden (JuU24)  Regeringen föreslår att det införs mer ändamålsenliga regler när det gäller målsägandebiträden. Målsägandebiträde är ofta en advokat eller en jurist som kan utses av domstol för den som har drabbats av ett brott. Tanken med förslaget är att målsägandebiträden som resurs ska nyttjas mer effektivt. Det införs också tydligare regler för när man har rätt att byta offentlig försvarare. Utöver det skärps också kompetenskraven för målsägandebiträden, vilket innebär att endast jurister ska kunna få sådana uppdrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.
	Skyddet för transpersoner utökas (KU14)  Regeringen har föreslagit att könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till i bestämmelserna om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken, samt i bestämmelserna om olaga diskriminering i brottsbalken. På så sätt ska brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering även omfatta att hota, uttrycka missaktning eller diskriminera transpersoner. Det blir tydligare att det vid bedömningen av straff ska försvåra om ett motiv för ett brott har varit att kränka personer på grund av deras könsöverskridande identitet eller könsuttryck. Riksdagen sa ja till de ändringar i brottsbalken som bland annat innebär att • könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till i brottsbalkens bestämmelser om olaga diskriminering • det blir tydligt att det vid bedömningen av straff ska försvåra om ett motiv för ett brott har varit att kränka personer på grund av deras könsöverskridande identitet eller könsuttryck. Dessa ändringar börjar gälla den 1 juli 2018. Ändringarna som gäller hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen tas samordnat i ett annat ärende och delarna som gäller hets mot folkgrupp i brottsbalken skjuts upp till nästa riksmöte. Ändringarna som gäller hets mot folkgrupp föreslås börja gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa även nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017.
	Några ändringar i riksdagsordningen (KU26)  Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om några ändringar i riksdagsordningen. Bland annat innebär förslaget att om det bara finns en nominerad kandidat i valet av talman så kan valet ske med så kallad acklamation. Acklamation innebär att ledamöter i kammaren svarar ja eller nej med utrop eller att det bara frågas om någon är emot förslaget. Reglerna ändras också när det gäller andra talares möjlighet att anmäla sig till interpellationsdebatterna. Utöver det tydliggör förslaget att det inte ska utses ersättare för de ledamöter som sitter i Riksdagens arvodesnämnd. Riksdagens arvodesnämnd bestämmer hur höga riksdagsledamöternas månadsarvoden ska vara. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.
	Förbud mot utvinning av uran (NU13)  Det blir inte längre möjligt att ge tillstånd enligt miljöbalken till gruvdrift för att utvinna uran. Det blir inte heller möjligt att ge tillstånd till brytning, provbrytning, bearbetning och fysikalisk eller kemisk anrikning av uran för att använda uranets egenskaper som kärnbränsle. Uran kommer inte heller längre att klassas som ett så kallat koncessionsmineral enligt minerallagen. Det betyder att det inte längre kommer att gå att bevilja undersökningstillstånd eller tillstånd att bearbeta uran, så kallad bearbetningskoncession. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Ersättningssystemet för privatkopiering bör ses över (NU14)  Riksdagen sa ja till förslag från regeringen om förstärkt följerätt. Bland annat ändras bestämmelserna om redovisningsskyldighet för att möjliggöra bättre kontroll av vilka ersättningsgrundande försäljningar som har skett. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ersättningssystemet för privatkopiering ska ses över. Riksdagen anser att den tekniska utvecklingen har ändrat förutsättningarna för det nuvarande ersättningssystemet och att det är osäkert och otydligt. Regeringen bör därför tillsätta en utredning, där möjligheten att införa ett system där staten har ansvaret ska övervägas. Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2017, med hänvisning till att arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.
	Svensk lag anpassas till EU-förordning om energimärkning (NU15)  Det svenska regelverket anpassas till EU:s nya energimärkningsförordning. Anpassningen sker genom att svenska bestämmelser som reglerar samma sak som EU-förordningen slutar att gälla och två nya lagar med de kompletterande bestämmelser som krävs i Sverige införs. Syftet med energimärkning är att göra det möjligt för slutanvändare av energirelaterade produkter att välja de mest effektiva produkterna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagförslaget börjar gälla den 1 juli 2018.
	Skattetillägg kan tas ut även om oriktiga uppgifter rättats (SkU18)  Skattetillägg ska i vissa fall kunna tas ut av personer som på eget initiativ rättat oriktiga uppgifter i inkomstdeklarationen. Syftet är att minska skattefusket och skatteundandragandet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Skattetillägg är en avgift som betalas av den som lämnat en oriktig deklarationsuppgift. Enligt nuvarande regler får avgiften inte tas ut om den skattskyldiga på eget initiativ har rättat en oriktig uppgift. Regeringens förslag innebär att Skatteverket i vissa fall ändå ska kunna ta ut skattetillägg vid sådana rättelser. Skattetillägg ska kunna tas ut om: • Skatteverket har informerat om att verket ska genomföra en generell kontroll • rättelsen har en koppling till den generella kontrollen • rättelsen görs först två månader efter utgången av den månad då Skatteverket informerade om den generella kontrollen. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018.
	Slopad skattefrihet för förmån av privat hälso- och sjukvård (SkU20)  Skattefriheten ska avskaffas för arbetstagare som får förmåner av sin arbetsgivare i form av privat hälso- och sjukvård och sjukvårdsförsäkringar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Arbetstagare som får ersättning från arbetsgivare för patientavgifter i offentligt finansierad hälso- och sjukvård förmånsbeskattas för det samtidigt som arbetsgivare har rätt att göra avdrag för sådana kostnader. Förmåner i form av privat hälso- och sjukvård är däremot skattefria för arbetstagare samtidigt som arbetsgivare inte får göra avdrag för kostnaderna. Enligt förslaget ska samma regler gälla oavsett om förmånen rör privat eller offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Det innebär att arbetstagare ska förmånsbeskattas även för förmåner i form av privat hälso- och sjukvård och att arbetsgivare ska kunna göra avdrag för sådana kostnader. Skattefrihet ska fortfarande gälla när en arbetstagare som blir sjuk vid utlandstjänstgöring får förmåner i form av vård och läkemedel, för statligt anställda som är stationerade utomlands samt vid insatser som företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.
	Skattereduktionen för fackföreningsavgifter återinförs (SkU21)  Fackföreningsavgiften ska kunna dras av på skatten när skattereduktionen för fackföreningsavgifter återinförs. Det blir därmed möjligt för fackföreningsmedlemmar att dra av 25 procent av årsavgiften i deklarationen. Det gäller under förutsättning att medlemsavgiften är minst 400 kr per år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Tidigare fanns det en liknande skattereduktion som avskaffades 2007 och utskottet ser positivt på att återinföra den. Utskottet tycker att det är viktigt att skydda den svenska modellen där många organiserar sig fackligt och där fackförbunden och arbetstagarorganisationer är starka. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.
	Internationella regler ska motverka skatteflykt från Sverige (SkU22)  Regeringen föreslår att Sverige godkänner OECD:s konvention om olika åtgärder kopplade till skatteavtal mellan länder. Syftet är att motverka att skattebaser urholkas och att vinster förflyttas mellan länder. Konventionen är en internationell överenskommelse. Den innebär att det blir enkelt att föra in åtgärderna i Sveriges befintliga skatteavtal i stället för att varje avtal ska omförhandlas separat. För att konventionens bestämmelser ska kunna börja gälla i Sverige krävs ändringar i de lagar som reglerar skatteavtal mellan Sverige och andra länder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Vissa ändringar på assistansområdet (SoU34)  Vissa ändringar införs i socialförsäkringsbalken (SFB) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär bland annat att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela vissa föreskrifter om assistansersättning med ett högre belopp än schablonbeloppet. Enligt förslaget ska också en kommun, som har tagit emot ett beslut från Försäkringskassan om att en person saknar rätt till assistansersättning, omgående informera personen om förutsättningarna för insatser enligt LSS. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.
	Ecuador ansluts till EU:s frihandelsavtal med Colombia och Peru (UU24)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag att godkänna anslutningen av Ecuador till det frihandelsavtal som EU och EU-länderna har med Colombia och Peru. Ecuador är det tredje landet i sydamerikanska Andiska gemenskapen som ansluter sig till frihandelsavtalet med EU och EU-länderna. Avtalet innebär underlättad handel, bland annat genom stegvis sänkta eller borttagna tullavgifter på industri- och jordbruksprodukter samt förenklad handel med tjänster. Syftet är bland annat att öka ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt uppnå lägre priser och ökat utbud av varor och tjänster. Länderna som omfattas av avtalet har också kommit överens om att samarbeta kring miljöskydd och arbetstagares rättigheter samt att respektera mänskliga rättigheter och skyldigheter när det gäller icke-spridning av massförstörelsevapen. Riksdagen tycker att syftet med frihandelsavtalet är bra och anser att frihandel kan bidra till att skapa välstånd såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade.
	Samarbetsavtal mellan EU-länderna och Afghanistan (UU25)  Riksdagen sa ja till ett avtal om partnerskap och utveckling mellan EU-länderna och Afghanistan. Riksdagen sa samtidigt nej till en följdmotion, alltså en motion som kommit till följd av förslaget om samarbetsavtal. Samarbetsavtalet ska ligga till grund för EU:s och EU-ländernas förbindelser med Afghanistan de kommande tio åren. Det grundas i bindande åtaganden om respekt för demokratiska principer, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer och skyldigheter när det gäller icke-spridning av massförstörelsevapen. Avtalet syftar till att stärka dialogen och samarbetet mellan å ena sidan EU och EU-länderna och å andra sidan Afghanistan. Sedan 2017 gäller samarbetsavtalet provisoriskt. Detta i väntan på att alla EU-länders nationella parlament har ratificerat, alltså godkänt, avtalet.