Riksda´n 3 maj

	3 maj 2018
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 3 maj • Nej till motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering (AU10) • Karensdagarna i arbetslöshetsförsäkringen blir färre (AU13) • Nationell kommunikationsstrategi mot våldsbejakande extremism behövs (KU34) • Sekretess ska gälla i vissa fall även hos Sjöfartsverket (KU45) • Konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut bör förbättras (SfU28) • Nej till motioner om apoteks- och läkemedelsfrågor (SoU16) • Undantag för vissa antroposofiska läkemedel ska avskaffas (SoU23) • Nej till motioner om studiestöd (UbU11) • Nej till motioner om högskolan (UbU16) • Forskning (UbU17)
	Nej till motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering (AU10)  Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om jämställdhetsintegrering, jämställdhet i arbetslivet, hedersrelaterat våld och förtryck samt utvärdering av diskrimineringslagen.
	Karensdagarna i arbetslöshetsförsäkringen blir färre (AU13)  Antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskas från sju till sex. I dag måste den som ansöker om arbetslöshetsersättning ha varit arbetslös i minst sju dagar innan det är möjligt att få ersättning. Syftet med att minska till sex dagar är att öka den ekonomiska tryggheten för personer som blir arbetslösa utan att för den skull minska drivkraften till att hitta ett nytt jobb. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 2 juli 2018.
	Nationell kommunikationsstrategi mot våldsbejakande extremism behövs (KU34)  Samhället behöver bli bättre på att arbeta proaktivt, exempelvis på internet och i sociala medier, med att tidigt upptäcka och agera mot våldsbejakande propaganda och rekrytering till vänsterextrema, högerextrema och islamistiska terroristorganisationer. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att arbeta med frågan. Enligt riksdagen bör regeringen ta initiativ till nationell samordning och en nationell kommunikationsstrategi mot våldsbejakande extremism och för demokratiska värderingar, i syfte att bland annat identifiera kommunikationsmetoder. Förslaget om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade drygt 60 förslag i motioner om fri- och rättigheter. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
	Sekretess ska gälla i vissa fall även hos Sjöfartsverket (KU45)  Samma typ av sekretess som gäller när en person rapporterar in flygrelaterade händelser och avvikelser till vissa myndigheter ska gälla även hos Sjöfartsverket. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Om till exempel en pilot eller en flygledare vet med sig att hen inte följt regelboken till punkt och pricka så kan hen rapportera in det och det omfattas då av sekretess. Det vill säga att det inte går att ta reda på vem som rapporterat in händelsen. Det gäller hos Luftfartsverket och vissa andra myndigheter men inte hos Sjöfartsverket. Men nu ska alltså samma typ av sekretess gälla även hos Sjöfartsverket. Lagförslaget börjar gälla den 1 juli 2018.
	Konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut bör förbättras (SfU28)  Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp en rapport från Riksrevisionen om konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut. Riksrevisionen anser att konsekvensanalyserna oftast inte uppfyller de krav som finns på att vara dynamiska, långsiktiga och heltäckande samt att endast enstaka analyser uppfyller kraven på ändamålsenlighet. Sammanfattningsvis anser Riksrevisionen att konsekvensanalyserna bör vidareutvecklas. Riksrevisionen lämnar rekommendationer till Regeringskansliet att se till att analyserna tas fram enligt förordning och stöddokument, utveckla kvaliteten i analyserna och överväga att utveckla stödet till utredningarbetet. Regeringen anser att arbetet med konsekvensanalyser har förbättrats de senaste åren, men delar Riksrevisionens bedömning att kvaliteten på analyserna inför migrationspolitiska beslut bör höjas ytterligare. Riksdagen håller med regeringen i bedömningen av de slutsatser som Riksrevisionen drar i sin rapport. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av skrivelsen.
	Nej till motioner om apoteks- och läkemedelsfrågor (SoU16)  Riksdagen sa nej till motioner inom området apoteks- och läkemedelsfrågor. Motionerna handlar bland annat om finansiering, subvention och prissättning av läkemedel. Andra områden är effektiv och säker läkemedelsanvändning, förskrivning samt hygienprodukter och homeopatiska läkemedel. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.
	Undantag för vissa antroposofiska läkemedel ska avskaffas (SoU23)  Vissa antroposofiska läkemedel ska inte längre få undantas från kraven i läkemedelslagen. Det innebär att tillverkaren av ett läkemedel måste ansöka om registrering eller godkännande hos Läkemedelsverket och att läkemedlet ska prövas på samma sätt som andra läkemedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet med ändringarna är att se till att lagstiftningen på området lever upp till kraven i EU-rätten. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018. För de antroposofiska läkemedel som i dag har försäljningstillstånd kommer övergångsregler att gälla.
	Nej till motioner om studiestöd (UbU11)  Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om studiestöd. Motionerna tar upp frågor om bland annat fribeloppet, villkoren för studiemedel, studielån till körkortsutbildning, avskrivning av studieskulder och återbetalning av studieavgifter. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionsförslagen är främst gällande regler, att arbete pågår inom flera av de områden motionerna tar upp samt att åtgärder redan har vidtagits.
	Nej till motioner om högskolan (UbU16)  Riksdagen sa nej till drygt 300 förslag i motioner om högskolan. Anledningen är bland annat gällande regler och att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om utbildningars innehåll och utbud, studentfrågor, internationella frågor och utbildningars arbetslivsanknytning.
	Forskning (UbU17)  Riksdagen har behandlat ett 70-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017 och 2018 om forskningsfrågor. Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att tillsätta en utredning som får uppdraget att lämna förslag om ett system för utvärdering av statliga investeringar i forskning, utveckling och innovation. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår och åtgärder redan planeras i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om mål för forskningspolitiken, finansiering av forskning, villkor för doktorander och forskare, särskilda forskningssatsningar, fördelning av forskningsanslag, forskningsinfrastruktur och innovationer.